Socialtjänstens respons på "flyktingkrisen"

Mottagandet av ensamkommande barn

Författare

  • Åsa Backlund
  • Katarina Thorén
  • Tommy Lundström

DOI:

https://doi.org/10.3384/SVT.2021.28.1.4075

Abstract

Syftet med artikeln är att analysera organisering av och synen på mottagandet av ensamkommande barn inom socialtjänsten våren 2016 – en tidpunkt då antalet asylsökande ensamkommande barn nyligen nått en extrem omfattning under kort tid. Artikeln baseras på en totalundersökning (enkät) av socialtjänstens resurser, organisering och insatser i arbetet med ensamkommande barn och ungdomar. Resultatet visar att trots en statlig ambition om normalisering och integrering av mottagandet i den sociala barnavården, har en tydlig respons från socialtjänsten varit att specialisera verksamheten utifrån den ökande klientgruppen. Den här studien ger inget belägg för att specialiseringen lett till bättre kvalitet, tvärtom indikeras ett positivt samband mellan kvalitet och en integrerad organisation. Främst tyder studien på att resurser, övergripande samverkan och engagerade politiker har varit viktigt för hur man inom socialtjänsten uppfattar möjligheten att anpassa stödinsatser efter behov och att följa upp insatser. Noterbart med tanke på tidpunkten för studien är att  en majoritet av respondenterna (företrädesvis chefer inom socialtjänstens verksamhet för ensamkommande barn) var förhållandevis nöjda med det stöd som erbjöds till ensamkommande barn/ungdomar, dock påtalades brister i möjlighet att följa upp och tillgång till insatser som matchar målgruppens behov.

 

 

Nedladdningar

Nedladdningsdata är inte tillgängliga än.

Referenser

Backlund, Å. & Malmsten, J. (2013) Barnets bästa? En studie om asylsökande barn i socialtjänstens barnavård. Stockholm: UNICEF Sweden.

Backlund, Å., Eriksson, R., von Greiff, K. & Åkerlund, E-M. (2012) Ensam och flyktingbarn. Barnet och socialtjänsten om den första tiden i Sverige. Forskningsrapport 2012:1. Stockholm: FoUNordväst, FoU-Nordost & FoU-Södertörn.

Backlund, Å., Eriksson, R., von Greiff, K. & Åkerlund, E-M. (2014) Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn: Erfarenheter från Stockholms län. Forskningsrapport 2014:3. Stockholm: FoU-Nordväst, FoU-Nordost & FoU-Södertörn.

Backlund, Å. (2018) Stöd till ensamkommande barn och ungdomar. Perspektiv och erfarenheter. Forskningsrapport 2018: 3. Stockholm: FoU Nordväst.

Bergmark, Å. & Lundström, T. (2007) Unitarian ideals and professional diversity in social work practice. The case of Sweden. European Journal of Social Work, 10(1): 55–72.

Börjesson, U. & Söderqvist Forkby, Å. (2020) The concept of home. Unaccompanied youths voices and experiences. European Journal of Social Work, 23(3): 475–485.

Braun, V. & Clarke, V. (2006) Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3(2): 77 101.

Connect (2014). Identification, reception & protection of unaccompanied children. (Connect Project Report). [http://www.connectproject.eu/PDF/CONNECT-Project_Report.pdf. Hämtat: 2020-03-21].

Conolly, H. (2014) ”For a while out of orbit”. Listening to what unaccompanied asylum-seeking/refugee children in the UK say about their rights and experiences in private foster care. Adoption and Fostering, 38(4): 331–345.

Darvishpour, M., Månsson, N., Asztalos Morell, I. & Hoppe, M. (2019) Samverkan och utmaningar. Mottagande av ensamkommande ungdomar. I: M. Darvishpour & N. Månsson (red.) Ensamkommandes upplevelser & professionellas erfarenheter. Stockholm: Liber.

DiMaggio, P. & Powell, W.W. (1991) The iron cage revisited. Institutional isomorphism and collective rationality in organizational fields. I: W.W. Powell & P. DiMaggio, P. (red.) The new institutionalism in organizational analysis. Chicago: Chicago Press.

