Utvecklingsarbete som styrteknik
– en analys av hur utvecklingsledare erfar makt i de regionala stöd- och samverkansstrukturerna
DOI:
https://doi.org/10.3384/SVT.2023.30.3.4496Nyckelord:
state governance, governance technique, power, development work, social servicesAbstract
Development work as governance technique - an analysis of how development leaders experience power in Swedish regional support and cooperation structures.
In this article, we study the experiences of power carried out by regional development leaders in Swedish regional support and cooperation structures (RSS) within the state’s governance of social services. The article answers two questions regarding: 1) the development leaders’ experiences of power in vertical and horizontal control rationalities in governmental knowledge management, and 2) the significance these experiences have for their understanding and comprehension of governance. The context is the national strategy on the knowledge management of social services. Knowledge management is exercised through interaction between the state, regional structures, government agencies, and RSS, implemented as a partnership.
Our analysis is based on a series of recurring group interviews carried out as research circles with six regional development leaders. The analysis model in the article is primarily based on concepts such as control rationality, social technologies, and the relational exercise of power as a manifestation of normative power through subtle forms of control.
The analysis reveals that the development leaders’ diverse experiences with power are shaped by the underlying governance rationalities in their operating context. In horizontal governance, they describe feeling a sense of participation and autonomy. In contrast, their experience of vertical governance is characterised by a feeling that someone else is in control. Their understanding of how power is constructed influences how they perform governance. They define governance as development, meaning a governance technique that allows for action and a sense of participation. We argue that development work should be considered a subtle social technology based on relational power, which organisations and professionals should recognise and put into concrete action.
Nedladdningar
Referenser
Alm, M. (2015) När kunskap ska styra: om organisatoriska och professionella villkor för kunskapsstyrning inom missbruksvården. Växjö: Linnéuniversitet.
Alvesson, M. & Kärreman, D. (2012) Kreativ metod: skapa och lösa mysterier. Malmö: Liber.
Ansell, C. & Torfing, J. (red.) (2016) Handbook on theories of governance. Cheltenhamn & Northampton: Edward Elgar Publishing.
Bengtsson, M. (2020) Karriär och profession: om dynamiken mellan karriärer, organisationer och socionomyrket. Lund: Lunds universitet.
Benz, A., Broschek, J. & Lederer, M. (red.) (2021) A research agenda for multilevel governance. Cheltenhamn & Northampton: Edward Elgar Publishing.
Björk, A. (2016) Evidence-based practice behind the scenes: how evidence in social work is used and produced. Stockholm: Stockholms universitet.
Björk, L. & Tengblad, S. (red.) (2023) Tillförlitlig styrning och organisering av välfärden. Stockholm: SNS Förlag.
Bringselius, L. (2017) Tillitsbaserad styrning och ledning: ett ramverk. Stockholm: Regeringskansliet.
Bringselius, L. (red.) (2021) Tillit och omdöme: perspektiv på tillitsbaserad styrning. Lund: Studentlitteratur.
Brunnström, F. (2021) Flernivåstyrning med olika medel: en studie om SKR och socialtjänsten. Stockholm: Stockholms universitet.
Cairney, P. (2012) Understanding public policy: theories and issues. Hampshire & New York: Palgrave Macmillan.
Chaib, J. (2018) Evidence, expertise and other knowledge: governing welfare collaboration. Lund: Lunds universitet.
Clegg, S. (1989) Frameworks of power. London: Sage.
Dahlin-Ivanoff, S. (2015) Fokusgruppsdiskussioner. I: G. Ahrne & P. Svensson (red.) Handbok i kvalitativa metoder (s. 81–92). Stockholm: Liber.
Dahlstedt, M. (2006) Viljan att aktivera: mobilisering av förorten som politisk teknologi. Utbildning & Demokarti, 15(3): 83–106.
Daudi, P. (1987) Maktens diskurs: om begreppets genealogi och maktutredningens möjligheter. I: O. Petersson (red.) Maktbegreppet (s. 168–197). Stockholm: Carlsson bokförlag.
Denvall, V., Nordesjö, K. & Johansson, K. (2021) Metagoverning social work knowledge structures. Nordic Social Work Research. doi: 10.1080/2156857X.2021.1893210
Denvall, V. & Slaug, B. (2022) Participationens metodologi. I: V. Denvall & S. Iwarsson (red.) Participation: vad, när, hur? (s. 271–308). Lund: Studentlitteratur.
Ehn, P. & Sundström, G. (2020) Förvaltningspolitik i förändring. I: P. Ehn & G. Sundström (red.) Statlig förvaltningspolitik för 2020-talet: en forskningsantologi (s. 13–36). Stockholm: Statskontoret.
Etzioni, A. (1975) Comparative analysis of complex organizations. (2 uppl.). New York: The Free Press.
Galbraith, J.K. (1983) Maktens anatomi. Stockholm: Forum.
Garsten, C., Rothstein, B. & Svallfors, S. (2015) Makt utan mandat: de policyprofessionella i svensk politik. Stockholm: Dialogos.
Hedlund, G. & Montin, S. (red.) (2009) Governance på svenska. Stockholm: Santérus Academic Press.
Hjelte, J., Eliasson, B. & Berg, E. (2022a) Changes in ideas on knowledge governance in the context of social services in Sweden. Nordic Social Work Research. doi: 10.1080/2156857x.2021.2024242
Hjelte, J., Eliasson, B., Höög, E. & Westerlund, A. (2022b) At the interplay between needs and expectations: regional perspectives on being an intermediary support structure in knowledge governance. Nordic Journal of Social Research, 13(2): 1–15. doi: 10.18261/njsr.13.2.5
Hultqvist, K. & Petersson, K. (red.) (1995) Foucault: namnet på en modern vetenskaplig och filosofisk problematik. Stockholm: HLS Förlag.
