Minnesord: En sociolog för folk

till minne av Dorothy E. Smith

Författare

  • Mikael Mery Karlsson Linnéuniversitet

DOI:

https://doi.org/10.3384/SVT.2023.30.1.4571

Abstract

Den kanadensiska sociologen och feministen Dorothy Edith Smith avled den 2 juni 2022. Under sina 95 år i livet hann hon göra flera betydelsefulla bidrag till bland annat arbetsvetenskap, etnografi, familjesociologi, psykologi och utbildningsvetenskap. Den här essän kommer dock främst att rikta uppmärksamheten mot Smiths bidrag till feministisk teori och metodologi. I synnerhet kommer jag att diskutera Smiths bidrag till att utveckla en feministisk ståndpunktsteori som inte tar kvinnan – i bestämd form singularis – som en homogen utgångspunkt för sitt projekt. Den sociologi som Smith utvecklade riktade fokus bort från att göra den marginaliserade gruppen till ett objekt för forskning till att i stället studera hur maktstrukturer runt omkring marginaliserade grupper formar deras levnadsvillkor. Med utgångspunkt från människors levda erfarenheter utformade Smith Institutionell etnografi, en sociologi för att förstå de styranderelationer som formar människors vardagliga liv. I den essän kommer jag börja med att beskriva Smiths liv och gärning för att därifrån ge en överblick över vad jag anser vara hennes främsta intellektuella bidrag till eftervärlden: feministisk ståndpunktsteori och institutionell etnografi. För att konkretisera begreppen Smith introducerade kommer jag att ta exempel från min egen och andras forskning och därigenom även visa vad arvet efter Smith kan ha för betydelse för samhällsvetenskapen framöver.

 

Nedladdningar

Nedladdningsdata är inte tillgängliga än.

Referenser

Andrae, U. & Mery Karlsson, M. & Puolsen, M (2020). Gör upp med idén om vanligt folk. Dagens ETC: debatt. Publicerad 2 mars 2020.

DeVault, M. L. (2014). Investigation ruling relations: dynamics of interviewing in institutional ethnography. I: J. F. Gubrium, J. A. Holstein, A. B. Marvasti & K. D. McKinney (red.), The SAGE handbook of interview research: the complexity of the craft. Sage Publications.

Garland-Thomson, R. (1997). Extraordinary Bodies. Figuring physical disability in American culture and literature. New York: Colombia University Press.

Garland-Thomson, R. (2002). Integrating Disability, Transforming Feminist Theory. NWSAJ 14.2: 1–32.

Haraway, D. (1988). Situated Knowledges: The Science Question in Feminism and the Privilege of Partial Perspective. Feminist studies, 14(3), 575-599.

Haraway, D. (1991) Simians, cyborgs, and women. The reinvention of nature. New York: Routhledge.

Harding, S. (1986). The science question in feminism. Cornell University Press.

Harding, S. (2015). Objectivity and diversity: another logic of scientific research. The University of Chicago Press.

Hicks, S. (2009). Sexuality and the ”relations of ruling”: using institutional ethnography to research lesbian and gay foster care and adoption. Social Work & Society, 7(2), 234–245.

Johnson, M. L. & McRuer, R. (2014). Cripistemologies: introduction. Journal of Literary & Cultural Disability Studies, 8(6), 127–147.

Mery Karlsson, M. (2020). Gå eller rulla – Alla vill knulla! Funktionsrättsaktivism i nyliberala landskap. Arkiv förlag.

Mouffe, C. (2019). Till vänsterpopulismens försvar. Tankekraft förlag.

Mulinari, D., Räthzel, N. & Tollefsen, A. (2021). Genusregimer och kvinnors identiteter som industriarbetare: röster från Volvofabriker i Sverige, Mexiko och Sydafrika I: K. Boréus, A. Neergaard & L. Sohl (red.). Ojämlika arbetsplatser: hierarkier, diskriminering och strategier för jämlikhe. Nordic Academic Press.

Nichols, N. (2017). Technologies of evidence: an institutional ethnography from the standpoints of ”youth-at-risk”. Critical Social Policy, 39(4), 604–624.

Risen, C. (2022). Dorothy E. Smith, groundbreaker in feminist sociology, dies at 95. The New York Times. Publicerad 16 juni 2022. Hämtad 2 december 2022 från: https://www.nytimes.com/2022/06/16/education/dorothy-e-smith-dead.html

Selberg, R. (2012). Femininity at work: gender, labour and changing relations of power in a Swedish hospital. Arkiv förlag.

Selberg, R. (2014). Erfarenhet som feministiskt begrepp: kön, medvetande och handling i institutionell etnografi. I: K. Sandell & M. Sager & N. Räthzel (red.). Kritiska gemenskaper: att skriva feministisk och postkolonial vetenskap. Lunds universitet.

Smith, D. E. (1990). Texts, facts, and femininity: exploring the ruling relations. Routledge.

Smith, D. E. (2005). Institutional etnography: a sociology for people. AltaMira Press.

Downloads

Publicerad

2023-05-24

Referera så här

Mery Karlsson, M. (2023) ”Minnesord: En sociolog för folk : till minne av Dorothy E. Smith ”, Socialvetenskaplig tidskrift, 30(1), s. 507–515. doi: 10.3384/SVT.2023.30.1.4571.