Ett nödvändigt ont?
En studie om privata konsulter som genomför barnavårdsutredningar i Sverige
DOI:
https://doi.org/10.3384/SVT.2021.28.2.4252Abstract
Inom svensk social barnavård är privata konsulter, som handlägger barnavårdsutredningar en relativt ny företeelse. Artikelns syfte är att kartlägga och fördjupa kunskapen om omfattningen av privata konsulter som handlägger och genomför barnavårdsutredningar samt att beskriva kommuners/stadsdelars incitament för att anlita privata konsulter eller avsluta uppdrag. Det empiriska materialet är, utifrån ett strategiskt urval, hämtat från tre län/22 kommuner och en storstadsregion/10 stadsdelar i Sverige. Insamlingen av det empiriska materialet genomfördes genom strukturerade telefonintervjuer med en hög grad av standardiserade frågor. Resultatet visar att antalet barnavårdsutredningar ökade markant från år 2013 till år 2017. I de studerade kommunerna/stadsdelarna medförde det en högre arbetsbelastning, en sämre arbetsmiljö och svårigheter att rekrytera erfarna socialsekreterare. De flesta kommunerna/stadsdelarna löste situationen genom att anlita privata konsulter. Det medförde en marknadsorientering av genomförandet av barnavårdsutredningar och en ny arena för privata konsulter skapades. I de studerade kommunerna/stadsdelarna är erfarenheten generellt negativ av att anlita konsulter såväl när det gäller kvaliteten på barnavårdsutredningarna som arbetsmiljön på arbetsplatsen. Det var även en dyr lösning. Efterfrågan på konsulter som kunde utföra barnavårdsutredningar var stor och de kunde därför diktera villkoren. Kommunernas och stadsdelarnas erfarenheter stärktes med tiden, vilket gjorde att de blev mer tydliga i kontrakten gällande krav på konsultens kompetens och erfarenhet samt uppdragets omfattning, innehåll och kvalitet. Det innebar en viss maktförskjutning från konsultföretagen till de anlitande kommunerna/stadsdelarna. Det är inte helt klart vilken utveckling vi kan förutsäga, mer än att konstatera att de privata aktörerna är etablerade i den svenska sociala barnavården. Vi kan även se tendensen till att de privata konsulterna har inneburit vissa positiva förändringar för de kommunalt anställda socionomerna när det gäller höjning av lönenivåer och förbättrade arbetsvillkor. Förändringar som kanske inte hade varit möjliga eller tagit längre tid utan marknadsorienteringen.
Nedladdningar
Referenser
Agevall, L., Jonnergård, K. & Krantz, J. (2017) Frihet under ansvar eller ansvar under tillsyn. Om
dokumentstyrning av professioner. Växjö: Linnaeus University press.
Andresen, A., Gar?arsdóttir, O., Janfelt, M., Lindgren, C., Markkola, P. & Söderlind, I. (2011) Barnen
och välfärdspolitiken. Nordiska barndomar 1900–2000. Stockholm: Dialogos.
Astvik, W., Melin, M. & Allvin, M. (2014) Survival strategies in social work. A study of how coping
strategies affect service quality, professionalism and employee health. Nordic Social Work
Research, 4(1): 52–66.
Bryman, A. (2015) Social research methods. Oxford: OUP Oxford.
Carey, M. (2008) What difference does it make? Contrasting organization and converging outcomes DOI: https://doi.org/10.1177/0020872807083918
regarding the privatization of state social work in England and Canada. International Social
Work, 51(1): 83–94.
Cocozza, M. (2007) The parenting of society. A study of child protection in Sweden from report to support. Diss. Linköpings universitet.
Cohen, L., Manion, L. & Morrison, K. (2017) Research methods in education. London och New York: Routledge. DOI: https://doi.org/10.4324/9781315456539
Creswell, J.W. (2017) Qualitative inquiry and research design. New York: Sage publication Ltd.
