Om aktörskap och självbestämmandets villkor inom LSS
DOI:
https://doi.org/10.3384/SVT.2023.30.4.5113Nyckelord:
Disability, LSS, agency, ethos, self-determinationAbstract
On agency and the conditions for self-determination in “Service for Persons with Certain Functional Impairments”
In this article, we approach the significance of moral stands in professional practices among practitioners in Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments from the perspective of Bourdieu's concept of symbolic order and ethos. Our study illustrates how negotiations about agency takes place within a network of relationships, where the normative and professional judgment of staff in practice becomes crucial in relation to how self-determination for users is conditioned in everyday life. This involves questions about how rights, obligations and norms are conveyed, negotiated and implemented. These everyday practices involve individual planning, follow-up, and relationships with support staff in various professional categories. The results illustrate how staff motivation in regard of their work to support and help others rests on emotional and ethical attributes linked to the professions. These ethic dispositions become indicative of the meaning that the concept of self-determination has for the staff. Ethos, is in this context regarded as a focal professional attribute of being able to place the ideal of users as active subjects within a social service context.
Nedladdningar
Referenser
Altermark, N. (2020) Avslagsmaskinen: byråkrati och avhumanisering i svensk sjukförsäkring. Stockholm: Verbal förlag.
Apelmo, E. & Alftberg, Å. (2022) Gör plats! Om ableism, paternalism och konstruktionen av normbrytande funktionalitet. Socialvetenskaplig tidskrift, (2): 131-150.
Bengtsson‐Tops, A., Ericsson, U. & Ehliasson, K. (2014) Living in supportive housing for people with serious mental illness: a paradoxical everyday life. International Journal of Mental Health Nursing, 23(5): 409–418. [doi: 10.1111/inm.12072].
Bourdieu, P. (1984) Distinction: a social critique of the judgement of taste. Routledge.
Bourdieu, P. (1993) Sociology in question. London: SAGE.
Bourdieu, P. (1998) Practical reason. Stanford: Stanford University press.
Bourdieu, P. (2007[1977]) Outline of a theory of practice. Cambridge: Cambridge University Press.
Burghardt, M., Edelist, T., Schormans, A.F. & Yoshida, K. (2021) Coming to critical disability studies: critical reflections on disability in health and social work professions. Canadian Journal of Disability Studies, 10(1): 22–53.
Bylund, C. (2022) Anakrona livsvillkor: en studie av funktionalitet, möjligheter och begär i den föränderliga svenska välfärdsstaten. Doktorsavhandling. Umeå universitet. [https://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1656718].
DiMaggio, P.J. & Powell, W.W. (1991) Introduction. I: M. Powell, W. Walter & P.J. DiMaggio (red.) The new institutionalism in organizational analysis. Chicago:Chicago University Press, s. 1–38.
Douglas, M. (1986) How institutions think. Syracuse University Press.
Egard, H. (2011) Personlig assistans i praktiken: beredskap, initiativ och vänskaplighet. Doktorsavhandling. Lunds universitet.
Emmerich, N. (2021) Ethos and eidos as field level concepts for the sociology of morality and the anthropology of ethics: towards a social theory of applied ethics. Human Studies, 44: 373–395. [https://doi.org/10.1007/s10746-021-09579-2].
Giertz, L. (2012) Erkännande, makt och möten: en studie av inflytande och självbestämmande med LSS. Doktorsavhandling, Linnéuniversitet.
Gäddman Johansson, R. (2021) Managing vulnerability: everyday interaction in sheltered accommodations. Doktorsavhandling. Uppsala universitet.
Hall, P. (2020) Tillväxten av managementbyråkrati: ett hot mot välfärdsstaten? I: P. Ehn & G. Sundström (red.) Statlig förvaltningspolitik för 2020-talet: en forskningsantologi. Elektronisk resurs. Stockholm: Statskontoret.
Järvinen, M. (2002) Mötet mellan klient och system: om forskning i socialt arbete. Dansk sociologi, 13(2): 74–84.
Jönsson, J.H. (2018) Välfärdsstatens försvagning, ökade sociala problem och social mobilisering. I: S. Sjöberg & P. Turunen (red.) Samhällsarbete: aktörer, arenor och perspektiv. Lund: Studentlitteratur, s. 237–254.
Kelly, C. (2016) Disability politics and care: the challenge of direct funding. Vancouver: UBC Press.
