Meritokratin välsignar ojämlikheten

Petter Larsson

doi:10.3384/SVT.2024.31.3-4.5634

Författare

Petter Larsson

DOI:

https://doi.org/10.3384/SVT.2024.31.3-4.5634

Abstract

En sommar för över tio år sedan var jag semestervikarie på en tidningsredaktion. Jag hade vid det laget en examen från Journalisthögskolan och ytterligare fyra års universitetsstudier bakom mig. Jag hade varit chefredaktör för två studenttidningar, ledarskribent på en stor morgontidning, politisk redaktör på en veckotidning och arbetat 15 år som frilansande kulturjournalist.

Vid min sida fick jag denna sommar en ung nyrekryterad nepo baby, ett barn till en kompis till chefen. Hens föräldrar var båda framgångsrika i branschen. Själv hade vederbörande så vitt jag visste inga egna journalistiska meriter.

Jag hade visserligen sett liknande förfaranden på andra håll, så jag var inte naiv, men jag gnisslade ändå tänder över denna vederstyggliga korruption som jag kände innebar att redaktörerna pissade på mina egna yrkeskunskaper och mitt hårda arbete. Nu var jag satt att dadda ett kulturbarn som glidit in i gräddfilen. Jag hatade det.

Hen gjorde jobbet mycket bättre och snabbare än den ordinarie redaktören, kunde skriva, var kreativ, rolig och arbetsam och lätt att tycka om. Det gjorde nästan saken värre.

Författarbiografi

Petter Larsson

Frilansande kulturjournalist och författare till "Riggat. Hur tron på meritokratin minskar chansen till en klassresa"

Referenser

Aldermon, A., Lindahl, M. & Palme, M. (2021), Dynastic human capital, inequality, and intergenerational mobility. American Economic Review. [https://www.ifau.se/en/Research/Publications/Working-papers/2016/dynastic-human-capital-inequality-and-intergenerational-mobility/ß].

Alesina, A., Stantcheva, S. & Teso, E. (2018) Intergenerational mobility och preferences for redistribution. American Economic Review.[https://www.aeaweb.org/articles?id=10.1257/aer.20162015]

Björklund, A. & Jäntti, M. (2012) How important is family background för labor-economic outcomes? Labour Economics. [https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0927537112000590].

Björklund, A., Roine, J. & Waldenström, D. (2012) Intergenerational top income mobility in Sweden: capitalist dynasties in the land of equal opportunity. Journal of Public Economics. [https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0047272712000163?via%3Dihub].

Brülde, B. (2022) Rättvisa. Stockholm: Fri tanke.

Bukodi, E. & Goldthorpe, J.H. (2021) Meritocracy and populism, is there a connection? UKICE working paper. [https://osf.io/preprints/socarxiv/qgrkf].

Clark, G. (2015, 4 februari) Social mobility barely exists but let’s not give up on equality. The Guardian. [https://www.theguardian.com/commentisfree/2015/feb/04/social-mobility-equality-class-society].

Dousa, B. (2023, 23 december) Varning för rasism som inte finns. Svenska Dagbladet.

Gidron, N. & Hall, P.A. (2017) The politics of social status: economic and cultural roots of the populist right. British Journal of Sociology. [https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1111/1468-4446.12319]

Gidron, N. & Hall, P.A. (2020) Populism as a problem of social integration. Comparative Political Studies. [https://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/0010414019879947].

Kuppens, T., Spears, R., Manstead, A. S.R, Spruyt B. & Easterbrook, M.J. (2017) Educationism and the irony of meritocracy: negative attitudes of higher educated people towards the less educated. Journal of Experimental Social Psychology. [https://www.researchgate.net/publication/321250845_Educationism_and_the_irony_of_meritocracy_Negative_attitudes_of_higher_educated_people_towards_the_less_educated].

Larsson, P. (2023) Riggat: hur tron på meritokratin minskar chansen till en klassresa. Stockholm: Atlas.

Löfven, S. (2021, 6 november) Tal till kongressen. [https://www.youtube.com/watch?v=bqbkd1rvcco]

Mijs, J. J.B. (2019) The paradox of inequality: income inequality and belief in meritocracy go hand in hand. Socio-Economic Review. [https://academic.oup.com/ser/article-abstract/19/1/7/5299221?redirectedFrom=fulltext].

OECD (2018) A broken social elevator? How does Sweden compare? [https://www.oecd.org/social/broken-elevator-how-to-promote-social-mobility-9789264301085-en.htm].

Persson, M. (2023) Turning privilege into merit: elite schooling, identity, and the reproduction of meritocratic belief. Uppsala universitet.

Sandel, M. (2020) The tyranny of merit: what’s become of the common good? Allen Lane.

Schwarz, A. & Warum, P. (2023) ”Don’t stop believing”: heterogenous updating of intergenerational mobility perceptions across income groups. CESifi Working paper No. 10592. [https://www.cesifo.org/en/publications/2023/working-paper/dont-stop-believin-heterogeneous-updating-intergenerational].

Strannegård, L. (2023, 10 maj) Glädjebetygen kan tvinga oss att införa antagningsprov. Dagens Nyheter. [https://www.dn.se/debatt/gladjebetygen-kan-tvinga-oss-att-infora-antagningsprov/].

Teodorescu Måwe, A. (2017, 18 februari) Duktighetens revansch. Göteborgs-Posten.

Trump, K.-S. (2018) Income inequality influences perceptions of legitimate income differences. British Journal of Political Science. [https://www.cambridge.org/core/journals/british-journal-of-political-science/article/abs/income-inequality-influences-perceptions-of-legitimate-income-differences/DBA1DFA53C913260CD890F3A9BCBE353].

Meritokratin välsignar ojämlikheten

Författare

DOI:

Abstract

Författarbiografi

Petter Larsson

Referenser

This article has been cited by (Crossref):

Citations in Google Scholar

Nedladdningar

Downloads

Publicerad

Referera så här

Nummer

Sektion

Licens

Språk

Information