Socialbidragstagares flytt mellan storstad och avfolkningsbygd

Social dumpning eller problemanhoppning i förorten?

Författare

  • Jan Amcoff

DOI:

https://doi.org/10.3384/SVT.2021.28.1.4073

Abstract

Åren kring 2020 dryftas bidragsberoendes flyttmönster i såväl dagspressen som i det offentliga Sverige, men utan att de är särskilt väl kända. Utifrån registerdata konstateras här att kontinuerliga (två år i följd) socialbidragstagare fortfarande är mer flyttbenägna än andra, men att skillnaderna minskar; att nettoströmmen snarast går från kommuner med befolkningsminskning till storstadskommuner, i synnerhet bland kontinuerliga socialbidragstagare med utländsk bakgrund; att de kontinuerliga socialbidragstagare som flyttar från storstad till kommuner med befolkningsminskning har en förhöjd benägenhet att flytta vidare; och att betydelsen av kontinuerligt socialbidragstagande för flyttutbytena mellan storstadskommuner och kommuner med minskande befolkning i stort sett kvarstår även när man kontrollerar för andra attribut i en regressionsmodell. Flyttströmmar antyder alltså huvudsakligen en ”social import” till storstadskommuner från kommuner med befolkningsminskning, snarare än en export i motsatt riktning.

Nedladdningar

Nedladdningsdata är inte tillgängliga än.

Referenser

Alm, J. & Enami, A. (2017) Do government subsidies to low-income individuals affect interstate migration? Evidence from the Massachusetts Health Care Reform. Regional Science and Urban Economics, 66: 119–131.

Amcoff, J., Niedomysl, T. & Östh, J. (2011a) Vart tar invandrarna vägen? Vidareflyttning under 00-talet bland nyanlända flykting-, arbets- och äktenskapsinvandrare. Demografisk rapport 2011:4. Stockholms läns landsting.

Amcoff, J. Niedomysl, T. & Östh, J. (2011b) ”Pensionspuckeln”: 55+-flyttningar till och från Stockholmsregionen. Demografisk rapport 2011:2. Stockholms läns landsting.

Andersson, R. & Bråmå, Å. (2004) Selective migration in Swedish distressed neighbourhoods. can area-based urban policies counteract segregation processes? Housing Studies, 19(4): 517–539.

Baeten, G. & Listerborn, C. (2015) Renewing urban renewal in Landskrona, Sweden. Pursuing displacement through housing Policies. Geografiska Annaler B, 97(3): 249–261.

Baeten, G., Westin, S., Pull, E. & Molina, I. (2017) Pressure and violence. Housing renovation and displacement in Sweden. Environment and Planning A, 49(3): 631–651.

Beatty, C. & Fothergill, S. (2004) Economic change and the labour market in Britain’s seaside towns. Regional Studies, 38(5): 461–480.

Bergmark, Å. & Bäckman, O. (2007) Socialbidragstagandets dynamik. Varaktighet och utträden från socialbidragstagande under 2000-talet. Socialvetenskaplig tidskrift, 14(2–3): 134–152.

Björkqvist, K. (1996) Bostadsbolag föredrar tomma lägenheter framför bidragstagare. Svenska Dagbladet, 1996-08-23.

Boffy-Ramirez, E. (2013). Minimum wages, earnings, and migration. IZA Journal of Migration, 2: 17.

Borglin, Å. (2019) Bromölla befarar ”social dumpning”. Kristianstadsbladet, 2019-11-19.

Bråmå, Å. & Andersson, R. (2010) Who leaves rental housing? Examining possible explanations for ethnic housing segmentation in Uppsala, Sweden. Journal of Housing and the Built Environment, 25: 335–352.

Dahlqvist, M. (2019) Skriftlig fråga till statsråd 2018/19:702. Export av socialt utsatta människor.

De Giorgi, G. & Pellizzari, M. (2009) Welfare migration in Europe. Labour Economics, 16: 353–363.

