Kunskap och expertis i små glesbygdskommuners socialtjänst
– synen på utmaningar och lösningar
DOI:
https://doi.org/10.3384/SVT.2023.30.1.4116Nyckelord:
rural social services, challenges, knowledge and expertise, collaborative solutions, digital solutionsAbstract
Knowledge and expertise of social services in small rural municipalities - the view on challenges and solutions.
Small rural municipalities face major challenges in the area of welfare. One of these challenges is about providing knowledge and expertise within social services. As a result of its small scale, social services in rural areas have an integrated organisation where social workers are supposed to work with a wide range of social problems. At the same time, there are expectations that they should have expertise in defined areas. This article focuses on how representatives of social services in eight rural municipalities view the opportunities to provide knowledge and expertise.
Data collection was carried out within an action research project in connection with conferences and workshops. The results show that it can be challenging to develop knowledge and expertise. Since social services mainly have an integrated organisation, it is difficult to keep up-to-date on the state of knowledge in all areas. Another challenge is that it can be difficult to maintain skills in practice because certain types of cases are encountered relatively rarely.
To deal with the challenges, different collaborative solutions are seen as a way to balance expectations on knowledge and expertise, and to balance the expectations of knowledge and expertise with the conditions that prevail in rural environments. The attitude towards different kinds of digital technology – for example web-based education and supervision – as tools for knowledge development and access to expertise is consistently positive. The results also indicate that digital technology has the potential to change the perspectives on the organisation of knowledge development and expertise within social services in rural municipalities.
An overall interpretation of the results is that social services in rural areas must deal with different challenges in terms of knowledge and expertise than social services in larger and more densely populated areas. Therefore, the possible solutions are also different.
Nedladdningar
Referenser
Axelsson, R. & Bihari Axelsson, S. (2007). Folkhälsa i samverkan: mellan professioner, organisationer och samhällssektorer. Studentlitteratur.
Blomquist, C. (1996). I marknadens namn: mångtydiga reformer i svenska kommuner. Avhandling för doktorsexamen. Nerenius & Santérus förlag.
Bergmark, Å. (1998). Nyckelbegrepp i socialt arbete. Studentlitteratur.
Bergmark, Å. & Lundström, T. (2005). En sak i taget? Om specialisering inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Socialvetenskaplig tidskrift, 12(2–3), 125–148. doi:10.3384/SVT.2005.12.2-3.2618
Daley, M. R. (2010). A conceptual model for rural social work. Contemporary Rural Social Work Journal, 2(1), 1–7. Hämtad 1 november 2021 från: [https://digitalcommons.murraystate.edu/crsw/vol2/iss1/2]
Danermark, B. & Kullberg, C. (1999). Samverkan: välfärdsstatens nya arbetsform. Studentlitteratur.
Denscombe, M. (2014). The good research guide: for small-scale social research projects. Open University Press. Ds 2014:9. En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst. Fritzes.
Green, R. (2003). Social work in rural areas: a personal and professional challenge. Australian Social Work, 56(3), 209–219. doi:10.1046/j.0312-407x.2003.00082.x
Grell, P., Ahmadi, N. & Blom, B. (2013). Hur inverkar organisations-strukturen på socialtjänstens klientarbete? En sammanfattning av kunskapsläget. Socialvetenskaplig tidskrift, 20(3–4), 222–240. doi:10.3384/svt.2013.20.3-4.2431
Grell, P., Blom, B. & Ahmadi, N. (2021). Perspectives on organizational structure and social services’ work with clients: a narrative review of 25 years research on social services. European Journal of Social Work, 25(2), 289–302. doi:10.1080/13691457.2021.1954891
Hansson, J., Höög, E. & Nyström, M. E. (2017). Action research for multi-level facilitation of improvement in health and social care: development of a change facilitation approach for a local R&D unit. Action Research, 15(4), 339–356. doi:10.1177/1476750316650928
Hasenfeld, Y. (1992). The nature of human service Oorganizations. I: Y. Hasenfeld (red.), Human services as complex organizations (s. 3–23). Sage.
Hjelte, J. (2005). Samarbete i gränsland: om relation och kommunikation i samarbete mellan skola och barnomsorg. Avhandling för doktorsexamen. Umeå universitet.
Hsieh, H. F. & Shannon, S. E. (2005). Three approaches to qualitative content analysis. Qualitative Health Research, 15(9), 1277–1288. doi:10.1177/1049732305276687
Ioakimidis, V. & Sookraj, D. (2021). Global standards for social work education and training. International Social Work, 64(2), 161–174. doi:10.1177/0020872821989799
Jacobsson, K. & Meeuwisse, A. (2020). ”State governing of knowledge”: constraining social work research and practice. European Journal of Social Work, 23(2), 277–289. doi:10.1080/13691457.2018.1530642
Jordbruksverket (2021). Vår definition av landsbygd. Hämtad 2 november 2021 från: https://jordbruksverket.se/stod/programmen-som-finansierar-stoden/var-definition-av-landsbygd#h-Beskrivningavkategorierna
Kindle, P. A. (2016). Book review: Rural social work: an International perspective. Contemporary Rural Social Work Journal, 8(1), 97–99. Hämtad 2 november 2021 från: https://digitalcommons.murraystate.edu/crsw/vol8/iss1/10
Kraatz, M. & Block, E. (2008). Organizational implications of institutional pluralism. I: R. Greenwood, C. Oliver, R. Suddaby & K. Sahlin (red.). The SAGE handbook of organizational institutionalism. (s. 243–275). Sage.
