Hur bristfällig är samhällsvården egentligen?

Några mätproblem i observationsstudier av placerade barn

Abstract

Sedan länge har dygnsvården för barn ifrågasatts utifrån de bristfälliga resultat empirisk forskning har kunnat påvisa. Registerstudier visar genomgående att placerade barn har sämre utfall än barn från normalpopulationen, och dessa studier har spelat en viktig roll för att uppmärksamma de placerade barnens utsatta situation. Den här artikeln diskuterar utförligt frågan om de negativa utfallen hos de placerade går att hänföra till placeringen som sådan. Forskningen om dygnsvården bygger på observationsstudier och det är svårt att komma åt kausala effekter via en sådan design. Det gäller särskilt för samhällsvård där de placerade barnen utgör en starkt selekterad grupp. I frånvaron av randomiserade kontrollerade experiment kan vi i princip aldrig veta om de sämre utfallen bland de placerade barnen beror på placeringen som sådan eller på andra faktorer som vi saknar data om. Ett centralt argument är att inte ens de mest avancerade statistiska teknikerna kan lösa svårigheten med att komma åt effekterna av samhällsvården i observationsstudier. En del av svårigheterna går dock att hantera via design, där ett starkare metodologiskt upplägg är att inkludera jämförelsegrupper som är mer lika de placerade barnen. Ett fåtal metodologiskt starkare studier med ett sådant upplägg ger betydligt färre indikationer på att vården har en negativ inverkan.