Ekonomisk hjälp från Svenska kyrkan

– den instrumentella paradoxen och den fattiges utmattning

Författare

  • Elinn Leo Sandberg Socialhögskolan, Lunds universitet
  • Alexandru Panican Socialhögskolan, Lunds universitet

DOI:

https://doi.org/10.3384/SVT.2022.29.1.4413

Abstract

Förändringar i det svenska välfärdssamhället har devalverat ersättningsnivåer för ekonomiskt bistånd. Mottagare av ekonomiskt bistånd söker även ekonomisk hjälp från Svenska kyrkan. Diakonerna arbetar med ekonomisk hjälp, trots att kyrkan saknar nationella riktlinjer för hur och till vem hjälpen förmedlas. Forskningen om kyrkans hjälpverksamhet är sparsmakad, och det finns ingen forskning utifrån brukarperspektiv, en kunskapsbrist som artikeln avser att minska. Empirin bygger på intervjuer med nio personer som tar emot ekonomiskt bistånd och som dessutom söker ekonomisk hjälp från kyrkan. I fokus är anledningar att söka ekonomisk hjälp samt brukarnas framställning av interaktionen med diakonerna. Intervjupersonerna uppger tre skäl till att brukarna vänder sig till kyrkan: (i) försämrat stöd från socialtjänsten, (ii) lättillgängligt ansökningsförfarande hos kyrkan och (iii) möjlighet att dölja den ekonomiska hjälpen för socialtjänsten. Interaktionen med diakonerna präglas enligt brukarna av en stark samhörighet mellan dem och diakonerna. Brukarna använder oväntat en instrumentell logik i interaktionen med diakonerna för att få ansökan beviljad, samtidigt som de kritiserar myndigheterna för samma logik. Detta benämns den instrumentella paradoxen i artikeln.

Nedladdningar

Nedladdningsdata är inte tillgängliga än.

Referenser

Alvesson, M. & Kärreman, D. (2007) Constructing mystery. Empirical matters in DOI: https://doi.org/10.5465/amr.2007.26586822

theory development. Academy of management review, 32(4): 1265–1281.

Angelin, A. (2009) Den dubbla vanmaktens logik. En studie om långvarig arbetslöshet och socialbidragstagande bland unga vuxna. Lund: Socialhögskolan, Lunds universitet.

Bergmark, Å. (2016) Ekonomiskt bistånd. Försörjningsvillkor och marginalisering – ett hinder för jämlik hälsa? Stockholm: Underlagsrapport nr 1 till Kommissionen för jämlik hälsa S 2015:02.

Bidragsbrottslag (2007:612)

Blom, B. (1994) Kommunikativt handlande i socialt arbete. I: L. Dahlgren, & A. Kristiansen (red.), Moderna klassiker och socialt arbete. Umeå: Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet.

Bäckström, A. (2014) Välfärdsinsatser på religiös grund. Förväntningar och problem. I: A. Bäckström (red.), Välfärdsinsatser på religiös grund. Skellefteå: Artos & Norma bokförlag.

Edebalk, P.G. (2017) Förändring och omprövning inom välfärdsstaten. Några exempel. I: H. Swärd (red.), Den kantstötta välfärden. Lund: Studentlitteratur.

Edgardh, N. (2019) Diakonins kyrka. Teologi, kön och omsorgens utmattning.

Stockholm: Verbum.

Eliasson-Lappalainen, R., Jacobsson, K., Meeuwisse, A. & Swärd, H. (2008) Socialvetenskapliga forskningstraditioner. En introduktion. I: R. Eliasson-Lappalainen, K. Jacobsson, A. Meeuwisse & H. Swärd (red.), Forskningsmetodik för socialvetare. Stockholm: Natur & Kultur.

Ellegård, K. (2001) Fånga vardagen - hur och varför? I: Ellegård, K. & E. Wihlborg (red.) Fånga vardagen. Ett tvärvetenskapligt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Engel, C. (2006) Svenska kyrkans sociala arbete. För vem och varför? Uppsala: Ersta Sköndal & Uppsala universitet.

Engel, C. (2017) Med egna ord. En brukarstudie av diakonernas konfidenter. I: C. Engel & E. Christiansson (red.), Diakonins strukturer. Stockholm: Institutionen för diakoni, kyrkomusik och teologi, Ersta Sköndal Bräcke högskola.

Fritzell, J. (2011) Fattig och rik i Sverige. I: S. Alm, O. Bäckman, A. Gavanas & A. Nilsson (red.), Utanförskap. Stockholm: Dialogos.

Gautun, H., Drøpping, J.A. & Fløtten, T. (2005) Når nøden er størst. En analyse av frivillige organisasjoners hjelp og tilbud til fattige. Fafo-rapport 476. Oslo: Fafo.

Geremek, B. (1991) Den europeiska fattigdomens betydelse. Stockholm: Ordfront.

Goffman, E. (2006) Jaget och maskerna. En studie i vardagslivets dramatik. Stockholm: Norstedts förlag.

Habermas, J. (1996) Kommunikativt handlande. Texter om språk, rationalitet och samhälle. Göteborg: Daidalos.

