Förord
Deltagande forskning i socialt arbete
DOI:
https://doi.org/10.3384/SVT.2022.29.3-4.4669Abstract
Det här temanumret handlar om deltagande forskning inom socialt arbete samt det socialvetenskapliga fältet i en vidare bemärkelse. Deltagande forskning är en samlingsterm för forskningspraktiker som tar avstamp i socialt engagerad samhällsvetenskap, som eftersträvar mobilisering och förändring och som drivs av en ambition att göra forskning tillsammans med dem som är berörda av den. Deltagande forskningsansatser samlas under en rad olika benämningar, som till exempel aktionsforskning (Swedner 1982), samhällsarbete (Sjöberg & Turunen 2018), brukarorienterad forskning (Beresford 2021, även recenserad i detta nummer av Sara Hultqvist), deltagande aktivistisk forskning (lisahunter m.fl 2013) ), praktiknära forskning (Uggerhöj 2011), eller medborgarforskning (Kasperowski & Kullenberg 2018). Denna variation i hur deltagande forskningsansatser benämns återspeglas även i bidragen i det här temanumret. I flera av bidragen talar författarna även i termer av participatory action research (PAR). Det som förenar de olika benämningarna och ansatserna är just de deltagande dimensionerna, att det rör sig om forskningspraktiker som eftersträvar att kunskap och förståelse nås i samspel och ömsesidigt utbyte mellan forskare och forskningsdeltagare, med målsättning att forskning ska vara användbar för alla involverade. Signumet för sådan forskning är alltså att den görs tillsammans med och inte om människor.
Nedladdningar
Referenser
Aagaard Nielsen, K. A. & Svensson, L. (red.) (2006). Action and interactive research: beyond practice and theory. Shaker publishing.
Abrahamsson, K. (2022). Folkbildning, medborgardialoger och makt: en utmaning för medskapande forskning. I: E. Bergdahl & F. Andersson (red), Deltagarbaserad aktionsforksning: tillsammans för kunskap, lärande och förändring (s. 215–250).
Abu-Lughod, L. (1990). Can there be a feminist ethnography? Women & Performance: A Journal of Feminist Theory, 5(1), 7–27.
Andersson, F. (2022). Att tillsammans utforska den egna praktiken: aktionsforskning i speciallärarutbildnigen. I: E. Bergdahl & F. Andersson (red), Deltagarbaserad aktionsforskning: tillsammans för kunskap, lärande och förändring (s. 273–308).
Andersson, G., Nilsson, B., Swedner, H., Ullerstam, M. & Werner, B. (1975). Östergård: ett försök till social rehabilitering i ett slumområde i samband med dess byggnadstekniska sanering. Statens råd för byggnadsforskning.
Beresford, P. (2021). Participatory ideology: from exclusion to involvement. Bristol Policy Press.
Bergdahl, E. & Andersson, F. (red.) (2022). Deltagarbaserad aktionsforskning: tillsammans för lärande och förändring. Studentlitteratur.
Bertilsdotter-Rosqvist, H., Elmersjö, M., Kings, L., Djampour, P. & Herz, M. (red.) (2021). Aktionsforskning: möjligheter, utmaningar och variationer. Studentlitteratur.
Börjeson, B. (1977). Behandlingen. AWE/Gebers. Denvall, V., Heule, C. & Kristiansen, A. (red.) (2016). Social mobilisering: En utmaning för socialt arbete. Malmö: Gleerups.
Eliasson, R., Hessle, S. & Nykvist, P. (red.) (1977). Familjebilder: en rapport från Skå om tre familjer, deras möte med samhället och vårdapparaten och deras kamp för att överleva. Prisma.
Eriksson, E. (2018). Brukarinflytandets politiska innebörder: konsensusorientering, individcentrering och avpolitisering i den
nationella policydiskursen. Socialvetenskaplig tidskrift, 25(2), 91–113.
Gruber, S. & Lundberg, A. (2020). Aktivistisk forskning. I: M. Dahlstedt & S. Gruber (red.), Metoder för forskning i socialt arbete. Gleerups.
Halldén, G. (2016). Ett hem av solsken: Disa Beijer och barnträdgården som arena för socialt arbete. Carlsson.
Kasperowski, D. & Kullenberg, C. (2018). Medborgarforskning och vetenskapens demokratisering: förväntningar, former och förtroende. Formas.
Keller, F. E. (1985). Reflections on gender and science. Yale university press. Kindblad, C. (2022). Social aktionsforskning för formering av demokratiska medborgare. I: E. Bergdahl & F. Andersson (red.), Deltagarbaserad aktionsforskning: tillsammans för lärande och förändring. Studentlitteratur (s. 187–214.
Kristiansen, A. (2016). Forskning och social mobilisering. I: V. Denvall, C. Heule & A. Kristansen (red.), Social mobilisering: en utmaning för socialt arbete. Gleerups. Lewin, K. (1946). Action research and minority problems. Journal of Social Issues, 2(4), 34–46.
lisahunter, Elke, E. & Gregory, M. (2013). Participatory activist research in the globalised world: social change through the cultural
professions. Springer.
Mason, S. Almgren (2000). Life in the labyrinth: a reflexive exploration of research and politics. Department of culture and media/ethnology.
Popple, K. (2015). Analysing community work: theory and practice. Open University Press.
Rasmussen, J. Knage (2021). ”Hvem troede de jeg var?” Når tidligere børne-hjemsbørn laeser deres journal – konflikter, håndteringsstrategier og potentialer, diss. Institut for historie, Syddansk Universitet & Danmarks Forsorgsmuseum.
Sjöberg, S. & Turunen, P. (red.) (2018). Samhällsarbete: aktörer, arenor och perspektiv. Studentlitteratur.
Swedner, G. & Swedner, H. (1995). Pionjärer i socialt arbete: om Jane Addams och hemgården Hull House. Liber Utbildning.
Swedner, H. (1982). Human welfare and action research in urban settings: essays on the implementation of social change. Delegationen för social forskning.
Thomassen, M. (2007). Vetenskap, kunskap och praxis: introduktion till vetenskapsfilosofi. Gleerups.
Turunen, P. (2009). Nordic community work in transition. I: G. Strand Hutchinson (red.), Community work in the Nordic countries: new trends. Universitetsforlaget.
Uggerhöj, L. (2011). What is practice research in social work: definitions, barriers and possibilities. Social Work & Society, 9(1), 45–59.
Vesterberg, V. (2016). Exploring misery discourses: problematized Roma in labor market projects.
European Journal of Research on Education and Learning of Adults, 7(1), 25–40.
Wahlberg, S. (2013). Samhällsarbete: strategier för socialt arbete. Norstedts Juridik.
Additional Files
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Det här verket är licensierat under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell-licens.
Allt material i Socialvetenskaplig tidskrift publiceras sedan 2022 (Vol 28 Nr 2) med omedelbar öppen tillgång (open access), under Creative Commons-licensen CC BY 4.0. Upphovsrätten till innehållet tillhör respektive författare.
Allt innehåll i tidskriften är fritt tillgängligt utan kostnad och får fritt läsas, laddas ned, kopieras, delas, skrivas ut och länkas. När innehållet används måste författare, källa och licens anges. Författaren kan fritt göra sin publicerade text tillgänglig på institutionella och internetbaserade arkiv, exempelvis sitt lärosätes digitala arkiv eller andra tjänster för detta.
Inga publiceringsavgifter tas ut vid publicering i Socialvetenskaplig tidskrift.
