Kompetensprofilen hos undervisande personal på socionomutbildningar
En strategisk fråga för socionomfältet
DOI:
https://doi.org/10.3384/SVT.2022.29.2.4614Nyckelord:
social work program, social work, competence profile, teaching staffAbstract
The competence profile of teaching staff in social work education programs - a strategic issue for the field of social work
In the past four decades, the higher education in social work has expanded greatly in Sweden, but analyses of what this development means for the field of social work are few. No scientific text pays specifically attention to the competence profile of the teaching staff. The aim of this article is to investigate the quality of the education with a focus on the competence profile among teaching staff in social work education programs. The competence profile is analysed by studying the competence on social work as academic discipline (Bachelor of Science in Social Work for non-PhD teaching staff and PhD in social work for staff with doctoral degree) and scientific level (PhD among the teaching staff) based on two quality criteria: two-thirds of the teaching staff with doctoral degree and two-thirds with social work as their main academic discipline. The article has a comparative approach by comparing both the competence profile between higher education institutions with social work programs 2020 and the development between 2008-2020. The article uses quantifiable data that has been collected through a survey with basic facts about the teaching stuff from all institutions with social work programs and statistical data from the Swedish Higher Education Authority. The analyses of the empirical material has led to two main conclusions regarding the competence profile of teaching staff: none of the higher education institution with social work program in Sweden meets both quality criteria and the differences between the institutions risk to develop an stratified higher education with a hierarchy between social work programs with negative consequences for the discipline as well as for the students’, labour market entry after graduation and for clients.
Nedladdningar
Referenser
Agevall, O. & Olofsson, G. (2014). Tensions between academic and vocational demands. I: J-C. Smeby & M. Sutphen (red.), From vocational to professional education. Routledge. DOI: https://doi.org/10.4324/9781315757131-3
Bengtsson, M. (2020). Karriär och profession: om positioner, statushierarki och mobilitet inom socionomyrket. Socialhögskolan, Lunds universitet.
Bengtsson, M. (2021). Kvalificering för profession och position. I: S. Linde & K. Svensson (red.), Välfärdens aktörer: utmaningar för människor, professioner och organisationer. Social Work Press, Lunds universitet. DOI: https://doi.org/10.37852/oblu.118.165
Bergmark, Å. (1998). Nyckelbegrepp i socialt arbete. Studentlitteratur.
Bergmark, Å., Lundström, T., Minas, R. & Wiklund, S. (2008). Socialtjänsten i blickfånget: organisation, resurser och insatser. Natur & Kultur.
Blom, B., Morén, S. & Nygren, L. (red.) (2013). Kunskap i socialt arbete: om villkor, processer och användning. Natur & Kultur.
Blom, B. & Morén, S. (2015). Teori för socialt arbete. Studentlitteratur.
Brante, T. (1987). Konstitueringen av nya vetenskapliga fält: exemplet forskning i socialt arbete. Sociologisk forskning, 24(4), 30–60.
Brante, T. (2003). Konsolideringen av nya vetenskapliga fält: exemplet forskning i socialt arbete. I: Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet. Högskoleverket.
Brante, T. (2014). Den professionella logiken: hur vetenskap och praktik förenas i det moderna kunskapssamhället. Liber.
Brante, T., Johnsson, E., Olofsson, G. & Svensson, L. G. (2015). Professionerna i kunskapssamhället: en jämförande studie av svenska professioner. Liber.
Brante, T., Svensson, K. & Svensson, L. G. (red.) (2019). Ett professionellt landskap i förvandling. Studentlitteratur.
Bruhn, A., Baianstovu, R., Petersén, A. & Johansson, B. (2020). Att ta mark i professionen: nya socionomers yrkesval och karriärvägar. Lunds universitet.
Börjeson, M. & Börjeson, B. (2015). Förstå socialt arbete. Liber.
Cuadra, C. & Ouis, P. (2020). Grönt och hållbart socialt arbete: miljörättvisa, social rättvisa och ekosociala interventioner. Socialvetenskaplig tidskrift, 27(3–4), 207–226. DOI: https://doi.org/10.3384/SVT.2020.27.3-4.3662
Dellgran, P. (2016). Socionomer som profession. I: A. Meeuwisse, H. Swärd, S. Sunesson & M. Knutagård (red.), Socialt arbete: en grundbok. Natur & Kultur.
Dellgran, P. (2018). Vetenskapens mål och mening: Uppfattningar om forskningens uppgifter inom vårdvetenskap, utbildningsvetenskap och socialt arbete. Socionomen Forskningssupplement, (43), 4–19.
Dellgran, P. & Höjer, S. (2005). Rörelser i tiden: professionalisering och privatisering i socialt arbete- Socialvetenskaplig tidskrift, 12(2–3), 246–267. DOI: https://doi.org/10.3384/SVT.2005.12.2-3.2623
Dellgran, P. & Höjer, S. (2012). The politics of social work research: Ph.D. theses in Sweden. European Journal of Social Work, 15(4), 581–597. DOI: https://doi.org/10.1080/13691457.2012.710875
Dellgran, P. & Höjer, S. (2017). Varför forskarutbildning? Motiv, aspirationer och driv¬krafter bland disputerade sjuksköterskor, lärare och socionomer. Socialvetenskaplig tid¬skrift, (2), 85–106.
Hjärpe, T. (2020). Mätning och motstånd: sifferstyrning i socialtjänstens vardag. Socialhögskolan, Lunds universitet.
Högskoleverket (2003). Social omsorgsutbildning och socionomutbildning. Högskoleverket.
