”Tidigare sa vi: Vad behöver ni hjälp med? Nu är det mer: Hur mår ni?”
Anhörigkonsulenters upplevelser av stöd till anhöriga under covid-19-pandemin
DOI:
https://doi.org/10.3384/SVT.2021.28.4.4368Abstract
Anhörigkonsulenter arbetar med specialiserat stöd till anhöriga inom ramen för kommunernas anhörigstöd. Under covid-19-pandemins inledande fas under våren 2020 stängdes dock stödjande verksamheter till anhöriga i huvudsak ned. I den här artikeln, som bygger på kvalitativa intervjuer med anhörigkonsulenter, undersöks hur anhörigkonsulenter upplever att deras arbete med anhöriga förändrats under pandemin och vilka interaktionella strategier de beskriver. Trontos (1993) omsorgsetik har använts som teoretisk ram. Intervjupersonerna skildrar hur deras möten med anhöriga tagit nya former, främst i form av telefonsamtal och möten utomhus. Kontakterna med anhöriga sker nu framför allt på anhörigkonsulenternas initiativ jämfört med tidigare, och platsens betydelse för mötet har blivit mera påtaglig och något man måste planera. Mötenas innehåll har också förändrats och upplevs som tyngre. Anhörigkonsulenterna framhäver att de snarare kan lyssna och bekräfta än erbjuda praktiska lösningar eftersom dessa är försvårade. Det emotionella stödet till anhöriga har blivit mer framträdande än tidigare, vilket också ställer krav på anhörigkonsulenternas emotionella kompetens.
Nedladdningar
Referenser
Alftberg, Å. (2020) Anhörigkonsulenters uppdrag och arbete. Rapport från en forskningscirkel om stöd till anhöriga och kunskapsbehov. Hälsa och samhälles skriftserie, FoU-rapport 2020:4. Malmö: Malmö universitet. DOI: https://doi.org/10.24834/isbn.9789178771578
Banks, S., Cai, T., de Jonge, E., Shears, J., Shum, M., Sobo?an, A.M., Strom, K., Truell, R., Úriz, M.J. & Weinberg, M. (2020) Practising ethically during Covid-19. Social work challenges and responses. International Social Work, 63(5): 569–583. DOI: https://doi.org/10.1177/0020872820949614
Berg-Weger, M. & Morley, J.E. (2020) Loneliness and social isolation in older adults during the Covid-19 pandemic. Implications for gerontological social work. Journal of Nutrition, Health and Aging, 24(5): 456–458. DOI: https://doi.org/10.1007/s12603-020-1366-8
Blom, B. (2002) The social worker-client relationship. A Sartrean approach. European Journal of Social Work, 5(3): 277–285. DOI: https://doi.org/10.1080/714890055
Blomberg, H. & Stier, J. (2016) Att vara kommunikativt låst. Professionellas berättande om (vanskliga) vårdrelationer. Socialvetenskaplig tidskrift, (1): 59–76. DOI: https://doi.org/10.3384/SVT.2016.23.1.2335
Bruhn, A. & Källström, Å. (red.) (2018) Relationer i socialt arbete – i gränslandet mellan profession och person. Stockholm: Liber.
von Essen, J. & Svedberg, L. (2020) Medborgerligt engagemang i Sverige 1992–2019. Arbetsrapportserie nr 98. Stockholm: Ersta Sköndal Bräcke högskola.
Evertsson, B. & Forsberg-Wärleby, G. (2013) Arbetsterapi och sjukgymnastik. – en del av kommunens anhörigstöd. En modell för att beskriva hur anhöriga görs delaktiga i rehabiliteringsprocessen. Östersund: FoU Jämt.
Folkhälsomyndigheten (2020) Folkhälsomyndighetens arbete med covid-19. [https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/folkhalsomyndighetens-arbete-med-covid-19/ Hämtat 202-07-22].
Hansson, K. (2021) ”Inställt tillsvidare”. Diakonernas arbete att hitta nya vägar ut under covid-19-pandemin. Socialmedicinsk tidskrift, 98(1): 91–99.
Hansson, K. & Petersson, C. (2021) Den sårbara gemenskapen. Kvinnojourer under covid-19-pandemin. Sociologisk Forskning – Journal of the Swedish Sociological Association, 58(1–2): 33–51. DOI: https://doi.org/10.37062/sf.58.22106
Howe, D. (2008) The emotionally intelligent social worker. London & New York: Palgrave Macmillan. DOI: https://doi.org/10.1007/978-0-230-36521-6
Hydén, L-C. (2001) Att bemöta och bemötas. I: Utan fast punkt. Om förvaltning, kunskap, språk och etik i socialt arbete. Stockholm: Socialstyrelsen.
Kamnitzer D., Chow E., Costley J.D. (2021) Staying true to our core social work values during the COVID-19 pandemic. I: C. Tosone (red.) Shared trauma, shared resilience during a pandemic. Essential Clinical Social Work Series. Springer. DOI: https://doi.org/10.1007/978-3-030-61442-3_6
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, H. (2020) Existentiell ensamhet hos sköra äldre personer. Ett närståendeperspektiv. Malmö: Malmö universitet.
Liljefors, M. & Alftberg, Å. (2019) Konst som resurs i geriatrisk vård. Rapport från ett följeforskningsprojekt om ”Resa i tid och rum – en konstvandring på Nacka sjukhus”. Stockholm: Kulturförvaltningen, Region Stockholm.
