Har problemen blivit värre?

– en analys av hur problem med och hjälpbehov för psykisk hälsa, alkohol-och narkotikaanvändning förändrats över tid för socialtjänstens klienter

Författare

  • Marcus Blom Nilsson Umeå universitet

DOI:

https://doi.org/10.3384/SVT.2023.30.1.4115

Nyckelord:

Social work, Addiction Severity Index, Mental Health, Substance use disorders, Co-occurring disorders

Abstract

Have the problems gotten worse?- An analysis of how problems and need for help in the area of mental health, alcohol and drug use have changed over time for social service clients
Changing patterns of addiction and increased psychiatric comorbidity pose new challenges for social services. As part of systematizing the work of assessing and investigating the need for help for people with alcohol or drug problems, use of the Addiction Severity Index is recommended. This descriptive quantitative study examines and compares how social workers and clients estimate the extent of a client’s problems in three areas: mental health, alcohol and drugs. Based on interviewer and client estimates, the study also examines whether the problems are estimated differently over time, from 2003 to 2017. The study includes ASI material for 15,005 people whose need for help for alcohol or drug problems has been investigated and assessed by the social services in 65 Swedish municipalities. The study shows that both clients and social workers estimate an increased problem level for the ASI domains of mental health and drugs. For alcohol, the trend is the opposite or is unchanged. Overall, interviewer as well as client estimates indicate an increased need for help and support for problems related to mental health and drug use, while the need for help and support for problems related to alcohol is unchanged or decreases over time among social service clients.

Nedladdningar

Nedladdningsdata är inte tillgängliga än.

Referenser

Blom, B. & Morén, S. (2006). Kunskapens kraft: om socialt arbete, utvärdering och verksamhetsutveckling på kritisk realistisk grund. Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet. Hämtad från: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-14350

Blom Nilsson, M., Padyab, M., McCarty, D. & Lundgren, L. (2020). Sexual abuse and future mental health hospitalization in a Swedish national sample of men who use opioids. Journal of Addiction Medicine, 14(4), e24–e28. https://doi.org/10.1097/ADM.0000000000000578

CAN Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (2012). Drogutvecklingen i Sverige 2011. Rapport 130. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. https://www.can.se/app/uploads/2020/01/drogutvecklingen-i-sverige-2011.pdf

CAN Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (2014). Drogutvecklingen i Sverige 2014. Rapport 144. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. https://www.can.se/publikationer/drogutvecklingen-i-sverige-2014/

CAN Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (2017). Drogutvecklingen i Sverige 2017. Rapport 164. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. https://www.can.se/publikationer/drogutvecklingen-i-sverige-2017/

CAN Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (2018). Negativa konsekvenser av alkohol, narkotika och tobak – en studie med fokus på beroende och problem från andras konsumtion i Sverige 2017. Rapport 174. . Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. https://www.can.se/app/uploads/2020/01/can-rapport-174-negativa-konsekvenser-av-alkohol-narkotika-och-tobak.pdf

CAN Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (2019a). Skolelevers drogvanor 2019. Rapport 187. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. https://www.can.se/publikationer/skolelevers-drogvanor-2019/

CAN Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (2019b). Drogutvecklingen i Sverige 2019. Rapport 180. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. https://www.can.se/publikationer/drogutvecklingen-i-sverige-2019/

EMCDDA European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction (2016), Comorbidity of substance use and mental health disorders in Europe. Publications Office of the European Union. https://www.emcdda.europa.eu/system/files/publications/2935/Comorbidity_POD2016.pdf

EMCDDA European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction (2021), European Drug Report 2021: Trends and Developments. Publications Office of the European Union. https://www.emcdda.europa.eu/system/files/publications/13838/TDAT21001ENN.pdf

Engström, C. (2005). Implementering och utvärdering av Addiction Severity Index (ASI) i socialtjänsten. Diss. Umeå universitet. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-597

Evertsson, L., Blom, B., Perlinski, M. & Rexvid, D. (2017). Can complexity in welfare professionals’ work be handled with standardised professional knowledge? I: Social and caring professions in European welfare states: policies, services and professional practices (s. 209–221).

Folkhälsomyndigheten (2021). Utvecklingen i förhållande till ANDTS-politiken 2021 [Elektronisk resurs]. (2022). Folkhälsomyndigheten.