King, N. (2012) Doing template analysis. Qualitative Organizational Research: Core Methods and Current Challenges, 426: 426–450.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Kåhlin, I. (2015) Delaktig även på äldre dar: åldrande och delaktighet bland äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning som bor i gruppbostad. Doktorsavhandling, Linköpings universitet.
Larsson, S. (2021) Självbestämmande i LSS: en villkorad rättighet för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Doktorsavhandling. Ersta Sköndal Bräcke högskola.
Lave, J. & Wenger, E. (1991) Situated learning: legitimate peripheral participation. Cambridge: Cambridge University Press.
Levy S.B. (1994) The empowerment tradition in American social work: a history. Columbia University Press.
Lindgren, L. (2014) Nya utvärderingsmonstret: om kvalitetsmätning i den offentliga sektorn. Lund: Studentlitteratur.
Merrells, J., Buchanan, A. & Waters, R. (2019) ”We feel left out”: experiences of social inclusion from the perspective of young adults with intellectual disability. Journal of Intellectual & Developmental Disability, 44(1), 13–22. [doi: 10.3109/13668250.2017.1310822].
Palmqvist, L. (2020) Ålderdom, omsorg och makt: gamlas situation och omsorgsrelationer i nyliberala tider. Doktorsavhandling. Göteborgs universitet.
Ratzka A. (2017) Self-determination for persons with extensive disabilities through direct payments for personal assistance. Independent Living Institute (ILI). [https://www.independentliving.org/docs7/Self-determination-direct-payments.html. Hämtat: 2023-10-31].
Reamer, F. (1983) The concept of paternalism in social work. Social Service Review, 57(2), 254–271.
Roos, C., Silén, M., Skytt, B. & Engström, M. (2016) An intervention targeting fundamental values among caregivers at residential facilities: effects of a cluster-randomized controlled trial on residents’ self-reported empowerment, person-centered climate and life satisfaction. BMC Geriatrics, 16 (1). [https://doi.org/10.1186/s12877-016-0306-2].
Sayer, A. (2010) Bourdieu, ethics and practice. I: A. Warde & E. Silva (red.) Cultural analysis and the legacy of Bourdieu: settling accounts and developing alternatives. Centre for Research on Socio-Economic Change Series. Routledge, s. 87–101.
SFS 1993:387 Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Socialdepartementet.
Socialstyrelsen (2017) Vägar till förbättrad samordning av insatser för barn med funktionsnedsättning: kunskapsstöd om samordnad information, gemensam planeringsprocess och praktiskt stöd. Stockholm: Socialstyrelsen.
Strandell, R. (2020) Care workers under pressure: a comparison of the work situation in Swedish home care 2005 and 2015. Health Social Care Community, 28(1): 137–147 [https ://doi.org/10.1111/hsc.12848].
Söder, M. (2003) Normalisering, handikappolitik och forskning. I: B. Nirje Normaliseringsprincipen. Lund: Studentlitteratur
Thomas, C. (1999) Female forms. Open University Press.
Trowler, P. & Knight, P.T. (2000) Coming to know in higher education: theorising faculty entry to new work contexts. Higher Education Research and Development 19(1): 27–42.
Tsemberis, S., Gulcur, L. & Nakae, M. (2004) Housing first, consumer choice, and harm reduction for homeless individuals with a dual diagnosis. American Journal of Public Health, 94(4): 651–6.
Vaughan, D. (2002) Signals and interpretive work: the role of culture in a theory of practical action. I: A. C. Karen (red.) Culture in mind: toward a sociology of culture and cognition. Routledge, s. 28–54.
Wacquant, L. (2005) Habitus. I: J. Beckert & M. Zafirovski (red.) International encyclopedia of economic sociology. London: Routledge, s. 315–319.
Downloads
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Copyright (c) 2024 Goran, Lina, Margareta
Det här verket är licensierat under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell-licens.
Allt material i Socialvetenskaplig tidskrift publiceras sedan 2022 (Vol 28 Nr 2) med omedelbar öppen tillgång (open access), under Creative Commons-licensen CC BY 4.0. Upphovsrätten till innehållet tillhör respektive författare.
Allt innehåll i tidskriften är fritt tillgängligt utan kostnad och får fritt läsas, laddas ned, kopieras, delas, skrivas ut och länkas. När innehållet används måste författare, källa och licens anges. Författaren kan fritt göra sin publicerade text tillgänglig på institutionella och internetbaserade arkiv, exempelvis sitt lärosätes digitala arkiv eller andra tjänster för detta.
Inga publiceringsavgifter tas ut vid publicering i Socialvetenskaplig tidskrift.
