Erfarenheter av krishantering i biståndshandläggningsmöten med äldre personer under covid-19 pandemin
En kvalitativ intervjustudie
DOI:
https://doi.org/10.3384/SVT.2021.28.4.4369Abstract
Bakgrund: Socionomer är en viktig profession i samhällets sociala skyddsnät och verksamma i många möten med sårbara grupper i kris. Den pågående globala coronapandemin är en stor kris som drabbat världen och speciellt äldre personer har drabbats hårt av pandemins konsekvenser.
Syfte: Studiens syfte var att undersöka och beskriva biståndshandläggares/socionomers erfarenheter av krishantering och möten med äldre personer under covid-19-pandemin.
Metod: En kvalitativ design med individuella semistrukturerade intervjuer genomfördes. Deltagarna rekryterades med ett ändamålsenligt urval och åtta biståndshandläggare intervjuades i en kommun i norra Sverige. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.
Resultat: Tre kategorier identifierades: erfarenhet av egen krishantering, nya perspektiv i arbetet, erfarenhet av kommunens krishantering och samhällsansvar.
Slutsats: Ett nytt arbetssätt har identifierats som innebär arbete på distans i hemmet. Äldre personers delaktighet i sin egen omsorg har minskat och försvårats under pandemin samt ensamhet, isolering, psykisk ohälsa och egenvald vanvård har ökat. Tjänsteutbudet har förändrats som en följd av distansarbete och pandemin och utbildningsbehov i krishantering har identifierats.
Nedladdningar
Referenser
Bates, J.A. (2004) Use of narrative interviewing in everyday information behavior research. Library & information science research, 26(1): 15–28.
Blennberger, E. & Johansson, B. (2010) Värdigt liv och välbefinnande. Äldreomsorgens värdegrund och brukarinflytande i tolkning och praktik. Solna: Fortbildning.
Boréus, K.: & Kohl, S. (2018) Innehållsanalys. I: K. Boréus & G. Bergström (red.) Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys (4 uppl.), 49–92. Lund: Studentlitteratur.
Bornat, J. & Bytheway, B. (2010) Perceptions and presentations of living with everyday risk in life. British Journal of Social Work, 40(4): 1118–1134.
Brinkman, S. & Kvale, S. (2015) Interviews. Learning the craft of qualitative research interviewing, (3 uppl.) Thousand Oaks, CA: Sage.
Brodin, H. (2005) Does anybody care? Public and private responsibilities in Swedish eldercare 1940–2000. Doktorsavhandling. Umeå universitet.
Cox, C. (2020) Older adults and covid 19. Social justice, disparities, and social work practice. Journal of Gerontological Social Work, 63(6–7): 611–624.
Cuadra, C.B. (2016) Socialtjänstens roll i samhällets krisberedskap. En studie ur personalens perspektiv. Socialvetenskaplig tidskrift, 23(2).
Damaskos, P. & Gardner, D.S. (2015) Cultivating a culture of mentorship in palliative social work. Journal of Social Work in End-of-Life & Palliative Care, 11(2): 101–106.
Dominelli, L. (2021) A green social work perspective on social work during the time of COVID?19. International Journal of Social Welfare, 30(1): 7–16.
Dunér, A. (2020) Biståndshandläggning inom äldreomsorgen. Villkor och dilemman. Lund: Studentlitteratur.
Ekstrand, M. (2020) Tidslinje. Tre månader sen första dödsfallet. SVT Nyheter. Stockholm. [https://www.svt.se/nyheter/utrikes/tidslinje-tre-manader-sen-forsta-dodsfallet Hämtat: 2020-10-24].
Gillespie, D.F. & Danso, K. (red.) (2010) Disaster concepts and issues. A guide for social work education and practice. Alexandria, VA: CSWE Press.
Girdhar, R., Srivastava, V. & Sethi, S. (2020) Managing mental health issues among elderly during COVID-19 pandemic. Journal of Geriatric Care and Research, 7(1): 32–35.
Graneheim, U. & Lundman, B. (2004) Qualitative content analysis in nursing research. Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24: 105–112.
Helsingforsdeklarationen (2013) World medical association declaration of Helsinki. Ethical principles for medical research involving human subjects. [http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/index.html.pdf?print-mediatype&footer-right=[page]/[toPage. Hämtat: 2020-10-24].
Hälso- och sjukvårdslag (SFS 2017:30). Socialdepartementet. [https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30. Hämtat: 2020-10-24].
Malterud, K., Siersma, V.D. & Guassora, A.D. (2016) Sample size in qualitative interview studies. Guided by information power. Qual Health Res, 26(13): 1753–1760.
McComrick, S. & Whitney, K. (2013) The making of public health emergencies. West Nile virus in New York City. Sociology of Health & Illness, 35(2): 268–279.
MSB (2021) Krishanteringens grunder. [https://www.krisinformation.se/detta-gor-samhallet/mer-om-sveriges-krishanteringssystem/krishanteringens-grunder. Hämtat: 2022-01-05].
Patton, M. (2015) Qualitative research & evaluation methods. Integrating theory and practice (4 uppl.). SAGE Publications.
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2016) Nursing research. Generating and assessing evidence for nursing practice. (10 uppl.). Wolters Kluwer.
SCB. (2020) Befolkningsprognos för riket. [ https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/befolkningsprognos-for-sverige/. Hämtat: 2020-10-24].
SFS 2001:453 Socialtjänstlag. Stockholm: Socialdepartementet.
Socialstyrelsen (2020a) Öppna jämförelser socialtjänst. Art.nr: 2020-6-6778.
Socialstyrelsen (2020b) Vård och omsorg om äldre. Lägesrapport 2020. Stockholm: Socialdepartementet.
Socialstyrelsen (2021) Behov av och tillgång till särskilda boendeformer för äldre. Stockholm: Socialstyrelsen.
SOU 2008:51 Värdigt liv i äldreomsorgen. Stockholm: Socialdepartementet.
SOU 2020:80 Delbetänkande av Coronakommissionen. Stockholm: Socialdepartementet.
Sörlin, S. & Jackelen, A. (2020) Kris. Från Estonia till Corona. Bokförlaget Atlas.
Uhr, C. (2017) Leadership ideals as barriers for efficient collaboration during emergencies and disasters. Journal of Contingencies and Crisis Management, 25(4): 301–312.
WHO (2020) Statement on the second meeting of the International Health Regulations (2005) Emergency Committee regarding the outbreak of novel corona. [https://www.who.int/emergencies/diseases/novel-coronavirus-2019?gclid=EAIaIQobChMIwJfWsLKo8AIVeUmRBR0_HAexEAAYASAAEgIG3fD_BwE Hämtat: 2021-05-01].
Downloads
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Copyright (c) 2022 Ebba Holmström, Katarina Andersson
Det här verket är licensierat under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell-licens.
Allt material i Socialvetenskaplig tidskrift publiceras sedan 2022 (Vol 28 Nr 2) med omedelbar öppen tillgång (open access), under Creative Commons-licensen CC BY 4.0. Upphovsrätten till innehållet tillhör respektive författare.
Allt innehåll i tidskriften är fritt tillgängligt utan kostnad och får fritt läsas, laddas ned, kopieras, delas, skrivas ut och länkas. När innehållet används måste författare, källa och licens anges. Författaren kan fritt göra sin publicerade text tillgänglig på institutionella och internetbaserade arkiv, exempelvis sitt lärosätes digitala arkiv eller andra tjänster för detta.
Inga publiceringsavgifter tas ut vid publicering i Socialvetenskaplig tidskrift.
