Kommunalt socialt arbete under covid-19-pandemin
Osäkerhet, reglering och kontroll av rummet
DOI:
https://doi.org/10.3384/SVT.2021.28.4.4367Abstract
Studiens syfte är att undersöka den inverkan covid-19 pandemin har på det sociala arbetet inom den kommunala socialtjänsten sett ur ledningsperspektiv givet att avstånd ska upprätthållas i rummet samtidigt som socialt arbete ofta förutsätter social interaktion i ömsesidig närvaro. Studies material består av intervjuer med personer i ledande ställning eller med strategiska viktig sakkompetens. Utifrån ett teoretiskt riskhanteringsperspektiv kombinerat med George Simmels förståelse av det rumsliga som ett reciprokt förhållande mellan fysiska och sociala rum var reglering av rummet centralt för ledningen för att ta kontroll över det. Kontroll över rummet framstod som en grundläggande förutsättning för att försöka upprätthålla verksamheten och dess heterotopiska (platsbundna och ideala) värden såsom brukarnas sociala skydd. Regleringarna gällde ledningens ”beslutsrum” likaväl som personals när- och frånvaro och möten med brukare i det ”brukarnära” rummet. De innebar de förändrad social interaktion och anpassade arbetssätt och återskapande av ibland något annorlunda och/eller nya sociala rum.
Nedladdningar
Referenser
Askim, J. & Bergström, T. (2021) Between lockdown and calm down. Comparing the COVID-19 responses of Norway and Sweden. Local Government studies. Open access.
Banks, S., Cai, T., de Jonge, E., Shears, J., Shum, M., Sobocan, A.M. & Weinberg, M. (2020) Practising ethically during COVID-19. Social work challenges and responses. International Social Work, 63(5): 569–583.
Campbell A.M. (2020). An increasing risk of family violence during the Covid-19 pandemic. Strengthening community collaborations to save lives. Forensic Science International: Reports, (2): 1–3.
Coronakommissionen (2020) Äldreomsorg under pandemin. Delbetänkande av Coronakommissionen. Statens offentliga utredningar. SOU 2020:80.
Cuadra, S. (2012) Forskningsmetodik. Idéhistoriska utblickar och teoretiska perspektiv. Malmö: Liber.
Cuadra, C.B. (2017) Kunskapsunderlag för socialtjänstens delaktighet i kommunala risk- och sårbarhetsanalyser (Sorsa). Research Report in Social Work 2017:2. Lunds universitet.
Dominelli, L. (2021) A green social work perspective on social work during the time of COVID?19. International Journal of Social Welfare, 30(1): 7–16.
Drefahl, S., Wallace, M., Mussino, E. m.fl. (2020) A population-based cohort study of socio-demographic risk factors for COVID-19 deaths in Sweden. Nature Communications, 11: 5097.
Engwall, K., Gärdegård, A., Kazemi, B., Storm, P. & Åberg, M. (2020) Coronakrisens påverkan på socialtjänsten april t.o.m september 2020. FoU Nordväst, Stockholms län.
Folkhälsomyndigheten (2019) Pandemiberedskap. Hur vi förbereder oss. Ett kunskapsunderlag.
Foucault, M. ([1967]1984) Of other spaces. Diacritics, (16), French journal Architecture /Mouvement/ Continuité in October, 1984, Paris.
Gillespie, D.F. & Danso, K. (red.) (2010) Disaster concepts and issues. A guide for social work educa¬tion and practice. Alexandria, VA: CSWE Press.
Hallin, P-O. (2013) Sociala risker. En begrepps- och metoddiskussion. Malmö högskola. MAPIUS 15.
Hansson, E. & Jakobsson. K. (2020) Covid-19 i trångbodda förorter och på äldreboende. Samverkande strukturella faktorer? Samhällsmedicin och folkhälsa, Göteborgs universitet.
Hansson, K. & Petersson, C. (2021) Den sårbara gemenskapen. Kvinnojourer under covid-19-pandemin, Sociologisk Forskning, 58(1–2).
Hasenfeld, Y. (1983) Human service organizations. Englewood Cliffs, NJ: Prentice-Hall.
Krastev, I. (2020) Är morgondagen redan här? Hur pandemin förändrar Europa. Göteborg: Daidalos.
Lavalette, M. & Ioakimidis, V. (2020) Social work and the COVID-19 pandemic. Bristol: Policy Press.
Lefebvre, H. ([1974]1991) The production of space. Cambridge, MA: Blackwell.
Power, M. (2007) Organized uncertainty. Designing a world of risk management. Oxford: University Press.
SCB, Statistiska centralbyrån (2020) Lämna ingen utanför. Statistisk lägesbild av genomförandet av Agenda 2030 i Sverige, oktober 2020. Stockholm: SCB.
Settersten, R., Bernardi, L., Härkönen, J., Antonucci, T.C. Dykstra, P.A. m.fl. (2020) Understanding the effects of Covid-19 through a life course lens. Advances in Life Course Research, 45: 100360.
Simmel, G. ([1908]2009) Sociology. Inquiries into the construction of social forms. Boston: Editorial Brill..
Socialstyrelsen (2020) Hemlösa och covid-19. 2020-05-12 Dnr. 5.7-16460/2020.
SOU 2020:80 Statens offentliga utredningar Äldreomsorgen under pandemin. Delbetänkande från Coronakommissionen.
Stern, E. & Sundelius, B. (2002) Crisis management Europe. An integrated regional research and training program. International Studies Perspectives, 3: 71–88.
Szebehely, M. (2020) Internationella erfarenheter av covid-19 i äldreboenden. Underlagsrapport till SOU 2020:80 Äldreomsorgen under pandemin.
Turner, D. (2021) Social work and Covid-19. Lessons for education and practice. St Albans: Critical Publishing.
Uhr, C. (2017) Leadership ideals as barriers for efficient collaboration during emergencies and disasters. Journal of Contingencies and Crisis Management, 25(4): 301–312.
van Heugten, K. (2014) Human service organizations in the disaster context. Basingstoke: Palgrave Macmillan.
Webb, S.A. (2006) Social work in a risk society. Social and political perspectives. London: Palgrave Macmillan.
WSP Sverige (2021) Pandemins påverkan på hållbar stads- och samhällsutveckling. En undersökning på uppdrag av rådet för hållbara städer (Boverket). Stockholm: WSP Sverige.
Downloads
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Copyright (c) 2022 Carin Björngren Cuadra, Sergio Cuadra
Det här verket är licensierat under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell-licens.
Allt material i Socialvetenskaplig tidskrift publiceras sedan 2022 (Vol 28 Nr 2) med omedelbar öppen tillgång (open access), under Creative Commons-licensen CC BY 4.0. Upphovsrätten till innehållet tillhör respektive författare.
Allt innehåll i tidskriften är fritt tillgängligt utan kostnad och får fritt läsas, laddas ned, kopieras, delas, skrivas ut och länkas. När innehållet används måste författare, källa och licens anges. Författaren kan fritt göra sin publicerade text tillgänglig på institutionella och internetbaserade arkiv, exempelvis sitt lärosätes digitala arkiv eller andra tjänster för detta.
Inga publiceringsavgifter tas ut vid publicering i Socialvetenskaplig tidskrift.