Morse, J.M. (2000) Determining sample size. Qualitative Health Research, 10(1): 3–5. DOI: https://doi.org/10.1177/104973200129118183
Morse, J.M. (2001) Using shadowed data. Qualitative Health Research, 11(3): 291–292. DOI: https://doi.org/10.1177/104973201129119091
Okafor, A. (2021) Role of the social worker in the outbreak of pandemics (A case of COVID-19). Cogent Psychology, 8(1): 1–7. DOI: https://doi.org/10.1080/23311908.2021.1939537
Palmqvist, L. (2020) Ålderdom, omsorg och makt. Gamlas situation och omsorgsrelationer i nyliberala tider. Göteborg: Göteborgs universitet.
Payne, M. (1991) Modern social work theory. A critical introduction. London: Macmillan. DOI: https://doi.org/10.1007/978-1-349-21161-6
Redondo-Sama, G., Matulic, V., Munté-Pascual, A. & de Vicente, I. (2020) Social work during the Covid-19 crisis. Responding to urgent social needs. Sustainability, 12: 8595. DOI: https://doi.org/10.3390/su12208595
Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2015) Från stoff till studie. Om analysarbete i kvalitativ forskning. Lund: Studentlitteratur.
Santiago, A.M. & Smith, R.J. (2020) Community practice, social action, and the politics of pandemics. Journal of Community Practice, 28(2): 89–99. DOI: https://doi.org/10.1080/10705422.2020.1763744
Sigurdson, O. (red.) (2014) Kultur och hälsa. Ett vidgat perspektiv. Göteborg: Centrum för kultur och hälsa, Göteborgs universitet.
Socialstyrelsen (2014a) Stöd till personer som vårdar och stödjer närstående. Slutrapport 2014. [www.socialstyrelsen.se].
Socialstyrelsen (2014b) Anhöriga som ger omsorg till närstående. Fördjupad studie av omfattning och konsekvenser. [www.socialstyrelsen.se].
Socialtjänstlagen [https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453 Hämtat 2020-06-02].
Takter, M. (2020) Anhörigperspektiv – en möjlighet till utveckling? Nationell kartläggning av kommunernas stöd till anhöriga 2019. Anhörigas Riksförbund.
Trevithick, P. (2003) Effective relationship-based practice. A theoretical exploration. Journal of Social Work Practice, 17(2): 163–176. DOI: https://doi.org/10.1080/026505302000145699
Tronto, J C. (1993) Moral boundaries. A political argument for an ethic of care. London: Routledge.
Turney, D. (2018) Sustaining relationships: Working with strong feelings. I: G. Ruch, D. Turney & A. Ward (red.) Relationship-based social work: Getting to the heart of practice. London: Jessica Kingsley Publishers.
Ulmanen, P. (2015) Omsorgens pris i åtstramningstid. Anhörigomsorg för äldre ur ett könsperspektiv. Stockholm: Stockholms universitet.
Vindrola-Padros, C. & Vindrola-Padros, B. (2018) Quick and dirty? A systematic re¬view of the use of rapid ethnographies in healthcare organisation and delivery. BMJ Quality & Safety, 27(4): 321–330. DOI: https://doi.org/10.1136/bmjqs-2017-007226
Wallroth, V. (2018) Stöd till äldres anhöriga som relationsarbete. I: A. Bruhn & Å. Källström (red.) Relationer i socialt arbete. I gränslandet mellan profession och person. Stockholm: Liber.
Ward, A. (2018) The use of self in relationship-based practice. I: G. Ruch, D. Turney & A. Ward (red.) Relationship-based social work. Getting to the heart of practice. London: Jessica Kingsley Publishers.
Ward, A., Ruch, G. & Turner, D. (2018) Introduction. I: G. Ruch, D. Turney & A. Ward (red.) Relationship-based social work. Getting to the heart of practice. London: Jessica Kingsley Publishers.
Winqvist, M. (2014) Anhörigkonsulentens arbete och yrkesroll. Resultat från en enkätundersökning. Nka Rapport 2014:1. Kalmar: Nationellt kompetenscentrum anhöriga.
Winqvist, M. (2016) Individualisering, utvärdering och utveckling av anhörigstöd. Nka Kunskapsöversikt 2016:4. Kalmar: Nationellt kompetenscentrum anhöriga.
Österholm, J., Taghizadeh Larsson, A. & Olaison, A. (2015) Handling the dilemma of self-determination and dementia. A study of case managers’ discursive strategies in assessment meetings. Journal of Gerontological Social Work, 58(6): 613–636. DOI: https://doi.org/10.1080/01634372.2015.1067851
Downloads
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Copyright (c) 2022 Åsa Alftberg
Det här verket är licensierat under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell-licens.
Allt material i Socialvetenskaplig tidskrift publiceras sedan 2022 (Vol 28 Nr 2) med omedelbar öppen tillgång (open access), under Creative Commons-licensen CC BY 4.0. Upphovsrätten till innehållet tillhör respektive författare.
Allt innehåll i tidskriften är fritt tillgängligt utan kostnad och får fritt läsas, laddas ned, kopieras, delas, skrivas ut och länkas. När innehållet används måste författare, källa och licens anges. Författaren kan fritt göra sin publicerade text tillgänglig på institutionella och internetbaserade arkiv, exempelvis sitt lärosätes digitala arkiv eller andra tjänster för detta.
Inga publiceringsavgifter tas ut vid publicering i Socialvetenskaplig tidskrift.
