Är intresset för att bli familjehem tillräckligt stort?

Författare

DOI:

https://doi.org/10.3384/SVT.2023.30.4.5188

Nyckelord:

Familjehem, Familjehemsrekrytering, Socialtjänsten, Frivilligt socialt arbete

Abstract

Familjehem är den vanligaste placeringsformen för barn och unga som inte anses kunna bo hos sina föräldrar. Det råder emellertid brist på familjehem och i en nyligen gjord studie svarade 74 procent av de 264 socialtjänster som deltog att det var svårt eller mycket svårt för dem att rekrytera familjehem (Pålsson, Lundström & Sallnäs., 2022). Bristen leder till att barn kan behöva vänta länge på en familjehemsplacering, att barn placeras i ett familjehem som inte matchar deras behov eller placeras på institution i stället. År 2022 var omkring 19 200 barn och unga placerade i familjehem. Det är cirka 500 fler än 2021 (Socialstyrelsen, 2023a). Regeringen har aviserat en satsning på familjehemsvården och antyder att fler barn och unga kan komma att behöva placeras i familjehem, bland annat som en följd av det ökande antalet unga som är inblandade i gängkriminalitet (Sveriges regering, 2023; Sveriges radio, 2023). Behovet av familjehem ser alltså ut att öka de närmaste åren och frågan är om det finns förutsättningar för att kunna rekrytera tillräckligt många. Hur ser intresset för att bli familjehem ut hos den svenska allmänheten? När vi planerade ett större projekt om familjehemsrekrytering och samrådde med våra kontakter inom socialtjänsten efterfrågades särskilt forskning om hur just allmänheten, de personer som socialtjänsten aldrig möter, de som inte efterfrågar information eller anmäler sitt intresse för familjehemsuppdrag resonerar. Hur många finns det som skulle kunna tänka sig att bli familjehem och som socialtjänsten behöver försöka nå? Och är de tillräckligt många? Det är en svår fråga att besvara, men likväl viktig att ställa. För att bidra med kunskap om den har vi genomfört en enkät riktad till den svenska allmänheten med frågor om deras inställning till och intresse för familjehemsuppdrag.

Syftet med den här artikeln är tvåfaldigt. Dels ska vi utifrån resultat från enkätstudien diskutera hur stort intresset för att bli familjehem hos den svenska allmänheten är, dels ska vi försöka beräkna hur många nya familjehem det rapporterade intresset skulle kunna resultera i. Beräkningarna bygger på en rad olika antaganden som resulterar i flera olika scenarier. Anslaget är således explorativt och vår förhoppning är att det kan ge uppslag till vidare forskning.

Nedladdningar

Nedladdningsdata är inte tillgängliga än.

Författarbiografier

Judith Lind, Institutionen för Tema – Tema Barn, Linköpings universitet

Lektor vid Institutionen för Tema – Tema Barn, Linköpings universitet

Cecilia Lindgren, Institutionen för Tema - Tema Barn, Linköpings universitet

Biträdande professor vid Institutionen för Tema – Tema Barn, Linköpings universitet.

Johanna Sköld, Institutionen för Tema - Tema Barn, Linköpings universitet

Professor vid Institutionen för Tema – Tema Barn, Linköpings universitet

Referenser

Cherry, D. & Orme, J. (2013) The vital few foster mothers. Children and Youth Services Review, 35(9): 1625–1633.[https://doi.org/10.1016/j.childyouth.2013.07.001]

Cherry, D. & Orme, J. (2019) Vital few and useful many foster families from start to finish. Children and Youth Services Review, 96: 172–180. [https://doi.org/10.1016/j.childyouth.2018.11.041]

Ciarrochi, J. m.fl.. (2012) Hope for the future: identifying the individual difference characteristics of people who are interested in and intend to foster-care. The British Journal of Social Work, 42(1): 7–25. [C10.1093/bjsw/bcr052]

Conner, M. & Norman, P. (2022) Understanding the intention–behaviour gap: the role of intention strength. Frontiers in Psychology, 13. [https://doi.org/10.3389/fpsyg.2022.923464]

Davi, N., Jones, J. & Gillen, M. (2021) An exploration of the motivations and barriers to being a foster parent in Florida. Children and Youth Services Review, 131. [https://doi.org/10.1016/j.childyouth.2021.106261]