Djurfeldt, G., Larsson, R. & Stjärnhagen, O. (2018) Statistisk verktygslåda 1. Samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Expressen (2018, 1 april) Socialtjänsten lägger 1,6 miljarder på konsulter. [www.expressen.se/nyheter/socialtjansten-lagger-16-miljard-pa-konsulter/. Hämtat: 2019-10-02].
Fejes, A. (2019) Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Friis, E. (2003) Sociala utredningar om barn. En rättssociologisk studie av lagstiftningens krav, utredningarnas argumentationer och konsekvenser för den enskilde. Diss. Lunds universitet.
Hultman, E. (2013) Barnperspektiv i barnavårdsutredningar. Med barns hälsa och barns upplevelser i fokus. Diss. Linköpings universitet. DOI: https://doi.org/10.3384/diss.diva-102187
Leviner, P. (2011) Rättsliga dilemman i socialtjänstens barnskyddsarbete. Diss. Stockholms universitet.
Lundström, T. (1993) Tvångsomhändertagande av barn. En studie av lagarna, professionerna och praktiken under 1900-talet. Diss. Stockholms universitet.
Lundström, T., Sallnäs, M., & Wiklund, S. (2018) Marknadsutrymme för privata utförare inom social barn- och ungdomsvård och missbruksvård. Förändringar och drivkrafter. I: M. Sallnäs & S. Wiklund (2018) (red.) Socialtjänstmarknaden. Om marknadsorientering och konkurrensutsättning av individ- och familjeomsorg. Stockholm: Liber.
Mattsson, T. (2002) Barnet och rättsprocessen. Rättssäkerhet, integritetsskydd och autonomi i samband med beslut om tvångsvård. Diss. Lund: Juristförlaget.
Mattsson, T. (2019) Socialtjänstens barnavårdsutredningar i privat regi. I: R. Arvidsson (red.) Festskrift till Wiweka Warnling Conradson. Stockholm: Jure Förlag AB.
Meagher, G., Lundström,T., Sallnäs, M. & Wiklund, S. (2016) Big business in a thin market. Understanding the privatization of residential care for children and youth in Sweden. Social policy Administration, 50(7): 805–823. DOI: https://doi.org/10.1111/spol.12172
Nilsson, L. (2014) Nej, till vinstutdelning – ja, till valfrihet i välfärden. I: A. Bergström & H. Oscarsson (red.) Mittfåra & marginal. Göteborgs universitet, SOM-institutet.
Pettersson, G. (2006) Närvarande mödrar och tillräckligt frånvarande fäder. Om socialtjänstens bedömningar av föräldrars omsorg. Socialvetenskaplig tidskrift, (1): 51–65.
Ponnert, L. (2007) Mellan klient och rättssystem. Tvångsvård av barn och unga ur socialsekreterares perspektiv. Diss. Lunds universitet.
Proposition 1979/80:1. Regeringens proposition om socialtjänsten. Sveriges riksdag.
Sallnäs, M. (2005) Vårdmarknad med svårigheter. Om privata aktörer inom institutionsvården för barn och ungdomar. Socialvetenskaplig tidskrift, (2–3): 226–245.
Sallnäs, M. & Wiklund, S. (red.) Socialtjänstmarknaden: Om marknadsorientering och konkurrensutsättning av individ- och familjeomsorgen. Stockholm:Liber.
Sallnäs, M. & Wiklund, S. (2015) Konkurrensutsättning av individ- och familjeomsorgen. Marknadssärdrag och statlig tillsyn. I: S. Johansson, P. Dellgran & S. Höjer (red.) Människobehandlande organisationer. Villkor för ledning, styrning och professionellt välfärdsarbete. Stockholm: Natur & Kultur.
Sallnäs, M. & Wiklund, S. (red.) (2018a) Socialtjänstmarknaden. Stockholm: Liber.
Sallnäs, M. & Wiklunds, S. (2018b) Privatisering inom individ- och familjeomsorgen. I: M. Dahlstedt & PH Lalander (red.) (2018) Manifest. För ett socialt arbete i tiden, 59–69. Lund:Studentlitteratur.
