Sysselsättning för unga med intellektuell funktionsnedsättning

- betydelsen av föräldrars utbildningsnivå och geografiska härkomst

Författare

  • Jessica Arvidsson Avdelningen för hållbar utveckling, Båstads kommun
  • Carin Staland-Nyman Akademin för hälsa och välfärd, Högskolan i Halmstad
  • Stephen Wildén Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet
  • Magnus Tideman Akademin för hälsa och välfärd, Högskolan i Halmstad

DOI:

https://doi.org/10.3384/SVT.2020.27.1.3411

Abstract

Studien analyserar sambanden mellan sysselsättning för unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning som gått i gymnasiesärskolan och deras sociala bakgrund, mätt som föräldrarnas utbildningsnivå och geografiska härkomst. Den här registerstudien baseras på Halmstad university register on pupils with intellectual disabilities (HURPID), Longitudinell integrationsdatabas för arbetsmarknads- och sjukförsäkringsstudier (LISA) samt LSS-registret. Studien omfattar 12?269 unga med intellektuell funktionsnedsättning som gick ut gymnasiesärskolan mellan 2001 och 2011. De samband som studeras analyseras genom multipla logistiska regressioner.
Resultaten visar att föräldrars utbildningsnivå har viss betydelse för före detta gymnasiesärskoleelevers sysselsättning. Barn till högutbildade föräldrar har med större sannolikhet en sysselsättning inom daglig verksamhet och barn till lågutbildade föräldrar har med större sannolikhet ett förvärvsarbete. Sannolikheten för att ha någon av sysselsättningskategorierna daglig verksamhet eller förvärvsarbete är lägst bland barn till föräldrar som är födda i länder utanför Norden. Högutbildade föräldrar antas ha en högre grad av den ”välfärdskompetens” som krävs för att hantera dagens välfärdssystem och härigenom kunna påverka de ungas möjligheter att få insatser likt daglig verksamhet. Lågutbildade föräldrar antas ha egna erfarenheter av, och kontakter med, arbetsplatser där det finns arbetsuppgifter utan (eller med låga) formella kompetenskrav. Samhällets kunskaper och medvetenhet om den sociala bakgrundens betydelse för efter(sär)gymnasial sysselsättning bland unga med intellektuell funktionsnedsättning behöver öka. Detta i syfte att bättre möta varierande individuella förutsättningar och främja etablering i arbetslivet för fler unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning vid övergången från skoltid till arbetsliv.

Downloads

Publicerad

2020-12-21

Referera så här

Arvidsson, J. ., Staland-Nyman, C. ., Wildén, S. och Tideman, M. . (2020) ”Sysselsättning för unga med intellektuell funktionsnedsättning: - betydelsen av föräldrars utbildningsnivå och geografiska härkomst”, Socialvetenskaplig tidskrift, 27(1), s. 25–49. doi: 10.3384/SVT.2020.27.1.3411.

Nummer

Sektion

Artiklar