Socialbidragstagares flytt mellan storstad och avfolkningsbygd
Social dumpning eller problemanhoppning i förorten?
DOI:
https://doi.org/10.3384/SVT.2021.28.1.4073Abstract
Åren kring 2020 dryftas bidragsberoendes flyttmönster i såväl dagspressen som i det offentliga Sverige, men utan att de är särskilt väl kända. Utifrån registerdata konstateras här att kontinuerliga (två år i följd) socialbidragstagare fortfarande är mer flyttbenägna än andra, men att skillnaderna minskar; att nettoströmmen snarast går från kommuner med befolkningsminskning till storstadskommuner, i synnerhet bland kontinuerliga socialbidragstagare med utländsk bakgrund; att de kontinuerliga socialbidragstagare som flyttar från storstad till kommuner med befolkningsminskning har en förhöjd benägenhet att flytta vidare; och att betydelsen av kontinuerligt socialbidragstagande för flyttutbytena mellan storstadskommuner och kommuner med minskande befolkning i stort sett kvarstår även när man kontrollerar för andra attribut i en regressionsmodell. Flyttströmmar antyder alltså huvudsakligen en ”social import” till storstadskommuner från kommuner med befolkningsminskning, snarare än en export i motsatt riktning.
Nedladdningar
Referenser
Alm, J. & Enami, A. (2017) Do government subsidies to low-income individuals affect interstate migration? Evidence from the Massachusetts Health Care Reform. Regional Science and Urban Economics, 66: 119–131.
Amcoff, J., Niedomysl, T. & Östh, J. (2011a) Vart tar invandrarna vägen? Vidareflyttning under 00-talet bland nyanlända flykting-, arbets- och äktenskapsinvandrare. Demografisk rapport 2011:4. Stockholms läns landsting.
Amcoff, J. Niedomysl, T. & Östh, J. (2011b) ”Pensionspuckeln”: 55+-flyttningar till och från Stockholmsregionen. Demografisk rapport 2011:2. Stockholms läns landsting.
Andersson, R. & Bråmå, Å. (2004) Selective migration in Swedish distressed neighbourhoods. can area-based urban policies counteract segregation processes? Housing Studies, 19(4): 517–539.
Baeten, G. & Listerborn, C. (2015) Renewing urban renewal in Landskrona, Sweden. Pursuing displacement through housing Policies. Geografiska Annaler B, 97(3): 249–261.
Baeten, G., Westin, S., Pull, E. & Molina, I. (2017) Pressure and violence. Housing renovation and displacement in Sweden. Environment and Planning A, 49(3): 631–651.
Beatty, C. & Fothergill, S. (2004) Economic change and the labour market in Britain’s seaside towns. Regional Studies, 38(5): 461–480.
Bergmark, Å. & Bäckman, O. (2007) Socialbidragstagandets dynamik. Varaktighet och utträden från socialbidragstagande under 2000-talet. Socialvetenskaplig tidskrift, 14(2–3): 134–152.
Björkqvist, K. (1996) Bostadsbolag föredrar tomma lägenheter framför bidragstagare. Svenska Dagbladet, 1996-08-23.
Boffy-Ramirez, E. (2013). Minimum wages, earnings, and migration. IZA Journal of Migration, 2: 17.
Borglin, Å. (2019) Bromölla befarar ”social dumpning”. Kristianstadsbladet, 2019-11-19.
Bråmå, Å. & Andersson, R. (2010) Who leaves rental housing? Examining possible explanations for ethnic housing segmentation in Uppsala, Sweden. Journal of Housing and the Built Environment, 25: 335–352.
Dahlqvist, M. (2019) Skriftlig fråga till statsråd 2018/19:702. Export av socialt utsatta människor.
De Giorgi, G. & Pellizzari, M. (2009) Welfare migration in Europe. Labour Economics, 16: 353–363.
Delby, J. (2020) Social dumpning. Miss i rapport från Statskontoret. Dagens Samhälle, (40): 14.
