Enligt socialtjänstlagen ska äldreomsorgen vara individanpassad och ges utifrån den enskildes behov. Samma lag innehåller ett mål om att socialtjänsten ska främja medborgarnas jämlikhet i levnadsvillkor och kommunallagen anger att kommunen ska behandla sina invånare lika. I denna artikel problematiseras idéer om individanpassning och likvärdig behandling. Dessa olika målsättningar skapar spänningar som får en särskild karaktär på äldreboenden, där måltider och andra aktiviteter ofta genomförs tillsammans med andra och där personalens tid delas mellan de boende.