Ds 2004:54 Mottagandet av barn från annat land som kommer till Sverige utan medföljande legal vårdnadshavare (s.k. ensamkommande barn).

Ekström, V. (2016) Carriers of the troublesome violence. The social services’ support for female victims of domestic violence. European Journal of Social Work, 21(1): 61–73.

Eide, K. (2012) Hvem er de enslige mindreårige flyktningene? I: K. Eide (red.) Barn på flukt. Psykososialt arbeid med enslige mindreårige flyktninger. Oslo: Gyldendal Akademisk.

Eide, K., Lidén, H., Haugland, B., Fladstad, T. & Hauge, H. A. (2020) Trajectories of ambivalence and trust. Experiences of unaccompanied minors resettling in Norway. European Journal of Social Work, 23(4): 554–565.

Eriksson, M., Ghazinour, M., Hanberger, A., Isaksson, J. & Wimelius, M.E. (2014) Utvärdering av insatser för ensamkommande barn och ungdomar i Umeå 2012–2013. Slutrapport. Umeå: Umeå Center for Evaluation Research.

Friedland, R. & Alford, R. R. (1991) Bringing society back in. Symbols, practices, and institutional contradictions. I: P. J. DiMaggio & W. W. Powell (red.) The new institutionalism in organizational analysis. Chicago: The University of Chicago Press.

Gruber, S. (2018) Flerspråkighet i den enspråkiga institutionen. I: S. Enell, S. Gruber & M. A.Vogel (red.) Kontrollerade unga. Tvångspraktiker på institution. Lund: Studentlitteratur.

Gärdegård, A. (2017) Samhällets mottagande av ensamkommande barn i Norden. En kartläggning. Stockholm: Nordens välfärdscenter.

Prop. 2005/06:46 Mottagande av ensamkommande barn.

Hancilova, B. & Knauder, B. (2011) Unaccompanied minor asylum-seekers. Overview of protection, assistance and promising practices. Budapest: International Organization for Migration.

Herz, M. & Lalander, P. (2017) Being alone or becoming lonely? The complexity of portraying “unaccompanied children” as being alone in Sweden. Journal of Youth Studies, 20(8): 1062–1076.

Herz, M. & Lalander, P. (2019) Från ”produkt” till människa. Ensamkommande ungdomars upplevelser, möten och livsplaner. I: M. Darvishpour & N. Månsson (red.) Ensamkommandes upplevelser & professionellas erfarenheter. Stockholm: Liber.

Jahanmahan, F. & Bunar, N. (2018) Ensamkommande barn på flykt. Berättelser om flyktingskap, interaktioner och resiliens, Socialvetenskaplig tidskrift, 25(1): 47–65.

Johansson, R. (2002) Nyinstitutionalismen inom organisationsanalysen. Lund: Studentlitteratur.

Kanics, J., Senovilla Hernández, D. & Touzenis, K. (2010) Migration alone. Unaccompanied and separated children´s migration to Europe. Paris: UNESCO Publishing.

Kohli, R. (2006) The comfort of strangers. Social work practice with unaccompanied asylum-seeking children and young people in the UK. Child and Family Social Work, 11(1): 1–10.

Migrationsverket (2021) [https://www.migrationsverket.se/Andra-aktorer/Kommuner/Om-ensamkommande-barn-och-ungdomar/Mottagande-av-ensamkommande-barn/Anvisningskommun.html. Hämtat: 2021-01-06]

Montesino, N. & Jiménez Alvarez, M. G. (2019) Child migration. Historical and contemporary perspectives. I: S. Trygged & E. Righard (red.) Inequalities and migration. Lund: Studentlitteratur.

Nyberg, E. (2014) Några nedslag i ett barns erfarenheter av flykt och migration. Sammanfattning i en essäistisk betraktelse. I: Å. Backlund, R. Eriksson, K. von Greiff, E. Nyberg & E-M. Åkerlund Ensamkommande barn och ungdomar. Ett longitudinellt perspektiv. Stockholm: FoU Nordväst, FoU Nordost, FoU Södertörn.

