Hat, hot och kränkningar mot ledare

Politisk, rumslig och personlig kontroll av civilsamhället

Abstract

Många som är aktiva i samhällsdebatten vittnar om ett hårdnande klimat och en rad ordförande i olika civilsamhällesorganisationer har avgått under de senaste åren efter att ha blivit hotade och kränkta på olika sätt, vilket har uppmärksammats i media. Kunskapen om hat, hot och kränkningar mot ledare i civilsamhället är dock begränsad, både internationellt och i Sverige. Syftet med artikeln är att belysa i vilken utsträckning ledare i det svenska organiserade civilsamhället blir utsatta för hat, hot eller kränkningar och undersöka faktorer som kan förklara att vissa blir utsatta och andra inte. Artikeln undersöker betydelsen av flera faktorer som är kopplade till tre dimensioner: ledarnas synlighet i den offentliga debatten (vid demonstrationer, i traditionella och sociala medier), politikområdena de är aktiva i och deras sociala bakgrund (kön, ålder och födelseland). Utifrån civilsamhällets förväntade roll som kritisk röst, kan de tolkas som olika dimensioner av kontroll och styrning som ledarna utsätts för, i samband med att hat, hot och kränkningar riktas mot dem – en rumslig kontroll baserad på var de uttrycker sig, en politisk kontroll baserad på vad de uttrycker och en personlig kontroll baserad på vem som uttrycker sig. Artikeln baseras på en enkätstudie från 2017 med svar från 140 civilsamhällesledare (50 procent svarsfrekvens) för väl etablerade organisationer, aktiva inom det sociala området. Resultaten visar att en av tre ledare i det civila samhället har blivit utsatt för hat, hot eller kränkningar. Studiens resultat visar också att unga, kvinnliga och/eller utrikesfödda ledare samt ledare som är aktiva inom politikområden ”sexualitet och hbtq” samt ”kvinnofrid och jämställdhet” är mer sannolika att bli utsatta för hat, hot eller kränkningar. Detta kan göra att unga, kvinnliga och utrikesfödda civilsamhällesledare undviker att synas och uttala sig i det offentliga rummet, vilket skulle få negativa konsekvenser för demokratin.