Harju, A., Hjort, T. & Montesino, N. (2010) Frivilligt socialt arbete och ekonomiskt utsatta barnfamiljer. I: T. Hjort, P. Lalander & R. Nilsson (red.), Den ifrågasatte medborgaren. Växjö: Linnéuniversitetet.

Hjort, T. (2004) Nödvändighetens pris. Konsumtion och knapphet bland barnfamiljer. Lund: Socialhögskolan, Lunds universitet.

Holgersson, L. (2008) Socialpolitik och socialt arbete. Historia och idéer. Stockholm: Norstedts juridik.

Johansson, H. & Panican, A. (red.) Combating poverty in local welfare systems. Active inclusion strategies in European cities. Basingstoke: Palgrave Macmillan.

Jokela, U. (2011a) Diakoniatyön paikka ihmisten arjessa. Helsinki: Diakonia- ammattikorkeakoulu. A-tutkimuksia 34.

Jokela, U. (2011b) Relations of ruling in the diaconia work of the Finnish evangelical Lutheran church. I: E. Kähkönen & P. Teemu (red.), Faith-based social action in combating marginalization. Helsinki: Diakonia-ammattikorkeakoulu.

Jordansson, B. (2008) Vem var fattig och varför? Svensk fattigvårdspolitik i ett historiskt perspektiv. I: H. Swärd & M-A. Egerö (red.), Villkorandets politik. Fattigdomens premisser och åtgärder – då och nu. Malmö: Egalité.

Kahl, S. (2005) The religious roots of modern poverty policy. Catholic, lutheran and reformed protestant traditions compared. European Journal of Sociology, 46(1): 91–126. DOI: https://doi.org/10.1017/S0003975605000044

Karlsson, M., Carrigan, A., Malmberg, S. & Stiernström, A. (2015) Stadens fattiga. En rapport om Sveriges Stadsmissioner och fattigdom. Stockholm: Ersta Sköndal högskola.

Karlsson, M. & Vamstad, J. (2018) New deeds for new needs. Civil society action against poverty in Sweden. Voluntas, 1–12. DOI: https://doi.org/10.1007/s11266-018-9964-3

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Levenstam, T. (1981) Kyrklig diakoni och samhällets sociala omsorgsarbete omkring 1850–1975. Stockholm: Skeab/Verbum.

Linde, S. (2016) Välfärd och kyrka. Underlag för reflektion. Uppsala: Svenska kyrkans forskningsenhet.

Linde, S. & Christiansson E. (2014) Forskning om diakoni. En litteraturöversikt. Svensk kyrkotidning, 3, 82–87.

Linde, S., Meeuwisse, A. & Scaramuzzino, R. (2017) Civilsamhället, staten och välfärden. I: H. Swärd (red.), Den kantstötta välfärden. Lund: Studentlitteratur.

Linde, S. & Scaramuzzino, R. (2017) Det civila samhällets historia. Begreppet, fenomenet och debatten. I: S. Linde & R. Scaramuzzino (red.) ,Socialt arbete i civilsamhället. Lund: Studentlitteratur.

Lund, M. (2006) De frivillige og de fattige. Frivillige organisasjoners hjelpetiltak overfor fattige. Fafo-rapport 528. Oslo: Fafo.

Panican, A. & Ulmestig, R. (2017) Bekämpa fattigdomen – men med mer av samma fattigvårdslogik? Foucaults pendel. Statsvetenskaplig tidskrift, 119(3).

Sjögren Lindquist, G. (2017) Inkomstolikhet och grupper som halkar efter i det svenska välfärdssamhället. I: Swärd, Hans (red.) Den kantstötta välfärden. Lund: Studentlitteratur.

Socialstyrelsen (2019a) Statistik om ekonomiskt bistånd 2018. [https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/statistik/statistikamnen/ekonomiskt-bistand/ Hämtat: 2019-10-26].

Socialstyrelsen (2019b) Riksnormen för försörjningsstöd. [https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/ekonomiskt-bistand/riksnormen/ Hämtat: 2019-10-26].

Starrin, B. (2008) Är det skamligt att vara fattig? I: H. Swärd & M.A. Egerö (red.), Villkorandets politik. Fattigdomens premisser och åtgärder – då och nu. Malmö: Egalité.

Svensson, P. (2019) Fråga om statistik. Utbetalda ekonomiska medel. Enheten för forskning och analys.

Sveriges Stadsmissioner (2018) Fattigdomsrapport 2018. Välfärdssamhället

krackelerar.

Trost, J. (2010) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Vamstad, J. & von Essen, J. (2013) Charitable giving in a universal welfare state. Charity and social rights in Sweden. Nonprofit and Voluntary Sector Quarterly, (2): 285. DOI: https://doi.org/10.1177/0899764012466176

Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wijkström, F. (2014) Svenska kyrkan i ett omförhandlat samhällskontrakt. I: A. Bäckström (red.), Välfärdsinsatser på religiös grund. Skellefteå: Artos & Norma bokförlag.

Downloads

Publicerad

2022-07-11

Referera så här

Leo Sandberg, E. och Panican, A. (2022) ”Ekonomisk hjälp från Svenska kyrkan : – den instrumentella paradoxen och den fattiges utmattning ”, Socialvetenskaplig tidskrift, 29(1), s. 27–46. doi: 10.3384/SVT.2022.29.1.4413.