Utifrån ålder eller behov?

– Ålder som organiserande princip för stödinsatser till äldre

Författare

  • Tove Harnett

DOI:

https://doi.org/10.3384/SVT.2019.26.3-4.3092

Abstract

According to age or according to needs? Age as an organizing principle for support to older people
Moral economy studies have investigated public opinion as to who should get what and why, and concluded that older people constitute a group that is perceived to deserve and be in need of support from society. A weakness of the approach is that the category of older people is taken for granted and specific age-limits are left unproblematized. The present study investigates views among municipal needs assessors on the use of chronological age for the approval of supportive services, where persons over a particular age may be entitled to eldercare regardless of needs, and persons above the age of 65 are denied the right to personal assistance. Are these age-limits regarded as justified? The study is based on interviews with a total of 36 needs assessors; seven interviews were conducted with groups/pairs and one individually. Three main positions were identified, where age-limits were commented on as (1) a political reality, (2) unjustified with reference to the heterogeneity in health and needs, and (3) partly reasonable given the correlation between age and needs. One finding was that the use of chronological age was questioned to a greater extent in relation to eldercare and to a lesser extent in relation to the exclusion of persons above the age of 65 from personal assistance. The article shows that needs assessors do not have one, but several conceptions of the relevance of chronological age, and it highlights the importance of adding a contextual understanding to the general images of older people as a deserving group that have been presented in studies on moral economy.

Nedladdningar

Nedladdningsdata är inte tillgängliga än.

Referenser

Abbott, A. (2014) The system of professions. An essay on the division of expert labor. University of Chicago Press.

Andersson, K. (2004) Det gäller att hushålla med kommunens resurser. Biståndsbedömares syn på äldres sociala behov. Socialvetenskaplig tidskrift, 11(3–4): 275–292.

Barometern (2017, 20 december) Äldres önskningar ska stå i centrum.

Blomberg, S. (2004) Specialiserad biståndshandläggning inom den kommunala äldreomsorgen. Genomförandet av en organisationsreform och dess praktik. Lund: Lunds universitet.

Botkyrka Direkt (2018, 11 april) Nu får alla över 75 år rätt till hemtjänst.

Breda, J. & Schoenmaekers, D. (2006) Age: A dubious criterion in legislation. Ageing & Society, 26(4): 529.

Bryman, A. (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Bytheway, B. (2005) Ageism and age categorization. Journal of Social Issues, 61(2), 361–374.

Börjeson, M. (2017) Hur bör sociala insatser tillhandahållas? En studie av Linköpings kommuns arbete med servicetjänster inom socialtjänsten. Linköping University Electronic Press.

Edebalk, P.G. (1996) Välfärdsstaten träder fram. Svensk socialförsäkring 1884–1955 (vol. 12). Arkiv.

Elmersjö, M. (2014) Kompetensfrågan inom äldreomsorgen. Hur uppfattningar om kompetens formar omsorgsarbetet, omsorgsbehoven och omsorgsrelationen. Linnaeus University Press.

Forkby, T., & Larsson, L. (2007). Serviceinsatser inom socialtjänsten: perspektiv, inriktning och utsatta barns skydd. FoU i Väst.

Giertz, L. (2008) Ideal och vardag. Inflytande och självbestämmande med personlig assistans. Rapportserie i socialt arbete, nr 4 2008. Växjö universitet.

Gunnarsson, E. & Schlytter, A.[red.] (1999) Kön och makt i socialt arbete. Stockholm: Rapport i socialt arbete.

Hellström Muhli, U. (2003) Att överbrygga perspektiv: En studie av behovsbedömningssamtal inom äldreinriktat socialt arbete. Göteborgs universitet.

Hjalmarson, I. (2015) Första året med förenklad biståndshandläggning i Nacka. Stiftelsen Stockholms läns äldrecentrum.

Hsieh, H.F. & Shannon, S.E. (2005) Three approaches to qualitative content analysis. Qualitative Health Research, 15: 1277–1288.

Jönson, H. & Larsson Taghizadeh, A. (2009) The exclusion of older people in disability activism and policies. A case of inadvertent ageism? Journal of Aging Studies, 23(1): 69–77.

Katzin, M. (2014) Valfrihet i stället för jämlikhet. Förändrade målsättningar för äldreomsorgspolitiken? Socialvetenskaplig tidskrift, 21(3–4): 310–328.

Kohli, M. (1986) The world we forgot: A historical review of the life course. I: W. Marshall (red.) Later life. The social psychology of ageing (s. 271–303). Beverly Hills: Sage.

Kohli, M. (2006) Aging and justice. I: Handbook of aging and the social sciences (s. 456–478). Elsevier.

Kohli, M. (2007) The institutionalization of the life course. Looking back to look ahead. Research in Human Development, 4(3–4): 253–271.

