Att arbeta åt staten, kapitalet eller civilsamhället
- Om föreståndare vid HVB för barn och unga
DOI:
https://doi.org/10.3384/SVT.2021.28.3.4265Abstract
Under de senaste decennierna har HVB-fältet, dvs institutionsvård för barn och unga genomgått stora förändringar. Från att ägandet dominerats av kommun och landsting i slutet av 1970-talet har fältet förvandlats till en marknad där företag och ideella organisationer konkurrerar om offentliga kontrakt och där vinstdrivande företag dominerar. Artikeln syftar till att undersöka hur föreståndare för HVB inom de olika sektorerna – vinstdrivande, ideella och offentliga – resonerar kring att arbeta på en marknad, hur de ser på sambandet mellan vårdkvalitet och vinstkrav och hur de hanterar fältets varierande och ibland konkurrerande institutionella logiker. Resultaten, som bygger på kvalitativa intervjuer, tyder på att chefernas attityder till att arbeta på en marknad varierar beroende på sektor. Föreståndarna är väl medvetna om diskussionen om vinster i välfärden och deras argument för och emot känns igen från den offentliga debatten. Det är också uppenbart att cheferna upplever konflikter mellan olika institutionella logiker, mest uppenbart mellan marknadslogik och professionell logik. I beskrivningen av dessa konflikter betonar föreståndarna den professionella logiken. I den meningen är det möjligt att en gemensam professionella logik kan bidra till att minska skillnaderna mellan sektorerna. Med detta sagt kan HVB-fältet på en övergripande nivå beskrivas som fragmenterat, svåröverblickbart, styrt av marknadslogik och med höga vinster för de privata företagen.
Nedladdningar
Referenser
Brante, T., Johnsson, E., Olofsson, G. & Svensson, L.G. (2015) Professionerna i kunskapssamhället. Stockholm: Liber.
Braun, V. & Clarke, V. (2006) Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3(2): 77 101.
Dellgran, P. & Höjer, S. (2005) Privatisation as professionalisation? Attitudes, motives and achievements among Swedish social workers. European Journal of Social Work, 8(1): 39–62.
DiMaggio, P.J. & Powell, W.W. (1983) The iron cage revisited. Institutional isomorphism and collective rationality in organizational fields. American Sociological Review, 48(2): 147–160.
Hartman, L. (red.) (2011) Konkurrensens konsekvenser. Stockholm: SNS.
Heimersson, A. (2018, 11 april) Här är ideologin och historien bakom vinster i välfärden. Dagens Arena.
Kallio, J., Meeuwisse, A. & Scaramuzzino, R. (2016) Social workers’ attitudes to privatization in five countries. Journal of Social Work, 16(2): 174–195.
Kirkpatrick, I., Kitchener, M. & Whipp, R. (2001) Out of sight, out of mind. Assessing the impact of markets for children’s residential care. Public Administration, 79(1): 49–70.
Lundström, T. & Sallnäs, M. (2019) HVB för barn och unga. En evig vinstmaskin. Socialpolitik, (2): 22–23.
Lundström, T., Sallnäs, M. & Shanks, E. (2020). Stability and change in the field of residential care for children. On ownership structure, treatment ideas and institutional logics. Nordic Social Work Research, 10(1): 39–50.
Lundström, T. & Wijkström, F. (2012) Från röst till service. Vad hände sedan? I: F. Wijkström (red.) Civilsamhället i samhällskontraktet. Stockholm: European Society Press.
Marx, K. (1970) Till kritiken av den politiska ekonomin. Stockholm: Arbetarkultur.
Meagher, G., Lundström, T., Sallnäs, M. & Wiklund, S. (2016). Big business in a thin market. Understanding the privatization of residential care for children and youth in Sweden. Social Policy & Administration, 50(7): 805–823.
Meagher, G. & Szebehely, M. (2019). The politics of profit in Swedish welfare services. Four decades of social democratic ambivalence. Critical Social Policy, 39(3): 455–476.
Nilsson, L. (2018) Svenska folket om välfärdsstatens omstrukturering. Sprickor i fasaden. Göteborg: SOM-institutet.
Pålsson, D. (2018) The prerequisites and practices of auditing residential care. On the licensing and inspection of residential homes for children in Sweden. Stockholm: Stockholms universitet.
Sallnäs, M. (2005) Vårdmarknad med svårigheter. Om privata aktörer inom institutionsvården för barn och ungdomar. Socialvetenskaplig tidskrift, (2–3): 226–245.
Sallnäs, M. & Shanks, E. (2021). Therapeutic content in Swedish residential care for children and youth–managers choices and the reasoning behind. European Journal of Social Work. DOI 10.1080/13691457.2021.2016642.
Shanks, E. (2016). Managing social work. Organisational conditions and everyday work for managers in the Swedish social services. Stockholm: Stockholms universitet.
Shanks, E., Backe-Hansen, E., Eriksson, P., Lausten, M., Lundström, T., Ranta, H., & Sallnäs, M. (2021). Privatisation of residential care for children and youth in Denmark, Finland, Norway, and Sweden. Nordic Welfare Research, (3), 128-141.
Shanks, E., Lundström, T., Sallnäs, M. & Wiklund, S. (2018). Om socionomers arbetsmarknad i en tid av privatisering. I: M. Sallnäs & S. Wiklund (red.) Socialtjänstmarknaden. Stockholm: Liber.
Storbjörk, J. & Stenius, K. (2019). The new privatized market. A question of ideology or pragmatism within the Swedish addiction treatment system? Social Policy & Administration, 53(5): 776–792.
Svallfors, S. & Tyllström, A. (2019) Resilient privatization. The puzzling case of for-profit welfare providers in Sweden. Socio-Economic Review, 17(3): 745–765.
Szebehely, M. & Meagher, G. (2020) Vinster i välfärden. En historia om näringslivslobbyism och socialdemokratisk ambivalens. I: L. Ekdahl, L. Erixon, A. Farm, G.F. Humlesjö & A. Gullberg (red.) Politik och marknad. Kritiska studier av kapitalismens utveckling. Stockholm: Dialogos.
Thornton, P.H., Ocasio, W. & Lounsbury, M. (2012). The institutional logics perspective. A new approach to culture, structure, and process. Oxford University Press.
Wiklund, S. (2011). Individ- och familjeomsorgens välfärdstjänster. I: L. Hartman (red.) Konkurrensens konsekvenser. Stockholm: SNS.
Downloads
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Copyright (c) 2022 Tommy Lundström, Emelie Shanks
Det här verket är licensierat under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell-licens.
Allt material i Socialvetenskaplig tidskrift publiceras sedan 2022 (Vol 28 Nr 2) med omedelbar öppen tillgång (open access), under Creative Commons-licensen CC BY 4.0. Upphovsrätten till innehållet tillhör respektive författare.
Allt innehåll i tidskriften är fritt tillgängligt utan kostnad och får fritt läsas, laddas ned, kopieras, delas, skrivas ut och länkas. När innehållet används måste författare, källa och licens anges. Författaren kan fritt göra sin publicerade text tillgänglig på institutionella och internetbaserade arkiv, exempelvis sitt lärosätes digitala arkiv eller andra tjänster för detta.
Inga publiceringsavgifter tas ut vid publicering i Socialvetenskaplig tidskrift.