Om vardag och retorik i »den sociala frågan«

Abstract

Förståelsen av vårt samtida samhälle är i högsta grad beroende av vilken skrivning vi gör över det förflutna. Här är det självfallet viktigt att förhålla sig till allmänna källkritiska frågor, till frågor som rör vern som säger vad, vern som gör anspråk på vad, men också kring den stora frågan om vad som driver historiska förändringsprocesser. Med denna uppsats vill jag betona vikten av att vi förankrar historiska studier av den svenska välfärdsstaten i konkreta, lokala sammanhang, istället for att nöja oss med att studera till exempel politiskt material, lagstiftningar och vetenskapshistoriska förvecklingar. Detta innebär inte att jag vill urskilja någon sorts »faktisk« svensk historia, att ett visst material skulle vara »verkligare« eller ligga »närmare verkligheten« än något annat. Det handlar snarare om att det i jämförelsen mellan vision och vardag, mellan retorik och praktik, kan presenteras nya perspektiv på svensk historia. Låt mig, för dessa syften, här ge berättelsen om Carl Gustav Sörman, en missanpassad pojke kring sekelskiftet.