Hat, hot och kränkningar mot ledare
Politisk, rumslig och personlig kontroll av civilsamhället
Abstract
Många som är aktiva i samhällsdebatten vittnar om ett hårdnande klimat och en rad ordförande i olika civilsamhällesorganisationer har avgått under de senaste åren efter att ha blivit hotade och kränkta på olika sätt, vilket har uppmärksammats i media. Kunskapen om hat, hot och kränkningar mot ledare i civilsamhället är dock begränsad, både internationellt och i Sverige. Syftet med artikeln är att belysa i vilken utsträckning ledare i det svenska organiserade civilsamhället blir utsatta för hat, hot eller kränkningar och undersöka faktorer som kan förklara att vissa blir utsatta och andra inte. Artikeln undersöker betydelsen av flera faktorer som är kopplade till tre dimensioner: ledarnas synlighet i den offentliga debatten (vid demonstrationer, i traditionella och sociala medier), politikområdena de är aktiva i och deras sociala bakgrund (kön, ålder och födelseland). Utifrån civilsamhällets förväntade roll som kritisk röst, kan de tolkas som olika dimensioner av kontroll och styrning som ledarna utsätts för, i samband med att hat, hot och kränkningar riktas mot dem – en rumslig kontroll baserad på var de uttrycker sig, en politisk kontroll baserad på vad de uttrycker och en personlig kontroll baserad på vem som uttrycker sig. Artikeln baseras på en enkätstudie från 2017 med svar från 140 civilsamhällesledare (50 procent svarsfrekvens) för väl etablerade organisationer, aktiva inom det sociala området. Resultaten visar att en av tre ledare i det civila samhället har blivit utsatt för hat, hot eller kränkningar. Studiens resultat visar också att unga, kvinnliga och/eller utrikesfödda ledare samt ledare som är aktiva inom politikområden ”sexualitet och hbtq” samt ”kvinnofrid och jämställdhet” är mer sannolika att bli utsatta för hat, hot eller kränkningar. Detta kan göra att unga, kvinnliga och utrikesfödda civilsamhällesledare undviker att synas och uttala sig i det offentliga rummet, vilket skulle få negativa konsekvenser för demokratin.
Nedladdningar
Referenser
Anheier, H. (2005) Nonprofit organizations. Theory, management, policy. Oxon/New York: Routledge.
Arbetsmiljöverket (2014) Arbetsmiljön 2013. Rapport 2014:3.
Bertolino, E. (2017) Analys av enkät om hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda i Uppsala kommun. Kulturförvaltningen, Uppsala kommun.
Beyers, J. (2004) Voice and access. Political practices of European interest associations. European Union Politics, 5(2): 211–240.
Bladini, M. (2017) Hat och hot på nätet. En kartläggning av den rättsliga regleringen i Norden från ett
jämställdhetsperspektiv. Göteborg: NIKK, Nordisk information för kunskap om kön, på uppdrag av Nordiska ministerrådet.
Brown, L. D. (2008) Creating credibility. Legitimacy and accountability for transnational civil society. Bloomfield, CT: Kumarian Press.
Cohen-Almagor, R. (2011) Fighting hate and bigotry on the internet. Policy & Internet, 3(3): 1–25.
Dahl, S. (2011) Efter folkrörelsepartiet. Om aktivism och politiska kursomläggningar i tre svenska riksdagspartier. PhD diss., Stockholm: Stockholms universitet.
Delgado, R. & Stefancic, J. (2014) Hate speech in cyberspace. Wake Forest Law Review, 49: 319–343.
Dunkels, E. (2016) Nätmobbning, näthat och nätkärlek. Kunskap och strategier för en bättre vardag på nätet. Stockholm: Gothia.
Edström, M. (2016) The trolls disappear in the light. Swedish experiences of mediated sexualised hate speech in the aftermath of Behring Breivik. International Journal for Crime, Justice and Social Democracy, 5(2): 96–106.
Eggebø, H., Sloan, L. & Aarbakke, M. H. (2016) Erfaringer med digitale krenkelser i Norge. KUNrapport 2016:1. Forlaget Nora.
Eggebø, H. & Stubberud, E. (2016) Hatfulle ytringer, Delrapport 2. Forskning på hat og diskriminering. Rapport 2016:15. Oslo: Institutt for samfunnsforskning.
