Att hålla ihop det sociala arbetet
Hur covid-19-pandemin påverkade tre olika civilsamhällesorganisationer
DOI:
https://doi.org/10.3384/SVT.2021.28.4.4371Abstract
När covid-19-pandemin nådde Sverige kom civilsamhällesorganisationer och deras verksamheter att påverkas i varierande grad liksom övriga samhället. I denna artikel undersöks hur tre olika civilsamhällesorganisationer – kyrkans diakonverksamhet, kvinnojourer och verksamheter som stödjer hemlösa – påverkades av pandemin. Syftet är att beskriva och undersöka vilket så kallat återstabiliserande arbete verksamhetsföreträdare inom tre olika civilsamhällesverksamheter gjorde under den pågående pandemin. Detta har gjorts genom att från mars 2020 följa, genom korta telefonintervjuer, fjorton olika civilsamhällesorganisationer som är verksamma på olika platser i södra Sverige. Genom termen återstabiliserande arbete analyseras verksamhetsföreträdarnas arbete för att trots begränsningar av verksamheterna ändå fortsätta att upprätthålla det sociala arbetet. Alltså en form av harmonisering mellan å ena sidan de riktlinjer och risker som pandemin skapade, å andra sidan det fortsatta sociala behovet av hjälp, stöd och omvårdnad.
Nedladdningar
Referenser
Afomachukwu, O. & Peter, W (reviewing editor) (2021) Role of the social worker in the outbreak of pandemics (A case of COVID-19). Cogent Psychology, 8(1). doi: 10.1080/23311908.2021.1939537
Amnå, E. (2005) Scenöppning, scenvridning, scenförändring. En introduktion. I: E. Amnå (red.) Civilsamhället. Några forskningsfrågor. Stockholm: Riksbankens jubileumsfond i samarbete med Gidlund.
Arvidson, M., Linde, S. & Scaramuzzino, R. (2021) Anpassning eller autonomi. Socialvetenskaplig tidskrift, 27(2): 113–136. doi: 10.3384/SVT.2020.27.2.3518
Arvidsson, P. (2019) Från policy till praktik. En studie om organisering inom LSS-området. Malmö: Institutionen för socialt arbete, Malmö universitet.
Berg, M. (1992) The construction of medical disposals. Medical sociology and medical problem solving in clinical practice. Sociology of Health & Illness, 14(2): 151–180. doi: 10.1111/j.1467-9566.1992.tb00119.x
Brown, N. (2019) Immunitary life. A biopolitics of immunity. London, UK: Palgrave Macmillan.
Casper, M.J. & Berg, M. (1995) Constructivist perspectives on medical work. Medical practices and science and technology studies. Introduction. Science, Technology, & Human Values, 20(4): 395–407. doi: 10.1177/016224399502000401
Chandler, C.I.R., Hutchinson, E. & Hutchison, C. (2016) Addressing antimicrobial resistance trough social theory. An anthropologically oriented report. London: School of Hygiene & Tropical Medicine.
Cozza, M. (2021) Key concepts in science and technology studies. Lund: Studentlitteratur.
Cuadra, C. (2017) Kunskapsunderlag för socialtjänstens delaktighet i kommunala risk- och sårbarhetsanalyser (Sorsa). Research Report in Social Work 2017:2. Lund: Socialhögskolan, Lunds universitet.
Cuadra, C. (2018) En scenariobaserad analys av ett IT-avbrott i socialtjänsten. Anpassningar och social redundans. Socialvetenskaplig tidskrift, (3–4): 287–307.
Fujimura, J.H. (1987) Constructing ”do-able” problems in cancer research. Articulating alignment. Social Studies of Science, 17(2): 257–293. doi: 10.1177/030631287017002003287017002003
Funtowicz, S.O. & Ravetz, J.R. (1993) Science for the post-normal age. Futures, 25(7), 739–755. doi: 10.1016/0016-3287(93)90022-L
Garrett, P.M. (2021) Dissenting social work. Critical theory, resistance and pandemic. Abingdon, Oxon: Routledge.
Granjou, C. & Mauz, I. (2012) Expert activities as part of research work. The example of biodiversity studies. Science & Technology Studies, 25(2): 5–22. doi: 10.23987/sts.55273
Gröndal, H. & Holmberg, T. (2021) Alignment work. Medical practice in managing antimicrobial resistance. Science as Culture, 30(1): 140–160. doi: 10.1080/09505431.2020.1780578
Hansson, J-H. (2003) Om en kunskapsbaserad socialtjänst. Nordisk sosialt arbeid, 04(23): 194–200.
Hansson, K. (2021) ”Inställt tillsvidare”. Diakonernas arbete att hitta nya vägar ut under covid-19-pandemin. Socialmedicinsk tidskrift, 98(1): 91–99.
