Ungas psykiska ohälsa i medicinsk media 1970-2017

  • Anna-Karin Larsson Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, Örebro universitet

Abstract

Den här artikeln handlar om synen på barns och ungas psykiska hälsa och bygger på en studie av diskussioner, information och kunskap om ungas psykiska hälsa i Läkartidningen under 1970-, 1990- och 2010-talen. Syftet med studien har varit att undersöka hur den psykiska ohälsan och psykosociala problem har förklarats, om frågor, problem och förklaringar har förändrats över tid samt hur flickors och pojkars ohälsa framställts. Ambitionen med studien har varit att nå en fördjupad kunskap om hur den medicinska kunskapen relaterat till den historiska kontexten och interagerat med andra politiska och samhälleliga diskurser. 

Bilden som framträder präglas av både kontinuitet och förändring. Det finns under perioden en genomgående och stabil uppfattning om dels en pågående ökning av psykiska besvär och psykosociala problem, dels en större utsatthet hos flickor. Det som förändras i den medicinska diskursen är framförallt vilka ohälsoproblem som tas upp samt förklaringarna till dem. Under 1970-talet finns en föreställning om att flickor är mer labila än pojkar och biologiska förklaringar till ohälsan förekommer. Gruppen barn och unga är förhållandevis homogen i texterna under 1970-talet. Ungdomar blir längre fram under undersökningsperioden en alltmer heterogen grupp med skilda ohälsouttryck, behov och utsikter. Medan man i de tidiga texterna beskriver hur ungas psykiska ohälsa ökar, oroas man i de senare decenniernas texter över att flickors psykiska ohälsa ökar. Ytterligare en förändring över tid är ohälsans uttryck i nya diagnoser, beteenden och symtom. Medan ohälsan under 1970-talet beskrivs i form av depressioner, huvudvärk och självdestruktivt beteende som kriminalitet och narkotika- eller alkoholmissbruk, observeras och beskrivs i högre utsträckning stressrelaterade problem med psykosomatiska uttryck från 1990-talet och framåt. En tydlig förändring är den nya uppmärksamheten kring levnadsvanornas betydelse för den psykosociala ohälsan. Nya och oroande levnadsvanor som stillasittande, skräpmat och tv/dataspelstid avslöjar också en utveckling och förändring av ungdomars fritidsvanor.  

Nedladdningar

Nedladdningsdata är inte tillgängliga än.
Publicerad
2020-12-21
Referera så här
Larsson, A.-K. (2020) ”Ungas psykiska ohälsa i medicinsk media 1970-2017”, Socialvetenskaplig tidskrift, 27(1), s. 5-23. doi: 10.3384/SVT.2020.27.1.3410.
Sektion
Artiklar