Jacobsson, K. & Martinell Barfoed, E. (2019). Socialt arbete och pappersgöra: mellan klient och digitala dokument. Gleerups.
Johansson, S., Dellgran, P. & Höjer, S. (red.) (2015). Människobehandlande organisationer: villkor för ledning, styrning och professionellt välfärdsarbete. Natur & Kultur.
Kullberg, K. (2011). Socionomkarriärer: om vägar genom yrkeslivet i en av välfärdsstatens nya professioner. Göteborgs universitet.
Meeuwisse, A. & Swärd, H. (2016). Vad är socialt arbete? I: A. Meeuwisse, H. Swärd, S. Sunesson & M. Knutagård (red.), Socialt arbete: en grundbok. Natur & Kultur.
Nordesjö, K., Scaramuzzino, G. & Ulmestig, R. (2021). The social worker-client relationship in the digital era: a configurative literature review. European Journal of Social Work. doi: 10.1080/13691457.2021.1964445 DOI: https://doi.org/10.1080/13691457.2021.1964445
Nygren, L. (2016). Socialt arbete i praktik, forskning och utbildning, I: A. Meeuwisse, H. Swärd, S. Sunesson & M. Knutagård (red.), Socialt arbete: en grundbok. Natur & Kultur.
Nygren, L. (2021). Kontroversteman i kunskapsbildningen i socialt arbete i Sverige. I: H. Swärd & P. G. Edebalk (red.), Socionomutbildningen: då, nu och i fram¬tiden. Studentlitteratur.
Olofsson, G. (2011). På väg mot profession? Akademiska yrkesutbildningar vid ett nytt universitet. Institutionen för samhällsvetenskap, Linnéuniversitetet.
Panican, A. & Björklund, S. (2019). Generisk valideringsmodell för bedömning av reell kompetens för tillgodoräknande som högskoleutbildning (GVTH) samt valideringskriterier för socionomexamen. Socialhögskolan, Lunds universitet.
Ponnert, L. & Svensson, K. (2019). Socionomen i myndigheten: att göra gott, göra rätt och göra nytta. Gleerups.
Salonen, T. (2010). Det sociala arbetets professionssträvanden: dimensionering, kvalitet och kompetens. Socialvetenskaplig tidskrift, 17(1), 92–103.
Salonen, T. (2019). Varken teknik eller konst: utmaningar i det sociala arbetets kunskaps-utveckling. I: N-E. Sahlin (red.), Vetenskap och beprövad erfarenhet: socialtjänst. Lunds universitet.
Salonen, T. & Panican, A. (2021). Genomlysning av socionomfältet 2020: nuläge och prognoser om socionomers utbildning och arbetsmarknad. Socialhögskolan, Lunds universitet.
Scaramuzzino, G. (2019). Socialarbetare om automatisering i socialt arbete: en webbenkät-undersökning. Socialhögskolan, Lunds universitet.
SFS 1993:100 Högskoleförordning.
SOU 1995:58 Kompetens och kunskapsutveckling: om yrkesroller och arbetsfält inom social-tjänsten. Fritze.
Sunesson, S. (2003). Socialt arbete: en bakgrund till ett forskningsämne. I: Socialt arbete: en nationell genomlysning av ämnet. Högskoleverket.
Sunesson, S. (2004). Socialt arbete. I: T. Brante, K. Johansson & S. Sunesson (red.), Diskussioner om samhällsvetenskap: gränser, innehåll och framtid. Samhälls¬vetenskapliga fakulteten.
Sunesson, S. (2016). Välkommen till ett yrke. I: A. Meeuwisse, H. Swärd, S. Sunesson & M. Knutagård (2016). Socialt arbete: en grundbok. Natur & Kultur.
Svensson, K. (2019). Socionomers syn på sin yrkesroll och organisation: en jämförande enkät-studie 2008 och 2019. Socialhögskolan, Lunds universitet.
Svensson, K. (2021). Expansion, variation och nya former av styrning: utbildning av socionomer efter 1993. I: H. Swärd & P. G. Edebalk (red.), Socionomutbild¬ningen: då, nu och i framtiden. Studentlitteratur.
Svensson, L. (2019). Automatisering: till nytta eller fördärv? Socialvetenskaplig tidskrift, 26(3–4), 341–362. DOI: https://doi.org/10.3384/SVT.2019.26.3-4.3094
Swärd, H. & Edebalk, P.G. (2021). Socionomutbildningen - då, nu och i framtiden. Lund: Studentlitteratur.
UKÄ (2021a). Statistikdatabas: högskolan i siffror. Hämtad 3 maj 2021 från: https://www.uka.se/statistik--analys/statistikdatabas-hogskolan-i-siffror.html
UKÄ (2021b). Prognoser för behovet av högskoleutbildad. Hämtad 10 maj 2021 från:
Downloads
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Copyright (c) 2023 Tapio Salonen, Alexandru Panican
Det här verket är licensierat under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell-licens.
Allt material i Socialvetenskaplig tidskrift publiceras sedan 2022 (Vol 28 Nr 2) med omedelbar öppen tillgång (open access), under Creative Commons-licensen CC BY 4.0. Upphovsrätten till innehållet tillhör respektive författare.
Allt innehåll i tidskriften är fritt tillgängligt utan kostnad och får fritt läsas, laddas ned, kopieras, delas, skrivas ut och länkas. När innehållet används måste författare, källa och licens anges. Författaren kan fritt göra sin publicerade text tillgänglig på institutionella och internetbaserade arkiv, exempelvis sitt lärosätes digitala arkiv eller andra tjänster för detta.
Inga publiceringsavgifter tas ut vid publicering i Socialvetenskaplig tidskrift.
