Dahlstedt, M., Lundberg, A & Michailakis, D. (red.) (2023
De sociala rättigheternas politik: förhandlingar och spänningsfält. Malmö: Gleerups.
DOI:
https://doi.org/10.3384/SVT.2024.31.3-4.5641Abstract
Vilken roll kan mänskliga rättigheter spela för att synliggöra och motverka olika former av social och ekonomisk ojämlikhet? Sedan mitten av 2010-talet har detta blivit en central frågeställning för både forskare och praktiker inom fältet för mänskliga rättigheter. Diskussionen intensifierades i samband med eurokrisen 2016 och publiceringen av Thomas Pikettys Capital in the twenty-first century och fick ytterligare bränsle under och i efterdyningarna av covid-19-pandemin.
Internationellt har frågan lyfts av bland andra FN:s specialrapportör för extrem fattigdom. År 2015 hävdade den dåvarande mandatinnehavaren, Philip Alston, att även om det inte finns en explicit rätt till ekonomisk jämlikhet i det internationella ramverket, är alltför djupa ojämlikheter mellan människor ett hot mot grundprincipen om alla människors lika värde och rättigheter. På senare tid har FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Volker Türk, särskilt framhållit en djupgående ekonomisk ojämlikhet som ett fundamentalt hot mot mänskliga rättigheter. Han har vid flera tillfällen efterlyst initiativ för att skapa vad han kallar en människorättsbaserad ekonomi, där fokus på tillväxt och konkurrenskraft får stå tillbaka för människors faktiska levnadsvillkor.
Samtidigt har flera forskare ifrågasatt vilka resurser som egentligen finns i det internationella ramverket och i teoribildningen om mänskliga rättigheter för att på ett effektivt sätt synliggöra och bekämpa extrema eller toxiska former av ojämlikhet.
Downloads
Published
How to Cite
Issue
Section
License
Copyright (c) 2024 Linde Lindkvist

This work is licensed under a Creative Commons Attribution 4.0 International License.
Allt material i Socialvetenskaplig tidskrift publiceras sedan 2022 (Vol 28 Nr 2) med omedelbar öppen tillgång (open access), under Creative Commons-licensen CC BY 4.0. Upphovsrätten till innehållet tillhör respektive författare.
Allt innehåll i tidskriften är fritt tillgängligt utan kostnad och får fritt läsas, laddas ned, kopieras, delas, skrivas ut och länkas. När innehållet används måste författare, källa och licens anges. Författaren kan fritt göra sin publicerade text tillgänglig på institutionella och internetbaserade arkiv, exempelvis sitt lärosätes digitala arkiv eller andra tjänster för detta.
Inga publiceringsavgifter tas ut vid publicering i Socialvetenskaplig tidskrift.