Edmark, K. (2007) Påverkar olika hårda krav på aktivering av socialbidragstagare var man väljer att bo? IFAU, Rapport 2007:26.
Edmark, K. (2009) Migration effects on welfare benefit reform. Scandinavian Journal of Economics, 111(3): 511–526.
Ekorre, P. (2020) Gävle är utsatt för social dumpning. Det måste vi sätta stopp för. Gefle Dagblad, 2020-10-01.
Eriksson, A. K. (2020) Minister agerar mot social dumpning. TT Nyhetsbyrån, 2020-01-14.
Femenías, P., Jonsdotter, L., Knutsson, A., Forsemalm, J. & Karlsson, R. (2019) Flytt i samband med renovering. Preliminära resultat från en pilotstudie. Göteborg: Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Avdelningen för Byggnadsdesign, Chalmers tekniska högskola.
Fisher P. A. & Malmberg G. (2001) Settled people don’t move. On life course and (im?)mobility in Sweden. International Journal of Population Geography, 7(5): 357–371.
Fiva, J. H. (2009) Does welfare policy affect residential choices? An empirical investigation accounting for policy endogeneity. Journal of Public Economics, 93: 529–540.
Fritze, G. (2015) Vellinge sysslar med social dumpning. SVT, 2015-11-05.
Gard, A. & Lundgren, E. (2021) Investera i bostäder och människor för ökad jämlikhet. Gefle Dagblad, 2021-01-27.
Godner, B. (2016) EBO – raka spåret till segregation. SVT Opinion, 2016-02-10.
Godner, B. (2018) Yttrande över betänkande från Mottagandeutredningen (SOU 2018:22). Södertälje kommun.
Goodman, L. (2017) The effect of the affordable care act Medicaid expansion on migration. Journal of Policy Analysis and Management, 36(1): 211–238.
Gramlich, E. & Laren, D. (1984) Migration and income redistribution responsibilities. The Journal of Human Resources, 19(4): 489–511.
Grander, M. (2017) New public housing. A selective model disguised as universal? Implications of the market adaption of Swedish public housing. International Journal of Housing Policy, 17(3): 335–352.
Grander, M. (2018) Off the beaten track? Selectivity, discretion and path-shaping in Swedish public housing. Housing, Theory and Society, 36(4): 385–400.
Gustafsson, A. (2020) Allt större problem med social dumpning i Heby. Upsala Nya Tidning, 2020-11-27.
Gustafsson, B. A. (2013) Social assistance among immigrants and natives in Sweden. International Journal of Manpower, 34(2): 126–141.
Hedman, L., van Ham, M. & Manley, D. (2011) Neighbourhood choice and neighbourhood reproduction. Environment and Planning A, 43(6): 1381–1399.
Helsingborgs Dagblad (1998) Dyrt lockbete för flyktingar. Kommunen trött på ”oseriösa” fastighetsägare. Helsingborgs Dagblad, 1998-11-06.
Hussénius, K. (2019) Intersectional patterns of social assistance eligibility in Sweden. Nordic Social Work Research. Stockholm: Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete – Socialhögskolan.
Höen Bustos, E. (2020) Var ska ”socialfallen” bo om inte i allmännyttan? Avesta Tidning, 2020-02-21.
Jofre-Monseny, J. (2014) The effects of unemployment protection on migration in lagging regions. Journal of Urban Economics, 83: 73–86.
Johansson, C. (2017) Vinner mot kommun. Har rätt till bidrag trots flytt till ort med hög arbetslöshet. Dagens Juridik, 2017-05-23.
Johansson, E-L. (2019) Ewa-Leena Johansson. Rika kommuner skyfflar över ansvaret för nyanlända till andra. Nerikes Allehanda, 2019-09-02.
Knutson, M. (2019) Kostnaderna dumpas i de fattiga kommunerna. Expressen, 2019-07-21.
Löfstrand, J. (2021) Rika kommuner sviker och dumpar människor. Aftonbladet, 2021-02-01 samt replik 2021-02-07 och slutreplik 2021-02-09.