Lee, M. (2017). Social workers’ evidence-based practice use and challenges in rural environments: a systematic review. Contemporary Rural Social Work Journal, 9(1), 1–13. Hämtad 2 november 2021 från: https://digitalcommons.murraystate.edu/crsw/vol9/iss1/14
Lindqvist, R. (2000). Att sätta gränser. Boréa.
Lundgren, M., Blom, B., Morén, S. & Perlinski, M. (2009). Från integrering till specialisering: om organisering av socialtjänstens individ- och familjeomsorg 1988–2008. Socialvetenskaplig tidskrift, 16(2), 162–183. doi:10.3384/svt.2009.16.2.2503
Meyer, J. & Rowan, B. (1991). Institutionalized organizations: formal structure as myth and ceremony. I: W. Powell & P. DiMaggio (red.), The new institutionalism in organizational analysis. (s. 41–62). The University of Chicago Press.
Morén, S., Blom, B., Lundgren, M. & Perlinski, M. (2010). Specialisering eller integration? En studie av socialarbetares syn på arbetsvillkor och insatser i tre organisationsformer. Socialvetenskaplig tidskrift, 17(2), 189–209. doi:10.3384/SVT.2010.17.2.2484
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (2019). Social kompetens: om kompetensförsörjning av handläggare i socialtjänsten. Rapport 2019:7. Myndigheten för vårdanalys. Hämtad 2 november 2021 från: [https://www.vardanalys.se/rapporter/social-kompetens/
Nordström, A., Höög, E. & Hjelte, J. (2020). Innovationskraft i små glesbygdskommuner: för en kunskapsbaserad socialtjänst. FoU Välfärd, Region Västerbotten. Hämtad 2 november 2021 från: http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1436787/FULLTEXT01.pdf
Oliver, C. (1991). Strategic responses to institutional processes. Academy of Management Review, 16(1), 145–179. doi:10.2307/258610
Pache, A-C. & Santos, F. (2010). When worlds collide: the internal dynamics of organizational responses to conflicting institutional demands. Academy of Management Review, 35(3), 455–476.
Pugh, R. & Cheers, B. (2010). Rural social work: an international perspective. The Policy Press. Hämtad 2 november 2021 från: https://researchonline.jcu.edu.au/14856/2/14856_Pugh_%26_Cheers_2010_front_pages.pdf
Rice, K. (2017). Use of evidence-based practice to enhance decision-making in rural child welfare practice. Contemporary Rural Social Work Journal, 9(1), 1–12. Hämtad 2 november 2021 från: https://digitalcommons.murraystate.edu/crsw/vol9/iss1/15
Riebschleger, J., Norris, D., Pierce, B., Pond, D. L. & Cummings, C. (2015). Preparing social work students for rural child welfare practice: emerging curriculum competencies. Journal of Social Work Education, 51(Suppl. 2), 209–224. doi:10.1080/10437797.2015.1072422
SCB (2021). Statistikdatabasen. Hämtad 2 november 2021 från: https://www.statistikdatabasen.scb.se
Scott, W. (2003). Organizations: rational, natural, and open systems (5 uppl.). Prentice Hall.
SKR 2018. Automatisering av arbete. Möjlighet och utmaningar för kommuner, landsting och regioner. Stockholm: Sveriges kommuner och regioner. [https://webbutik.skr.se/bilder/artiklar/pdf/5408.pdf?issuusl=ignore Hämtat: 2021-11-02].
Steiner, O. (2021). Social work in the digital era: theoretical, ethical and practical considerations, The British Journal of Social Work, 51(8), 3358–3374. doi:10.1093/bjsw/bcaa160
Socialstyrelsen & SKL (2011). På väg mot en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten: kartläggning, analys och förslag för att förbättra kunskapsstyrningen. Socialstyrelsen.
SOU 2008:18. Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten: till nytta för brukaren. Fritzes.
SOU 2020:8. Starkare kommuner: med kapacitet att klara välfärdsuppdraget. Kommunutredningens slutbetänkande.
Svensson, L. (2019). Automatisering – till nytta eller fördärv? Socialvetenskaplig tidskrift, 26(3–4), 341–362. doi:10.3384/svt.2019.26.3 4.3094
Wihlborg, E. (2022). Det kommunala självstyret i en digital tid. I: Sveriges Kommuner och Regioner (red.), Självstyrelse – värd att värna? (s. 100–117). Sveriges Kommuner och Regioner.
Downloads
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Copyright (c) 2023 Jan Hjelte, Elisabet Höög, Annika Nordström
Det här verket är licensierat under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell-licens.
Allt material i Socialvetenskaplig tidskrift publiceras sedan 2022 (Vol 28 Nr 2) med omedelbar öppen tillgång (open access), under Creative Commons-licensen CC BY 4.0. Upphovsrätten till innehållet tillhör respektive författare.
Allt innehåll i tidskriften är fritt tillgängligt utan kostnad och får fritt läsas, laddas ned, kopieras, delas, skrivas ut och länkas. När innehållet används måste författare, källa och licens anges. Författaren kan fritt göra sin publicerade text tillgänglig på institutionella och internetbaserade arkiv, exempelvis sitt lärosätes digitala arkiv eller andra tjänster för detta.
Inga publiceringsavgifter tas ut vid publicering i Socialvetenskaplig tidskrift.
