Rekrytera och behålla personal i den kommunala äldreomsorgen under covid-19
DOI:
https://doi.org/10.3384/SVT.2021.28.4.4370Abstract
Covid-19-pandemin under 2020 och 2021 har satt intensivt ljus på arbetsförhållandena inom äldreomsorgen. Denna bransch har en lång historia av svårigheter med bemanning och kompetensförsörjning. God personalförsörjning är en förutsättning för omsorg av god kvalitet, och för att rekrytera, skapa och utveckla rätt kompetens behöver arbetsgivarna ha långsiktiga strategier. Denna artikel bygger på en intervjustudie av 15 större och mindre kommuner i Sverige, genomförd under hösten 2020 och våren 2021, som fokuserar på rekrytering och organisation av personal i den kommunala äldreomsorgen. Studien visar på vikten av kompetent personal och god organisation för att hantera en krissituation. Att rekrytera och behålla personal är processer som kräver ett gott arbetsgivarvarumärke, och detta hanteras väldigt olika av de undersökta kommunerna.
Nedladdningar
Referenser
Ambler, T. & Barrow, S. (1996) The employer brand. Journal of Brand Management, 4: 185–206.
Anttila, M. (1999) Kompetensförsörjning. Företagets viktigaste process (2 rev. uppl.) Stockholm: Ekerlid.
Arbetsförmedlingen (2019) Arbetsmarknadsutsikterna våren 2019. Arbetsförmedlingen analys. Stockholm.
Arvidson, M, Geisler, Ursula, and Hansson, Kristofer red. (2013), Kris och kultur : kulturvetenskap-liga perspektiv på kunskap, estetik och historia (Sekel).
Bowblis, J. & Applebaum, R. (2021) Prevalence of COVID-19 in Ohio Nursing Homes. Whats quality got to do with It? Journal of Aging & Social Policy, 33(4/5): 414–30.
Dyhre, A. & Parment, A. (2013) Employer branding. Allt du behöver veta för att bli en attraktiv arbetsgivare. Malmö: Liber.
Eklöf, T. & Hallén, N. (2018) Innovativ rekrytering. Strategier som förenklar, effektiviserar och inspirerar. Stockholm: Natur & Kultur.
Fahlström, G. (1999) Ytterst i organisationen. Om undersköterskor, vård- och sjukvårdsbiträden i äldreomsorg. Uppsala: Enheten för socialmedicin, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet.
Folkhälsomyndigheten (2021) 'Antal fall av covid-19 på regionnivå', (uppdaterad 2021-04-22) <https://experience.arcgis.com/experience/19fc7e3f61ec4e86af178fe2275029c5 >, hämtad 2021-04-28
Forte (2016) Arbetsmiljön i kvinnodominerade sektorer. Förstudie inför utlysning av forskningsmedel. Regeringsuppdrag (S2015/04650/SA).
Geisler, M., Berthelsen, H. & Muhonen, T. (2019) Retaining social workers. The role of quality of work and psychosocial safety climate for work engagement, job satisfaction, and organizational commitment. Human Service Organizations. Management, Leadership & Governance, 43(1): 1–15.
Johansson, A. (2005) Narrativ teori och metod. Med livsberättelsen i fokus. Lund: Studentlittera-tur.
Kvale, S. & Torhell, S.-E. (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lee, S-H. m.fl. (2005) Facing SARS. Psychological impacts on SARS team nurses and psychiatric services in a Taiwan general hospital. General Hospital Psychiatry, 27(5): 352–58.
Lill, L. (2010) Äldreomsorg. Om makt, genus, klass och känslor i ett yrke (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Maunder, R. (2004) The experience of the 2003 SARS outbreak as a traumatic stress among frontline healthcare workers in Toronto. Lessons learned. Philosophical Transactions. Biological Sciences, 359(1447): 1117–25.
Olsson, E. & Ingvad, B. (2000) Köp, sälj och platta till! Organisationsförändringar, arbetsmiljö och omsorgskvalitet i hemtjänsten under 1990-talet. Skriftserie: Meddelanden från Socialhögskolan ¬¬Lund: Socialhögskolan.
Rieckert, A. m.fl. (2021) How can we build and maintain the resilience of our health care professionals during COVID-19? Recommendations based on a scoping review. BMJ Open, 11(1): e043718.
Smittskydd Stockholm 2020. Kartläggning av covid-19 på SÄBO i Stockholms län. Region Stock-holm.
SOU 2019:20 Sverige Utredningen Reglering av yrket undersköterska. Stärkt kompetens i vård och omsorg. Statens offentliga utredningar. Stockholm: Norstedts juridik.
SOU 2020:80 Sverige Coronakommissionen. Delbetänkande 1. Äldreomsorgen under pandemin. Statens offentliga utredningar. Stockholm: Norstedts juridik.
SOU 2021:52 Sverige Nationell samordnare för kompetensförsörjning inom vård och omsorg om äldre. Vilja välja vård och omsorg. En hållbar kompetensförsörjning inom vård och omsorg om äldre. Statens offentliga utredningar. Stockholm: Norstedts juridik.
SOU 2021:89 Sverige Coronakommissionen. Sverige under pandemin. Delbetänkande 2. -Sjukvård och folkhälsa. Statens offentliga utredningar. Stockholm: Norstedts juridik.
Styvén, M. & Näppä, A. (2021) Attraktiva arbetsgivare [Elektronisk resurs] Employer branding i besöksnäringen. Besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond.
Szebehely, M., Stranz, A. & Strandell, R. (2017) En värdig äldreomsorg kräver värdiga arbetsvillkor. Äldre i centrum: tidskrift för aktuell äldreforskning, (2).
Wall, E. & Bergman, J. (2021) Tid för förändring av arbetsvillkor inom vård och omsorg. Tid och temporalitet i narrativt meningsskapande under den första tiden av coronapandemin. Eng.: Time for changed working conditions within the health care sector. Time and temporality in narrative sensemaking during the first phase of the corona pandemic in Sweden. Sociologisk Forskning, 58(1–2): 15–32.
Wolmesjö, M. (2005) Ledningsfunktion i omvandling. Om förändringar av yrkesrollen för första linjens chefer inom den kommunala äldre- och handikappomsorgen. Lund dissertations in social work 21. Lund: Socialhögskolan, Lunds universitet.
Downloads
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Copyright (c) 2022 Susanna Lundberg
Det här verket är licensierat under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell-licens.
Allt material i Socialvetenskaplig tidskrift publiceras sedan 2022 (Vol 28 Nr 2) med omedelbar öppen tillgång (open access), under Creative Commons-licensen CC BY 4.0. Upphovsrätten till innehållet tillhör respektive författare.
Allt innehåll i tidskriften är fritt tillgängligt utan kostnad och får fritt läsas, laddas ned, kopieras, delas, skrivas ut och länkas. När innehållet används måste författare, källa och licens anges. Författaren kan fritt göra sin publicerade text tillgänglig på institutionella och internetbaserade arkiv, exempelvis sitt lärosätes digitala arkiv eller andra tjänster för detta.
Inga publiceringsavgifter tas ut vid publicering i Socialvetenskaplig tidskrift.