Delby, J. (2020) Social dumpning. Miss i rapport från Statskontoret. Dagens Samhälle, (40): 14.

Edmark, K. (2007) Påverkar olika hårda krav på aktivering av socialbidragstagare var man väljer att bo? IFAU, Rapport 2007:26.

Edmark, K. (2009) Migration effects on welfare benefit reform. Scandinavian Journal of Economics, 111(3): 511–526.

Ekorre, P. (2020) Gävle är utsatt för social dumpning. Det måste vi sätta stopp för. Gefle Dagblad, 2020-10-01.

Eriksson, A. K. (2020) Minister agerar mot social dumpning. TT Nyhetsbyrån, 2020-01-14.

Femenías, P., Jonsdotter, L., Knutsson, A., Forsemalm, J. & Karlsson, R. (2019) Flytt i samband med renovering. Preliminära resultat från en pilotstudie. Göteborg: Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Avdelningen för Byggnadsdesign, Chalmers tekniska högskola.

Fisher P. A. & Malmberg G. (2001) Settled people don’t move. On life course and (im?)mobility in Sweden. International Journal of Population Geography, 7(5): 357–371.

Fiva, J. H. (2009) Does welfare policy affect residential choices? An empirical investigation accounting for policy endogeneity. Journal of Public Economics, 93: 529–540.

Fritze, G. (2015) Vellinge sysslar med social dumpning. SVT, 2015-11-05.

Gard, A. & Lundgren, E. (2021) Investera i bostäder och människor för ökad jämlikhet. Gefle Dagblad, 2021-01-27.

Godner, B. (2016) EBO – raka spåret till segregation. SVT Opinion, 2016-02-10.

Godner, B. (2018) Yttrande över betänkande från Mottagandeutredningen (SOU 2018:22). Södertälje kommun.

Goodman, L. (2017) The effect of the affordable care act Medicaid expansion on migration. Journal of Policy Analysis and Management, 36(1): 211–238.

Gramlich, E. & Laren, D. (1984) Migration and income redistribution responsibilities. The Journal of Human Resources, 19(4): 489–511.

Grander, M. (2017) New public housing. A selective model disguised as universal? Implications of the market adaption of Swedish public housing. International Journal of Housing Policy, 17(3): 335–352.

Grander, M. (2018) Off the beaten track? Selectivity, discretion and path-shaping in Swedish public housing. Housing, Theory and Society, 36(4): 385–400.

Gustafsson, A. (2020) Allt större problem med social dumpning i Heby. Upsala Nya Tidning, 2020-11-27.

Gustafsson, B. A. (2013) Social assistance among immigrants and natives in Sweden. International Journal of Manpower, 34(2): 126–141.

Hedman, L., van Ham, M. & Manley, D. (2011) Neighbourhood choice and neighbourhood reproduction. Environment and Planning A, 43(6): 1381–1399.

Helsingborgs Dagblad (1998) Dyrt lockbete för flyktingar. Kommunen trött på ”oseriösa” fastighetsägare. Helsingborgs Dagblad, 1998-11-06.

Hussénius, K. (2019) Intersectional patterns of social assistance eligibility in Sweden. Nordic Social Work Research. Stockholm: Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete – Socialhögskolan.

Höen Bustos, E. (2020) Var ska ”socialfallen” bo om inte i allmännyttan? Avesta Tidning, 2020-02-21.

Jofre-Monseny, J. (2014) The effects of unemployment protection on migration in lagging regions. Journal of Urban Economics, 83: 73–86.

Johansson, C. (2017) Vinner mot kommun. Har rätt till bidrag trots flytt till ort med hög arbetslöshet. Dagens Juridik, 2017-05-23.

Johansson, E-L. (2019) Ewa-Leena Johansson. Rika kommuner skyfflar över ansvaret för nyanlända till andra. Nerikes Allehanda, 2019-09-02.