SCB (2017) Befolkningsstatistik. [www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/
befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--ochhalvarsstatistik--
kommun-lan-och-riket/kvartal-1-2019/. Hämtat: 2017-12-10].
SFS 2001:453. Socialtjänstlagen. Stockholm: Socialdepartementet.
Shanks, E., Lundström, T. & Sallnäs, M. (2018) Om socionomers arbetsmarknad i en tid av privatisering.
I: M. Sallnäs & S. Wiklund (red.) (2018) Socialtjänstmarknaden. Om marknadsorientering
och konkurrensutsättning av individ- och familjeomsorgen, s. 116–133. Stockholm: Liber.
Socialstyrelsen (2012) Anmälningar till socialtjänsten om barn och unga. En undersökning om omfattning
och regionala skillnader. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2016a) Individ- och familjeomsorg. Lägesrapport 2016. [www.socialstyrelsen.se/globalassets/
sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2016-2-22.pdf. Hämtat: 2019-11-29].
Socialstyrelsen (2016b) Krav på behörighet inom socialtjänstens barn och ungdomsvård. Uppföljning
av lagändring. [www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/
ovrigt/2016-5-32.pdf. Hämtat: 2019-12-12].
Socialstyrelsen (2018) Barnets behov i centrum BBIC. [www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/barnoch-
unga/barns-behov-i-centrum/. Hämtat: 2019-10-07].
Socialstyrelsen (2019a) Anmälningar om barn som far illa eller misstänks fara illa. Nationell kartläggning
[https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/
ovrigt/2019-12-6502.pdf. Hämtat: 2019.12.10].
Socialstyrelsen (2019b) Statistik om socialtjänstinsatser till barn och unga 2018. [www.socialstyrelsen.
se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2019-8-6261.pdf. Hämtat:
-12-12].
SOU 2016:78. Ordning och reda i välfärden. Stockholm: Fritzes.
SSR Akademikerförbundet (2014) Socialtjänst under stor press. [https://akademssr.se/yrkesfragor/
socionom/socialsekreterare. Hämtat: 2019-10-10].
Sundell, K., Egelund, T., Andrée Löfholm, C. & Kaunitz, C. (2007) Barnavårdsutredningar. En kunskapsöversikt.
Stockholm: Gothia.
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) (2015) Rekryteringsläget inom socialtjänsten. Barn och
unga samt ekonomiskt bistånd. Stockholm: SKL.
Wiklund, S. (2006) Den kommunala barnavården. Om anmälningar, organisation och utfall. Diss.
Stockholms universitet.
Östberg, F. (2010) Bedömningar och beslut. Från anmälan till insats i den sociala barnavården. Diss.
Stockholms universitet.
Östberg, F., Wåhlander, E. & Milton, P. (2000) Barnavårdsutredningar i sex kommuner. En vinjettstudie.
Stockholm: Centrum för utvärdering av socialt arbete, Socialstyrelsen (CUS).
Downloads
Publicerad
Versioner
- 2022-07-11 (2)
- 2022-03-08 (1)
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Copyright (c) 2022 Kerstin Arnesson, Ann-Sofie Bergman, Ulrika Järkestig Berggren

Det här verket är licensierat under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell-licens.
Allt material i Socialvetenskaplig tidskrift publiceras sedan 2022 (Vol 28 Nr 2) med omedelbar öppen tillgång (open access), under Creative Commons-licensen CC BY 4.0. Upphovsrätten till innehållet tillhör respektive författare.
Allt innehåll i tidskriften är fritt tillgängligt utan kostnad och får fritt läsas, laddas ned, kopieras, delas, skrivas ut och länkas. När innehållet används måste författare, källa och licens anges. Författaren kan fritt göra sin publicerade text tillgänglig på institutionella och internetbaserade arkiv, exempelvis sitt lärosätes digitala arkiv eller andra tjänster för detta.
Inga publiceringsavgifter tas ut vid publicering i Socialvetenskaplig tidskrift.