Krekula, C. & Johannson, B. (red.) (2017) Introduktion till kritiska åldersstudier. Lund: Studentlitteratur.

Kristiansen, A. (1999) Fri från narkotika. Om kvinnor och män som har varit narkotikamissbrukare. Umeå universitet.

Laslett, P. (1989) A fresh map of life. The emergence of the third age. London: Weidenfeld and Nicolson.

Laz, C. (1998) Act your age. Sociological Forum, 13(1): 85–113.

Liljegren, A. (2008) Professionellt gränsarbete. Socionomexemplet. Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Lipsky, M. (2010) Street-level bureaucracy. Dilemmas of the individual in public service. Russell Sage Foundation.

Lundström, T. & Sallnäs, M. (2003) Klass, kön och etnicitet i den sociala barnavården. Socialvetenskaplig tidskrift, 10(2–3): 193–213.

Mattsson, T. (2005) I viljan att göra det normala. En kritisk studie av genusperspektivet i missbrukarvården. Lunds universitet.

Mattsson, T. (2018) Age, vulnerability and disability. I: Ageing, Ageism and the Law. Edward Elgar Publishing.

Melin, A.-G. & Näsholm, C. (1988) Behandlingsplanering vid missbruk. Lund: Studentlitteratur.

Myndigheten för vårdanalys (2013) Kartläggning av kommunernas arbetssätt för förenklad hantering och ökad flexibilitet.

Nilsson, M. (2008) Våra äldre. Om konstruktioner av äldre i offentligheten. Linköping University Electronic Press.

Närvänen, A.-L. (2009) Ålder, livslopp, åldersordning. I: H. Jönson (red.) Åldrande, åldersordning, ålderism (s. 18–29.) Linköping: Linköping University Electronic Press.

Olaison, A. (2009) Negotiating needs. Processing older persons as home care recipients in gerontological social work practices. Linköping University Electronic Press.

Oorschot, W. (2000) Who should get what, and why? On deservingness criteria and the conditionality of solidarity among the public. Policy & Politics, 28(1): 33–48.

Pomerantz, A. (1986) Extreme case formulations. A way of legitimizing claims. Human Studies, 9(2–3): 219–229.

Prop. 1992/93:159. Om stöd och service till vissa funktionshindrade

Ranzijn, R. (2004) Role ambiguity. Older workers in the demographic transition. Ageing International, 29(3): 281–307.

Riley, M.W. & Riley Jr, J.W. (1994) Age integration and the lives of older people. The Gerontologist, 34(1): 110–115.

Robertson, A. (1997) Beyond apocalyptic demography. Towards a moral economy of interdependence. Ageing & Society, 17(4): 425–446.

Rothstein, B. (1998) Just institutions matter. The moral and political logic of the universal welfare state. Cambridge University Press.

SDS (2017, 5 augusti) Stoppa välfärdssveket mot äldre.

Siverskog, A & Jönson, H. (kommande) Vart är äldreomsorgen på väg? Argument för och emot förenklad biståndshandläggning. Accepterad för publicering i Socialvetenskaplig tidskrift.

SOSFS 2008:32 Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder.

SOSFS 2007:17. Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser äldre personer.

SOU 2002:29 Riv ålderstrappan! Livslopp i förändring.

SOU 2017:21 Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer.

Storm, P. (2018) Betydelsen av kön och hudfärg i äldreboendets vardag under olika organisatoriska villkor. Stockholms universitet.

Svallfors, S. (1996). Välfärdsstatens moraliska ekonomi: välfärdsopinionen i 90-talets Sverige. Boréa.

Svenska Dagbladet (2016, 5 april) KD. Rätt att få bo på äldreboende bör bli lag.

SVT Nyheter (2016, 18 januari) Sven, 90, nekas plats på äldreboende i Sala.

Söderberg, M. (2014) Hänsynstagandets paradoxer. Om äldre, närstående och biståndshandläggare vid flytt till särskilt boende. Akademisk avhandling. Dissertations in Social Work 46. Lund: Lunds universitet.

Thompson, E.P. (1971) The moral economy of the English crowd in the 18th century. Past and Present, 50: 71–136.

Toulmin, S.E. (2003) The uses of argument. Cambridge University Press.

Vetter, N. J. & Lewis, P. A. (1993) Is there a right age for case finding in elderly people? Age & Ageing, 22(2): 121.

Downloads

Publicerad

2020-01-13

Referera så här

Harnett, T. (2020) ”Utifrån ålder eller behov? – Ålder som organiserande princip för stödinsatser till äldre”, Socialvetenskaplig tidskrift, 26(3-4), s. 303–322. doi: 10.3384/SVT.2019.26.3-4.3092.

Nummer

Sektion

Artiklar