Knutson, M. (2019) Kostnaderna dumpas i de fattiga kommunerna. Expressen, 2019-07-21.

Löfstrand, J. (2021) Rika kommuner sviker och dumpar människor. Aftonbladet, 2021-02-01 samt replik 2021-02-07 och slutreplik 2021-02-09.

McKinnish, T. (2005) Importing the poor. Welfare magnetism and cross-border welfare migration. The Journal of Human Resources, 40(1): 57–76.

Mood, C. (2013) Social assistance dynamics in Sweden. Duration dependence and heterogeneity. Social Science Research, 42: 120–139.

Olausson, P. (2016) Rotehjonet och döden. Fattigdomens betydelse för socknarnas formering. I: Den svenska socknen. Riksarkivets årsbok 2016, 81–98.

Olsson, L. (1999) Kommuntvister drabbar utsatta. Svenska Dagbladet, 1999-01-09.

Oscarsson, M. (2021) Interpellation till statsråd 2021:230. Kommuners medverkan till ofrivillig bosätttning i en annan kommun.

Polanska, D. V. & Richard, Å. (2018) Bortträngning pågår. Renovering som kulturellt trauma. Sociologisk forskning, 55(2–3): 415–439.

Regeringen (2020) Uppdrag att kartlägga aktiv medverkan till bosättning i annan kommun. Regeringsbeslut Fi2019/03535K, Fi2019/03928K, Fi 2020/00543K.

Schwarz, A. L. & Sommers, B. D. (2014) Moving for Medicaid? Recent eligibility expansions did not induce migration from other states. Health Affaires, 33(1): 88–94.

SFS (2019) Lag om ändring i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Justitiedepartementet. SFS 2019:1204.

Sjöstedt, S. (2019) Det är här rika städer dumpar sina oönskade. Tidningen Ångermanland, 2019-09-30.

Statskontoret (2020) Aktiv medverkan till bosättning i annan kommun. En kartläggning. Statskontoret 2020:19.

Stjernfeldt-Jammeh, K. (2018) Välkommen till en packad trea i Malmö, Kristersson. Svenska Dagbladet, 2018-02-24.

Stranz, H., Karlsson, P. & Wiklund, S. (2017) Det yttersta skyddsnätet. Om beslutsfattande i socialbidragsärenden i Sverige. European Journal of Social Work, 20(5): 711–723.

Stranz, H. & Wiklund, S. (2011) I välfärdssamhällets mnarginal. Om socialbidragstagande bland ensamstående mödrar av svensk och utländsk härkomst. Socialvetenskaplig tidskrift, 18(1): 42–62.

Swedin, D. (2019) Stockholm dumpar hemlösa på landet. Social export till Hagfors, Filipstad & Ljusnarsberg. Aftonbladet, 2019-07-22.

Wallin, T. (2019) Bengtsfors i blickpunkten. Dalslänningen, 2019-09-17.

Ward, K. J. (2015) Geographies if exclusion. Seaside towns and houses in multiple occupancy. Journal of Rural Studies, 37: 96–107.

Westerdahl, S. (2020) Fastighetsutveckling. Pågående förändringsprocesser på bostadsmarknaden. I: M. Gerell, P-O. Hallin, K. Nilvall & S. Westerdahl (red.) Att vända utvecklingen. Från utsatta områden till trygghet och delaktighet. MAPIUS 26, 59–67.

Åslund, O. (2005) Now and forever? Initial and subsequent location choices of immigrants. Regional Science & Urban Economics, 35: 141–165.

Downloads

Publicerad

2021-09-27

Referera så här

Amcoff, J. (2021) ”Socialbidragstagares flytt mellan storstad och avfolkningsbygd: Social dumpning eller problemanhoppning i förorten?”, Socialvetenskaplig tidskrift, 28(1), s. 29–50. doi: 10.3384/SVT.2021.28.1.4073.