Frenzel, A. (2017) Politikernas trygghetsundersökning 2017. Förtroendevaldas utsatthet och oro för trakasserier, hot och våld 2016. Rapport 2017:9. Brå.
Friends (2017) Nätrapport 2017. Stockholm: Friends.
Gerdfeldter, M. (2017). Hotad RFSL-ordförande i Stockholm avgår, Sveriges Television. [https://www. svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/hotad-rfsl-ordforande-i-stockholm-avgar. Hämtat: 2019-03-12].
Göransson, S., Knight, R., Guthenberg, J. & Sverke, M. (2011) Kunskapsöversikt. Hot och våld i skolan. En enkätstudie bland lärare och elever. Rapport 2011:15. Stockholm: Arbetsmiljöverket.
Hagen, A. L. (2015) Meningers mot. Netthat og ytringsfrihet i Norge. Oslo: Cappelen Damm Akademisk.
Hawdon, J., Oksanen, A. & Räsänen, P. (2017). Exposure to online hate in four nations, A crossnational consideration. Deviant Behavior, 38(3): 254– 266.
Hilgartner, S. & Bosk, C. (1988). The rise and fall of social problems. A public arenas model. American Journal of Sociology, 94(1): 53–78.
Iftikhar A., Roshan, L. R., Faizia, S. (2016) Free vs hate speech on social media. The Indian perspective. Journal of Information, Communication and Ethics in Society, 14(4): 350–363.
Johansson, H. & Scaramuzzino, G. (2019) The logics of digital advocacy. Between acts of political influence and presence. New Media and Society, 21(7): 1528–1545.
Johansson, H., Scaramuzzino, R. & Wennerhag, M. (2019) Social movements and interest groups compared. How organisational type matters for explaining Swedish organisations’ advocacy strategies. PACO, 12(2): 353–381.
Journalistförbundet (2009) Våld och hot mot journalister. En rapport från Svenska Journalistförbundet.
Kaati, L. (2017) Det vita hatet. Radikal nationalism i digitala miljöer. Totalfo?rsvarets forskningsinstitut (FOI).
Kargar, S. & Rauchfleisch, A. (2019) State-aligned trolling in Iran and the double-edged affordances of Instagram. New Media & Society, 21(7): 1506–1527.
Krantz, J., Wallin, L. & Wallin, S. (2012) Politikernas trygghetsundersökning 2012. Förtroendevaldas utsatthet och oro för hot, våld och trakasserier. Rapport 2012:14. Brå.
Linde, S. & Scaramuzzino, R. (2017) Det civila samhällets historia. Begreppet, fenomenet och debatten. I: S. Linde & R. Scaramuzzino (red.) Socialt arbete i civilsamhället. Aktörer, former och funktioner. Lund: Studentlitteratur.
Löfgren Nilsson, M. (2015) Hot och hat mot svenska journalister. Nordicom-Information, 37(3–4): 51–56.
Löfgren Nilsson, M. (2016) Hoten och hatet mot journalister. Journalistpanelen. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.
Löfgren Nilsson, M. (2017) Journalisternas trygghetsundersökning. Journalisters utsatthet under 2016.
Arbetsrapport nr 75. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.
Mattsson, T. (2015) Intersektionalitet i socialt arbete. Teori, reflektion och praxis. Malmö: Gleerups.
Meeuwisse, A. & Scaramuzzino, R. (kommande) Producing civil society leadership legitimacy. A study of online presentations of leaders in Sweden. Under bedömning för publicering i Journal of Civil Society.
Morris, A. & Staggenborg, S. (2004) Leadership in social movements. I: D. A. Snow, S. A. Soule & H.
Kriesi (red.) The Blackwell companion to social movements. Malden, MA: Wiley-Blackwell.
Nadim, M., Fladmoe, A. & Wessel-Aas, J. (2016) Hatefulle ytringer på internett. Omfang, forebygging og juridiske grenser. Rapport 2016:17. Oslo: Institutt for samfunnsforskning.
Nepstad, S. E. & Bob, C. (2006) When do leaders matter? Hypotheses on leadership dynamics in social movements. Mobilization, 11(1): 1–22.
Novus (2016) Kartläggning socialsekreterare.
Pariser, E. (2012) The filter bubble. What the internet is hiding from you. London: Penguin Books.
Patel, E. & Holmberg, S. (2015) Hot och våld. Om utsatthet i yrkesgrupper som är viktiga i det demokratiska samhället. Stockholm: BRÅ-rapport.