Eccles, M.P., Hrisos, S., Francis, J. m.fl. (2006) Do self-reported intentions predict clinicians' behaviour: a systematic review. Implementation Science, 1(28). [https://doi.org/10.1186/1748-5908-1-28]

Gibbs, D. & Wildfire, J. (2007) Length of service for foster parents: using administrative data to understand retention. Children and Youth Services Review, 29(5): 588–599. [https://doi.org/10.1016/j.childyouth.2006.11.002]

Göransson, S., Dohse, K., Hallgren, E. & Ngaosuvan, L. (2020) Hur mår du jour- eller familjehem? En enkätundersökning hösten 2020. [https://media1.familjehemsbloggen.se/2022/03/HurMarDuFamiljehem_Rapport.pdf]

Luckow, S.T., Rasmussen, P.S., Westergreen, S.E. & Jonsen, E.H. (2021) Nye plejefamilier: hvad kendetegner nye plejefamilier, og hvorfor vælger de at blive plejefamilie? Köpenhamn: VIVE. [https://sbst.dk/udgivelser/2021/nye-plejefamilier Besökt: 2023-12-01].

McDermid, S., Holmes, L., Kirton, D. & Signoretta, P. (2012) The demographic characteristics of foster carers in the UK: motivations, barriers and messages for recruitment and retention. London: Child Wellbeing Research Centre. [https://core.ac.uk/download/pdf/288381923.pdf]

Orme, J. & Cherry, D. (2015) The vital few foster parents: replication and extension. Children and Youth Services Review, 56: 33–41. [https://doi.org/10.1016/j.childyouth.2015.05.019]

Orme, J., Cherry, D. & Brown, J. (2017) Against all odds: vital few foster families. Children and Youth Services Review,79: 584–593. [https://doi.org/10.1016/j.childyouth.2017.07.019]

Pålsson, D., Lundström, T. & Sallnäs, M. (2022) Nya villkor för ett gammalt problem: familjehemsrekrytering i en tid av privatisering och professionalisering. Socialvetenskaplig tidskrift, 29(2), 173–190. [https://doi.org/10.3384/SVT.2022.29.2.4612]

Raudkivi, M. (2020) What factors predispose the intention to become a foster family in Estonia: applying the theory of reasoned action and planned behavior? Children and Youth Services Review, 118:,105445. [https://doi.org/10.1016/j.childyouth.2020.105445]

Rhodes, R.E. & de Bruijn, G-J. (2013) How big is the physical activity intention-behaviour gap? A meta-analysis using the action control framework. British Journal of Health Psychology, 18(2): 296–309. [https://bpspsychub.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/bjhp.12032]

Sheeran, P. (2002) Intention-behavior relations: a conceptual and empirical review. European Review Social Psychology, 12: 1–30. [https://doi.org/10.1080/14792772143000003]

Socialstyrelsen (2002) Barn och unga: insatser år 2001. [https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2002-44-7_2002447.pdf]

Socialstyrelsen (2022) Uppföljning av intresset för att engagera sig i olika sociala insatser eller uppdrag. (Opublicerad rapport). Dnr: 37097/2022.

Socialstyrelsen (2023a) Statistik om socialtjänstinsatser till barn och unga 2022. [https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/statistik/alla-statistikamnen/barn-och-ungdom/]

Socialstyrelsen (2023b) Pro-fam: processen vid utredning av familjehem. [https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2023-6-8659.pdf]

SOU 2009:68 Lag om stöd och skydd för barn och unga. [https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2009/07/sou-200968/]

SOU 2023:66 För barn och unga i samhällsvård. [https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2023/11/sou-202366/]

Sveriges radio (2023) Ekots lördagsintervju med socialtjänstministern Camilla Waltersson Grönvall 2 september 2023 [https://sverigesradio.se/avsnitt/socialtjanstminister-camilla-waltersson-gronvall-m-sa-vill-vi-hindra-att-barn-rekryteras-av-gangen]

Sveriges regering (2023) Regeringen stärker familjehemsvården. Pressmeddelande från Socialdepartementet 11 april 2023. [https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2023/04/familjehemssatsningregeringen-starker-familjehemsvarden/]

Downloads

Publicerad

2024-04-18

Referera så här

Lind, J., Lindgren, C. och Sköld, J. (2024) ”Är intresset för att bli familjehem tillräckligt stort?”, Socialvetenskaplig tidskrift, 30(4), s. 881–895. doi: 10.3384/SVT.2023.30.4.5188.

Nummer

Sektion

Socialvetenskapligt forum