Grahn, R. (2021). The association between history of civil commitment for severe substance use and future imprisonment: a Swedish registry study. Journal of Substance Abuse Treatment. Epub ahead of print. https://doi.org/10.1016/j.jsat.2021.108613

Jemberie, W. B., Padyab, M., Snellman, F. & Lundgren, L. (2020). A multidimensional latent class analysis of harmful alcohol use among older adults: subtypes within the Swedish Addiction Severity Index registry. Journal of Addiction Medicine, 14(4), e89–e99. https://doi.org/10.1097/ADM.0000000000000636

Johansson, T. (2010). Samtalsstöd i socialt arbete: ett kritiskt socialpsykologiskt perspektiv. I: S. Larsson & S. Trygged (red.), Counselling: stödsamtal i socialt arbete. Gothia förlag AB.

Kullberg, C. & Liedgren, P. (2022). Genus i möten, samtal och relationer i socialt arbete. I: S. Larsson & S. Trygged (red.), Stödjande samtal, möten och relationer i socialt arbete. Studentlitteratur.

Leonhard, C., Mulvey, K., Gastfriend, D. R. & Shwartz, M. (2000). The Addiction Severity Index: a field study of internal consistency and validity. Journal of Substance Abuse Treatment, 18(2), 129–135. https://doi.org/10.1016/s0740-5472(99)00025-2

Lundgren, L. & Krull, I. (2018). Screening, assessment, and treatment of substance use disorders: evidence-based practices, community, and organizational setting in the era of integrated care. New York, NY: Oxford University Press

Lundgren, L., Padyab, M., Lucero, N. M., Blom-Nilsson, M., Nyström, S., Carver-Roberts, T. & Sandlund, M. (2019). Immigration status and substance use disorder-related mortality in Sweden: a national longitudinal registry study. Journal of Addiction Medicine, 13(6), 483–492. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/30889058/

Lundgren, L., Padyab, M., Sandlund, M. & McCarty, D. (2021). Frequency and recency of non-medical opioid use and death due to overdose or suicide among individuals assessed for risky substance use: a national registry study in Sweden. Journal of Substance Abuse Treatment, 108567. Advance online publication. https://doi.org/10.1016/j.jsat.2021.108567

McLellan, A. T., Luborsky, L., Woody, G. E. & O'Brien, C. P. (1980). An improved diagnostic evaluation instrument for substance abuse patients: the Addiction Severity Index. The Journal of Nervous and Mental Disease, 168(1), 26–33. https://doi.org/10.1097/00005053-198001000-00006

McLellan, A. T., Luborsky, L., Cacciola, J., Griffith, J., Evans, F., Barr, H. L. & O'Brien, C. P. (1985). New data from the Addiction Severity Index: reliability and validity in three centers. The Journal of Nervous and Mental Disease, 173(7), 412–423. https://doi.org/10.1097/00005053-198507000-00005

McLellan, A. T., Kushner, H., Metzger, D., Peters, R., Smith, I., Grissom, G., Pettinati, H. & Argeriou, M. (1992). The fifth edition of the Addiction Severity Index. Journal of Substance Abuse Treatment, 9(3), 199–213. https://doi.org/10.1016/0740-5472(92)90062-s

McLellan, A. T., Cacciola, J. C., Alterman, A. I., Rikoon, S. H. & Carise, D. (2006). The Addiction Severity Index at 25: origins, contributions and transitions. The American Journal on Addictions, 15(2), 113–124. https://doi.org/10.1080/10550490500528316

Mäkelä, K. (2004). Studies of the reliability and validity of the Addiction Severity Index. Addiction (Abingdon, England), 99(4), 398–418. https://doi.org/10.1111/j.1360-0443.2003.00665.x

Nyström, S., Sallmén, B. & Öberg, D. (2005). Beslut på bättre grunder – en handbok för ASI-användare. IMS/Socialstyrelsen.

Nyström S., Andrén A., Zingmark D. & Bergman, H. (2010) The reliability of the Swedish version of the Addiction Severity Index (ASI). Journal of Substance Use, 15(5), 330–339. doi: 10.3109/14659890903431629

Padyab, M. & Grahn, R. (u.å.). Vad har forskningen med hjälp av ASI-bedömningsdata lärt oss om socialtjänstens klienter och det praktiska arbetet inom socialtjänsten? Demografiska skillnader i utfall. I: L. M. Lundgren (red.), Effektiv planering av insatser i socialtjänstens missbruksvård. Studentlitteratur.

Scheurich, A., Müller, M. J., Wetzel, H., Anghelescu, I., Klawe, C., Ruppe, A., Lörch, B., Himmerich, H., Heidenreich, M., Schmid, G., Hautzinger, M. & Szegedi, A. (2000). Reliability and validity of the German version of the European Addiction Severity Index (EuropASI). Journal of Studies on Alcohol, 61(6), 916–919. https://doi.org/10.15288/jsa.2000.61.916

Skau, G-M. (2007) Mellan makt och hjälp: om det flertydiga förhållandet mellan klient och hjälpare. Liber.

