Om vardag och retorik i »den sociala frågan«
DOI:
https://doi.org/10.3384/SVT.1997.4.1.2961Abstract
Förståelsen av vårt samtida samhälle är i högsta grad beroende av vilken skrivning vi gör över det förflutna. Här är det självfallet viktigt att förhålla sig till allmänna källkritiska frågor, till frågor som rör vern som säger vad, vern som gör anspråk på vad, men också kring den stora frågan om vad som driver historiska förändringsprocesser. Med denna uppsats vill jag betona vikten av att vi förankrar historiska studier av den svenska välfärdsstaten i konkreta, lokala sammanhang, istället for att nöja oss med att studera till exempel politiskt material, lagstiftningar och vetenskapshistoriska förvecklingar. Detta innebär inte att jag vill urskilja någon sorts »faktisk« svensk historia, att ett visst material skulle vara »verkligare« eller ligga »närmare verkligheten« än något annat. Det handlar snarare om att det i jämförelsen mellan vision och vardag, mellan retorik och praktik, kan presenteras nya perspektiv på svensk historia. Låt mig, för dessa syften, här ge berättelsen om Carl Gustav Sörman, en missanpassad pojke kring sekelskiftet.Downloads
Published
How to Cite
Issue
Section
License
Allt material i Socialvetenskaplig tidskrift publiceras sedan 2022 (Vol 28 Nr 2) med omedelbar öppen tillgång (open access), under Creative Commons-licensen CC BY 4.0. Upphovsrätten till innehållet tillhör respektive författare.
Allt innehåll i tidskriften är fritt tillgängligt utan kostnad och får fritt läsas, laddas ned, kopieras, delas, skrivas ut och länkas. När innehållet används måste författare, källa och licens anges. Författaren kan fritt göra sin publicerade text tillgänglig på institutionella och internetbaserade arkiv, exempelvis sitt lärosätes digitala arkiv eller andra tjänster för detta.
Inga publiceringsavgifter tas ut vid publicering i Socialvetenskaplig tidskrift.