McKinnish, T. (2005) Importing the poor. Welfare magnetism and cross-border welfare migration. The Journal of Human Resources, 40(1): 57–76.
Mood, C. (2013) Social assistance dynamics in Sweden. Duration dependence and heterogeneity. Social Science Research, 42: 120–139.
Olausson, P. (2016) Rotehjonet och döden. Fattigdomens betydelse för socknarnas formering. I: Den svenska socknen. Riksarkivets årsbok 2016, 81–98.
Olsson, L. (1999) Kommuntvister drabbar utsatta. Svenska Dagbladet, 1999-01-09.
Oscarsson, M. (2021) Interpellation till statsråd 2021:230. Kommuners medverkan till ofrivillig bosätttning i en annan kommun.
Polanska, D. V. & Richard, Å. (2018) Bortträngning pågår. Renovering som kulturellt trauma. Sociologisk forskning, 55(2–3): 415–439.
Regeringen (2020) Uppdrag att kartlägga aktiv medverkan till bosättning i annan kommun. Regeringsbeslut Fi2019/03535K, Fi2019/03928K, Fi 2020/00543K.
Schwarz, A. L. & Sommers, B. D. (2014) Moving for Medicaid? Recent eligibility expansions did not induce migration from other states. Health Affaires, 33(1): 88–94.
SFS (2019) Lag om ändring i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Justitiedepartementet. SFS 2019:1204.
Sjöstedt, S. (2019) Det är här rika städer dumpar sina oönskade. Tidningen Ångermanland, 2019-09-30.
Statskontoret (2020) Aktiv medverkan till bosättning i annan kommun. En kartläggning. Statskontoret 2020:19.
Stjernfeldt-Jammeh, K. (2018) Välkommen till en packad trea i Malmö, Kristersson. Svenska Dagbladet, 2018-02-24.
Stranz, H., Karlsson, P. & Wiklund, S. (2017) Det yttersta skyddsnätet. Om beslutsfattande i socialbidragsärenden i Sverige. European Journal of Social Work, 20(5): 711–723.
Stranz, H. & Wiklund, S. (2011) I välfärdssamhällets mnarginal. Om socialbidragstagande bland ensamstående mödrar av svensk och utländsk härkomst. Socialvetenskaplig tidskrift, 18(1): 42–62.
Swedin, D. (2019) Stockholm dumpar hemlösa på landet. Social export till Hagfors, Filipstad & Ljusnarsberg. Aftonbladet, 2019-07-22.
Wallin, T. (2019) Bengtsfors i blickpunkten. Dalslänningen, 2019-09-17.
Ward, K. J. (2015) Geographies if exclusion. Seaside towns and houses in multiple occupancy. Journal of Rural Studies, 37: 96–107.
Westerdahl, S. (2020) Fastighetsutveckling. Pågående förändringsprocesser på bostadsmarknaden. I: M. Gerell, P-O. Hallin, K. Nilvall & S. Westerdahl (red.) Att vända utvecklingen. Från utsatta områden till trygghet och delaktighet. MAPIUS 26, 59–67.
Åslund, O. (2005) Now and forever? Initial and subsequent location choices of immigrants. Regional Science & Urban Economics, 35: 141–165.
Downloads
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Allt material i Socialvetenskaplig tidskrift publiceras sedan 2022 (Vol 28 Nr 2) med omedelbar öppen tillgång (open access), under Creative Commons-licensen CC BY 4.0. Upphovsrätten till innehållet tillhör respektive författare.
Allt innehåll i tidskriften är fritt tillgängligt utan kostnad och får fritt läsas, laddas ned, kopieras, delas, skrivas ut och länkas. När innehållet används måste författare, källa och licens anges. Författaren kan fritt göra sin publicerade text tillgänglig på institutionella och internetbaserade arkiv, exempelvis sitt lärosätes digitala arkiv eller andra tjänster för detta.
Inga publiceringsavgifter tas ut vid publicering i Socialvetenskaplig tidskrift.