Hansson, K., Lenander, C. & Loodin, H. (2021) Introduktion. Bakterier och virus i en ny tid. I: K. Hansson, C. Lenander & H. Loodin (red.) Att leva med bakterier. Möjligheter till ett levbart immunitärt liv. Lund: Pufendorfinstitutet, Lunds universitet.
Hansson, K. & Petersson, C. (2021) Den sårbara gemenskapen. Kvinnojourer under covid-19-pandemin. Sociologisk forskning, 58(1–2): 33–51. doi: 10.37062/sf.58.22106
Horst, W.J.R. & Webber, M. (1973) Dilemmas in a general theory of planning. Policy Sciences, 4(2): 155–169.
Jacobsson, K. (2018) Introduktion. Socialvetenskaplig tidskrift, 24(3–4): 173–175. doi: 10.3384/SVT.2017.24.3-4.2391
Karasti, H., Millerand, F., Hine, C.M. & Bowker, G.C. (2016) Knowledge infrastructures. Part I. Science & Technology Studies, 29(1): 2–12. doi: 10.23987/sts.55406
Law, J. (2010) Care and killing. Tensions in veterinary practice. I: A. Mol, I. Moser & J. Pols (red.) Care in practice. On tinkering in clinics, homes and farms. Bielefeld: Transcript.
López-Carresi, A. (red.) (2014) Disaster management. International lessons in risk reduction, response and recovery. Abingdon, Oxon: Routledge.
Martin, E. (1990) Toward an anthropology of immunology. The body as nation state. Medical Anthropology Quarterly, 4(4): 410–426. doi: 10.1525/maq.1990.4.4.02a00030
Petersson, C.C. & Hansson, K. (2022) Social work responses to domestic violence during the COVID-19 pandemic. Experiences and perspectives of professionals at women’s shelters in Sweden. Clin Soc Work J. doi: 10.1007/s10615-022-00833-3
Rapeli, M., Cuadra, C. Björngren, Dahlberg, R., Eydal, G., Hvinden, B., Omarsdottier, I. & Salonen, T. (2017) Local social services in disaster management. Is there a Nordic model? International Journal of Disaster Risk Reduction, v. 27, s. 618–624.
Rittel, H. & Webber, M. (1973) Dilemmas in a general theory of planning. Policy Sciences, 4(2): 155–169.
Si, M.Y., Su, X.Y., Jiang, Y., Wen-Jun Wang, W., Xiao-Fen, G., Li, M., Jing, L., Shao-Kai, Z., Ze-Fang, R., Ran, R., Yuan-Li, L. & You-Lin, Q. (2020) Psychological impact of COVID-19 on medical care workers in China. Infectious Disease of Poverty, 9(113). doi: 10.1186/s40249-020-00724-0
Tosone, C. (red.) (2021) Shared trauma, shared resilience during a pandemic. Social work in the time of COVID-19. Cham: Springer.
Turner, D. (red.) (2021) Social work and Covid-19. Lessons for education and practice. St. Albans: Critical Publishing.
Vindrola-Padros, C. & Vindrola-Padros, B. (2018) Quick and dirty? A systematic review of the use of rapid ethnographies in healthcare organisation and delivery, BMJ Quality & Safety, 27(4): 321–330. doi: 10.1136/bmjqs-2017-007226
UN Women (2020) COVID-19 and ending violence against women and girls. [https://www.unwomen.org/-/media/headquarters/attachments/sections/library/publications/2020/issue-brief-covid-19-and-ending-violence-against-women-and-girls-en.pdf?la=en&vs=5006. Hämtat 2020-12-28].
Westlund, H. (2005) Socialt kapital och tillväxt i kunskapsekonomin. Ett regionalpolitiskt perspektiv på civilsamhället. I: E. Amnå (red.) Civilsamhället. Några forskningsfrågor. Stockholm: Riksbankens jubileumsfond i samarbete med Gidlund.
Åkerman, M., Taipale, J., Saikkonen, S., Kantola, I. & Bergroth, H. (2020) Expertise and its tensions. Science & Technology Studies, 33(2), 2–9. doi: 10.23987/sts.91391
Downloads
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Copyright (c) 2022 Kristofer Hansson
Det här verket är licensierat under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell-licens.
Allt material i Socialvetenskaplig tidskrift publiceras sedan 2022 (Vol 28 Nr 2) med omedelbar öppen tillgång (open access), under Creative Commons-licensen CC BY 4.0. Upphovsrätten till innehållet tillhör respektive författare.
Allt innehåll i tidskriften är fritt tillgängligt utan kostnad och får fritt läsas, laddas ned, kopieras, delas, skrivas ut och länkas. När innehållet används måste författare, källa och licens anges. Författaren kan fritt göra sin publicerade text tillgänglig på institutionella och internetbaserade arkiv, exempelvis sitt lärosätes digitala arkiv eller andra tjänster för detta.
Inga publiceringsavgifter tas ut vid publicering i Socialvetenskaplig tidskrift.