Skillmark, M. & Kullberg, C. (2022). Att stödja våldsutsatta män och kvinnor: former, omfattning och innehåll. I: M. Skillmark & C. Kullberg (red.), Att möta våldsutsatta män: förståelse, bedömningar och hjälpinsatser (s. 101–126).

Socialstyrelsen. (2009). Barn och unga som begår brott. Handbok för socialtjänsten. Socialstyrelsen.

Skogens, L. (2012). ASI i retorik och praktik. Socionomens forskningssupplement, (32), 34–42. Hämtad från: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-80808

Socialstyrelsen (2014) Evidensbaserad praktik i socialtjänsten 2007, 2010 och 2013: kommunala enhetschefer om evidensbaserad praktik och användning av evidensbaserade metoder inom socialtjänstens verksamhetsområden. Socialstyrelsen

Socialstyrelsen (2017b). ASI-manualen: anvisningar till ASI Grund och ASI Uppföljning. Reviderad version 2017. Socialstyrelsen. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2017-3-18.pdf

Socialstyrelsen (2017c). Individ- och familjeomsorg: lägesrapport 2017 [Elektronisk resurs]. Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen (2018). Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreni-liknande tillstånd. Stöd för styrning och ledning. Socialstyrelsen. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-9-6.pdf

Socialstyrelsen (2019). Kartläggning av samsjuklighet i form av psykisk ohälsa och beroendeproblematik. Socialstyrelsen. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-11-6481.pdf

Socialstyrelsen (2021). Missbruk, substansrelaterade diagnoser och spel om pengar: tematisk uppföljning av behov, vård och stöd i förhållande till det nationella ANDT-arbetet och spel om pengar. Socialstyrelsen. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2021-4-7277.pdf

Socialstyrelsen (2022). ASI-manualen: anvisningar till ASI Grund och ASI Uppföljning. Reviderad version 2022. Socialstyrelsen.

SOU 2020:47 Hållbar socialtjänst: en ny socialtjänstlag. Norstedts Juridik.

SOU 2021:93. Från delar till helhet: en reform för samordnande, behovsanpassade och personcentrerade insatser till personer med samsjuklighet. Regeringskansliet.

Sundell, K., Brännström, L., Larsson, U & Marklund, K. (2008). På väg mot en evidensbaserad praktik - 834 kommunala enhetschefer om evidensbaserad praktik och användning av evidensbaserade metoder inom socialtjänstens verksamhetsområden. IMS/Socialstyrelsen. https://www.researchgate.net/publication/237665846_Pa_vag_mot_en_evidensbaserad_praktik

Soussan, C., Andersson, M. & Kjellgren, A. (2018). The diverse reasons for using Novel Psychoactive Substances: a qualitative study of the users’ own perspectives. International Journal on Drug Policy, 52, 71–78. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1167243/FULLTEXT01.pdf

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (2019). Missbruk och beroende av alkohol och narkotika: kunskapsläget för utredningar och insatser inom socialtjänsten: en kartläggning av systematiska översikter. SBU-rapport nr 296. ISBN 978-91-88437-38-9. https://www.sbu.se/contentassets/c969ef9cb6a643d28d8166710a955a83/missbruk-och-beroende-avalkohol-och-narkotika.pdf

Åström, T. (2016). Att bedöma behov: utredningar av ungdomar som begått kriminella handlingar. Diss. (sammanfattning).[Elektronisk resurs]. Karolinska Institutet. https://openarchive.ki.se/xmlui/bitstream/handle/10616/45348/Thesis_Therese_%C3%85str%C3%B6m.pdf?sequence=1&isAllowed=y

Östberg, F. (2010). Bedömningar och beslut: från anmälan till insats i den sociala barnavården. Doktorsavhandling. Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.

CAN Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Hur många använder narkotika i Sverige? Hämtad 12 oktober 2021 från: https://www.can.se/fragor-och-svar/narkotika/hur-manga-anvander-narkotika-i-sverige/

Folkhälsomyndigheten (2021). https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistikdatabaser-och-visualisering/alkoholdrycksstatistik-i-siffror/lopande-forsaljning-av-olika-varuslag/

Downloads

Publicerad

2023-05-24

Referera så här

Blom Nilsson, M. (2023) ”Har problemen blivit värre? – en analys av hur problem med och hjälpbehov för psykisk hälsa, alkohol-och narkotikaanvändning förändrats över tid för socialtjänstens klienter”, Socialvetenskaplig tidskrift, 30(1), s. 477–498. doi: 10.3384/SVT.2023.30.1.4115.