Pearce K. E. (2015) Democratizing kompromat. The affordances of social media for state-sponsored harassment. Information, Communication & Society, 18(10): 1158–1174.
Putnam, R. (2000) Bowling alone. The collapse and renewal of American community. Simon and Schuster: New York.
Sackemark, A., Schultz, M., Alderhorn, M., Caicedo Gordh, S. & Rosell, J. (2015) Näthat.
Rättigheter och möjligheter. Stockholm: Karnov Group.
Scaramuzzino, G. (2020) Workplace violence. A threat to autonomy and professional discretion. Sociologisk Forskning, 57(34): 249–270.
Scaramuzzino, G. (kommande) Powerful and vulnerable. Workplace violence against Swedish social workers, teachers, and journalists. Manus under bedömning.
Scaramuzzino, G. & Scaramuzzino, R. (2017) The weapon of a new generation? Swedish civil society organizations’ use of social media to influence politics. Journal of Information Technology & Politics, 14(1): 46–61.
Scaramuzzino, R. & Wennerhag, M. (2017) Vägen till Europa. Det svenska civilsamhället och EU. I: F. Wijkström, M. Reuter & A. Emami (red.) Civilsamhället i det transnationella rummet. Stockholm: European Civil Society Press.
Scaramuzzino, R. & Wennerhag, M. (2019) Europeanization of Swedish civil society. Motives, activities, and perceived consequences. I: A. Meeuwisse & R. Scaramuzzino (red.) Europeanization in Sweden. Opportunities and challenges for civil society organizations. New York: Berghahn Books.
SCB (2010) Det civila samha?llet 2010. Ett regeringsuppdrag med underso?kningar fra?n Statistiska centralbyra?n. O?rebro: Statistiska centralbyra?n.
Segnestam Larsson, O. (2018)Ideologi i rörelse. Stockholm: Idealistas förlag.
Snow, D. A., Benford, R. D., McCammon, H. J., Hewitt, L. & Fitzgerald, S. (2014) The emergence, development, and future of the framing perspective. 25+ years since ”frame alignment”. Mobilization: An International Quarterly, 19(1): 23–46.
Svensson, M. & Dahlstrand, K. (2014) Nätkränkningar. En studie av svenska ungdomars normer och beteenden. Lunds universitet.
Sveriges kommuner och landsting (2014). Hot och våld mot förtroendevalda [Elektronisk resurs] inspirationsskrift för förtroendevalda (5). Stockholm: Sveriges kommuner och landsting.
Prop 2009/10:55. En politik för det civila samhället. Stockholm: Regeringen.
SOU 2013:19. Mera glädje för pengarna. Stockholm: Regeringen.
Tivemo, J. (2017) Frank Andersson avgick efter hot. Var fjärde allsvensk ordförande utsatt. GöteborgsPosten. [https://www.gp.se/sport/fotboll/frank-andersson-avgick-efter-hot-var-fj%C3%A4rdeallsvensk-ordf%C3%B6rande-utsatt-1.4738456. Hämtat: 2019-03-12].
Vogel, J., Amnå, E., Munck, I. & Häll, L. (2003) Föreningslivet i Sverige. Välfärd, socialt kapital, demokratiskola. Stockholm: Statistiska centralbyrån.
Wijkström, F. & Lundström, T. (2002) Den ideella sektorn. Organisationerna i det civila samhället. Stockholm: Sober.
Zuleta, L. & Burkal, R. (2017) Hadefulde ytringer i den offentlige online debat. Köpenhamn: Institut for Menneskerettigheder.
Downloads
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Allt material i Socialvetenskaplig tidskrift publiceras sedan 2022 (Vol 28 Nr 2) med omedelbar öppen tillgång (open access), under Creative Commons-licensen CC BY 4.0. Upphovsrätten till innehållet tillhör respektive författare.
Allt innehåll i tidskriften är fritt tillgängligt utan kostnad och får fritt läsas, laddas ned, kopieras, delas, skrivas ut och länkas. När innehållet används måste författare, källa och licens anges. Författaren kan fritt göra sin publicerade text tillgänglig på institutionella och internetbaserade arkiv, exempelvis sitt lärosätes digitala arkiv eller andra tjänster för detta.
Inga publiceringsavgifter tas ut vid publicering i Socialvetenskaplig tidskrift.