Oppedal, B., Guribye, E. & Kroger, J. (2017) Vocational identity development among unaccompanied refugee minors. International Journal of Intercultural Relations, 60: 145–159.

Prop. 2005/06:46 Mottagande av ensamkommande barn.

Regeringskansliet (2016) Ett nytt ersättningssystem för mottagandet av ensamkommande barn och unga. Promemoria 2016-06-21. Regeringskansliet [https://www.regeringen.se/49e724/contentassets/200774d5e2de4a3e8c7ca8ec00ff1c20/ ett-nytt-ersattningssystem-for-mottagandet-av-ensamkommande-barn-och-unga]

SBU (2018) Stöd till ensamkommande barn och unga. Effekter, erfarenheter och upplevelser. Systematisk litteraturöversikt och etiska och samhälleliga aspekter. SBU-rapport nr 294. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU).

Seidel, F. A. & James, S. (2019) Unaccompanied refugee minors in Sweden. Challenges in residential care and the role of professional social work. Residential Treatment for Children & Youth, 36(2): 83–101.

SFS 1994:137 Lag om mottagande av asylsökande m.fl. Stockholm: Justitiedepartementet.

SFS 2001:453 Socialtjänstlag. Stockholm: Socialdepartementet.

Skivenes, M., Pösö, T., Barn, R. & Kriz?, K. (2015) Child welfare systems and migrant children. A cross country study of policies and practice. [Elektronisk resurs]. Oxford University Press.

Socialstyrelsen (2019) Statistik om socialtjänstinsatser till barn och unga 2018. [https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2019-8-6261.pdf]

Socialstyrelsen (2020) Individ och familjeomsorg. Lägesrapport 2020. [https://www.socialstyrelsen. se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2020-3-6688.pdf]

SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) (2020a) Myndigheters ansvarsområden för ensamkommande barn. [https://skr.se/integrationsocialomsorg/socialomsorg/barnochunga/placeradebarnochunga/ensamkommande arnochunga/myndighetersansvar.3796.html]

SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) (2020b) Styre och maktfördelning för tidsperioden 1994–2018. [https://skl.se/demokratiledningstyrning/valmaktfordelning/valresultatstyren19942018/styre19942014.370.html]

Stretmo, L. & Melander, C. (2013) Får jag vara med? Erfarenheter från ensamkommande barn och ungdomar i Göteborgsregionen och arbetet med denna grupp. Göteborg: FoU i Väst/GR.

Stretmo, L. (2014) Governing the unaccompanied child. Media, policy and practice. Göteborgs universitet: Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap.

Stretmo, L. (2019) “Different children or a case of any other child?” Constructions of unaccompanied children in welfare service provision. I: S. Trygged & E. Righard Inequalities and migration. Challenges for the Swedish welfare state. Lund: Studentlitteratur.

Söderqvist, Å. (2016) Home sweet home? Professionals’ understanding of “home” within residential care for unaccompanied youths in Sweden. Child and Family Social Work, 21: 591–599.

Wernesjö, U. (2015) Landing in a rural village. Home and belonging from the perspectives of unaccompanied young refugees. Identities, 22(4): 451–467.

Wernesjö, U. (2020) Across the threshold. Negotitations of deservingness among unaccompanied young refugees in Sweden. Journal of Ethnic and Migration Studies, 47(2): 389–404.

Wiklund, S. (2006) Den kommunala barnavården. Om anmälningar, organisation och utfall. Stockholm: Stockholms universitet.

Zetterqvist Nelson, K. & Hagström, M. (2016) Nyanlända barn och den svenska mottagningsstrukturen. Röster om hösten 2015 och en kunskapsöversikt. Stockholm: Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE).

Östman, C. (2019) Unaccompanied refugee minors and political responses in Sweden. Challenges for social work. Doktorsavhandling. Sundsvall: Mittuniversitetet.

Downloads

Publicerad

2021-09-27

Referera så här

Backlund, Åsa ., Thorén, K. och Lundström, T. . (2021) ”Socialtjänstens respons på ’flyktingkrisen’: Mottagandet av ensamkommande barn”, Socialvetenskaplig tidskrift, 28(1), s. 75–94. doi: 10.3384/SVT.2021.28.1.4075.