Jacobsson, K. & Meeuwisse, A. (2018) State governing of knowledge: constraining social work research and practice. European Journal of Social Work. doi: 10.1080/13691457.2018.1530642
Jacobsson, K. & Meeuwisse, A. (2022) Evidensprojektets återvändsgränd. I: A. Angelin & T. Hjort (red.) Socialt arbete i förändring: utmaningar och villkor inom utbildnng, forskning och praktik (s. 317–336). Lund: Social Work Press.
Johansson, K. & Fogelgren, M. (2019) Socialsekreterares upplevelser av EBP. Socionomens Forskningssupplement, 46(6): 14–24.
Kunskapsguiden (2022) Om partnerskapet: partnerskap för att stärka samverkan mellan Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Regioner, SKR och regionala samverkans- och stödstrukturer, RSS. [https://kunskapsguiden.se/omraden-och-teman/verksamhetsutveckling/partnerskapet-till-stod-for-kunskapsstyrning-inom-socialtjansten/om-partnerskapet/. Hämtat 2022-12-28].
Meuleman, L. (2013) Metagoverning governance styles: broadening the public manager’s action perspective. I: J. Torfing & P. Triantafillou (red.) Interactive policy making, metagovernance and democracy (s. 95–104). Essex: ECPR Press.
Montin, S. & Hedlund, G. (2009) Governance som interaktiv samhällsstyrning: gammalt eller nytt i forskning och politik? I: G. Hedlund & S. Montin (red.) Governance på svenska (s. 7–36). Stockholm: Santérus Academic Press Sweden.
Møller Mortensen, N., Brix, J. & Krogstrup, H.K. (2021) Reshaping the hybrid role of public servants: identifying the opportunity space for co-production and the enabling skills required by professional co-producers. I: H. Sullivan m.fl. (red.) The Palgrave handbook of the public servant (s. 937–953). London: Palgrave Macmillan.
Nilsson, R. (2008) Foucault: en introduktion. Malmö: Égalité.
Nordesjö, K. (2015) Relationen styrning och utvärdering: hur en europeisk utvärderingsidé översätts i Sverige. Växjö: Linnéuniversitetet.
Petersson, O. (1987a) Metaforernas makt. Stockholm: Carlsson bokförlag.
Petersson, O. (red.) (1987b) Maktbegreppet. Stockholm: Carlsson bokförlag.
Regeringskansliet (2014) En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst. DS 2014:9. Stockholm: Regeringskansliet.
Rose, N. (1995) Politisk styrning, auktoritet och expertis i den avancerade liberalismen. I: K. Hultqvist & K. Petersson (red.) Foucault: namnet på en modern vetenskaplig och filosofisk problematik (s. 41–59). Stockholm: HLS Förlag.
Rose, N. (1999) Powers of freedom: reframing political thought. Cambridge: University Press.
Rose, N. & Miller, P. (1992) Political power beyond the state: problematics of government. The British Journal of Sociology, 3(2): 173–205.
RSS, Socialstyrelsen & SKR (2021) Partnerskap till stöd för kunskapsstyrning inom socialtjänsten: verksamhetsberättelse för 2021. Stockholm: SKR & Socialstyrelsen.
Schubert, H. (2018) Steuerung von Netzwerken. I: H. Schubert (red.) Netzwerkmanagement in Kommune und Sozialwirtschaft: eine Einführung (s. 115¬–128). Wiesbaden: Springer.
SFS 2015:155. Förordning om statlig styrning med kunskap avseende hälso- och sjukvård och socialtjänst.
SKR (2022) Yrkesresan: satsning på kompetensutveckling. [https://skr.se/skr/integrationsocialomsorg/socialomsorg/nationellkunskapsstyrningsocialtjanst/yrkesresan.32120.html. Hämtat 2022-12-28].
Socialstyrelsen (2022) Rådet för styrning med kunskap. [https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/organisation/rad-och-namnder/radet-for-styrning-med-kunskap/. Hämtat 2022-12-28.
SOU 1990:44. Demokrati och makt i Sverige: maktutredningens huvudrapport.
Svanevie, K. (2011) Evidensbaserat socialt arbete: från idé till praktik. Umeå: Umeå universitet.
Sørensen, E. & Torfing, J. (2009) Making governance networks effective and democratic through metagovernance. Public Administration, 87(2): 234–258.
Vedung, E. (1998) Policy instruments: typologies and theories. I: M-L. Bemelmans-Videc, R.C. Rist & E.Vedung (red.) Carrots, sticks & sermons: policy instruments and their evaluation (s. 21–58). London: Transaction.
Vedung, E. (2009) Utvärdering i politik och förvaltning (3 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Wright Nielsen, T. (2009) Viljen til at frigøre: en undersøgelse af empowerment i praksis. Lund: Lunds universitet.
Downloads
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Copyright (c) 2023 Harald Gegner
Det här verket är licensierat under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell-licens.
Allt material i Socialvetenskaplig tidskrift publiceras sedan 2022 (Vol 28 Nr 2) med omedelbar öppen tillgång (open access), under Creative Commons-licensen CC BY 4.0. Upphovsrätten till innehållet tillhör respektive författare.
Allt innehåll i tidskriften är fritt tillgängligt utan kostnad och får fritt läsas, laddas ned, kopieras, delas, skrivas ut och länkas. När innehållet används måste författare, källa och licens anges. Författaren kan fritt göra sin publicerade text tillgänglig på institutionella och internetbaserade arkiv, exempelvis sitt lärosätes digitala arkiv eller andra tjänster för detta.
Inga publiceringsavgifter tas ut vid publicering i Socialvetenskaplig tidskrift.
