Kompletterande, kompenserande och komplicerande

– informell organisering i IFO:s barnavård

Författare

  • Pär Grell Avdelningen för socialt arbete och kriminologi, Akademin för Hälsa och arbetsliv, Högskolan i Gävle

DOI:

https://doi.org/10.3384/SVT.2023.30.4.5060

Nyckelord:

formalisation, specialisation, informal organisation, child welfare, personal social services

Abstract

Complementing, compensating and complicating – informal organisation in Swedish child fare work

The child welfare work within the Swedish personal social services (PSS) is clearly marked by formalisation and specialisation. It is guided by a diversity of national and local guidelines, while different units assume responsibility for specific tasks (e.g., intake, investigation and decision, or care and treatment). A risk of service fragmentation has been identified as a substantial downside to these organisational settings. However, prior research has mainly focused on formal organisational structures and how work is ‘supposed to’ be carried out. Less attention is paid to informal organisation, namely how work is ‘actually performed’ on day-to-day basis, which has been identified as an important but often overlooked aspect for understanding organisational performance.

Therefore, the aim was to describe and analyse the influence of informal organisation in child welfare cases. Non-participating observations and group interviews were conducted in 11 Swedish municipalities. The findings show that informal organisation can ‘grease the wheels’ in child welfare cases: firstly, by complementing formal structures and offering alternative channels for collaboration and information exchange; and secondly, by compensating for gaps in areas of responsibility within the formal organisation, such as when staff offer informal care and support, even though their work is supposed to specifically focus on investigation and decision making, or individual social workers assume an informal case management role. Nevertheless, informal organisation was also found to complicate work, as unregulated and informal areas of work also allow the conflicting interests and work logics among different units and their staff to unfold. The findings are finally discussed in relation to the future organisation of social services.   

Nedladdningar

Nedladdningsdata är inte tillgängliga än.

Författarbiografi

Pär Grell, Avdelningen för socialt arbete och kriminologi, Akademin för Hälsa och arbetsliv, Högskolan i Gävle

Lektor i socialt arbete vid Högskolan i Gävle

Referenser

Agevall, L., Jonnergård, K. & Krantz, J. (2017) Frihet under ansvar eller ansvar under tillsyn? Om dokumentstyrning av professioner. Växjö: Linnaeus University Press.

Blom, B., Morén, S. & Perlinski, M. (2011) Hur bör socialtjänstens IFO organiseras? Socionomen, 4: 12–16.

Denvall, V., Nordesjö, K. & Ulmestig, R. (2020) Dunderhonung för socialt arbete? En studie av MI:s användbarhet inom försörjningsstöd. Socialvetenskaplig tidskrift, 27(3–4): 227–248.

Ekström, V. (2016) Det besvärliga våldet: socialtjänstens stöd till kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Diss. Linköping: Linköpings universitet.

Grape, O. (2006) Domänkonsensus eller domänkonflikt?. I: O. Grape, B. Blom & R. Johansson. (2006) Organisation och omvärld: nyinstitutionell analys av människobehandlande organisationer. Lund: Studentlitteratur.

Grell, P. (2016). Komplexa behov eller komplexa organisationer? Konsekvenser av specialiserad individ- och familjeomsorg ur ett klientperspektiv. Diss. Umeå: Umeå universitet.

Grell, P. (2022). Formalist, Specialist, Pragmatist or Idealist—Approaches to Boundary Spanning in Personal Social Services. British Journal of Social Work, 52(8), 4933–4951. https://doi.org/10.1093/bjsw/bcac101

Grell, P. (2023). Det lilla extra – informell organisering inom Individ- och familjeomsorg. Socialmedicinsk Tidskrift, 100(2), 283–291.

Grell, P., Blom, B., & Ahmadi, N. (2020). Conditions for helping relations in specialized personal social services: a client perspective on the influence of organizational structure. Nordic Social Work Research, 10(4), 356–368. https://doi.org/10.1080/2156857X.2019.1596148

Grell, P., Blom, B., & Ahmadi, N. (2022). Perspectives on organizational structure and social services’ work with clients - a narrative review of 25 years research on social services. European Journal of Social Work, 25(2), 289–302. https://doi.org/10.1080/13691457.2021.1954891

Gulati, R. & Puranam, P. (2009) Renewal through reorganization: the value of inconsistencies between formal and informal organization. Organization Science, 20(2): 422–440. [https://www.jstor.org/stable/25614664]

Herz, M. (2016) Levande socialt arbete: vardagsliv, sörjbarhet och sociala orättvisor. Stockholm: Liber.

Hjärpe, T. (2020) Mätning och motstånd: sifferstyrning i socialtjänstens vardag. Diss. Lund: Lunds universitet.

Isaksson, J. (2021) Riktad kvalitativ innehållsanalys. I G. Klingberg & U. Hallberg, U. (red.) (2021) Kvalitativa metoder helt enkelt! Lund: Studentlitteratur.

Krackhardt, D. & Hanson, J.R. (1993) Informal networks: the company behind the charts. Harvard Business Review, 71(4): 104–11.

Laser, J. (2021) The best equilibrium in organizational flexibility-stability continuums. International Journal of Organizational Analysis, 29(1): 172–93. [http://www.emeraldinsight.com/doi/10.1108/IJOA-09-2019-1875"]

Lauri, M. (2016) Narratives of governing : rationalization, responsibility and resistance in social work. Diss. Umeå: Umeå universitet.

Levin, C. (2017) Det sociala ansvarets organisering: social barnavård mellan byråkrati och solidaritet. Lund: Studentlitteratur.

Martinell Barfoed, E. (2018) From stories to standardised interaction: changing conversational formats in social work. Nordic Social Work Research, 8(1): 36–49. [https://doi.org/10.1080/2156857X.2017.1417154]

McEvily B., Soda G. & Tortoriello M. (2014) More formally: rediscovering the missing link between formal organization and informal social structure. Academy of Management Annals, 8(1): 299–345. [doi: https://doi.org/10.5465/19416520.2014.885252]

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (2016) Samordnad vård och omsorg. En analys av samordningsutmaningar i ett fragmenterat vård- och omsorgssystem. PM 2016:1.

Perlinski, M. (2010) Skilda världar: specialisering eller integration i socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Diss. Umeå: Umeå universitet.

Ponnert L. & Johansson S. (2018) Juridification and standardisation: two legal dimensions influencing contemporary child protection. The British Journal of Social Work, 48(7): 2020–2037. [doi: http://dx.doi.org/10.1093/bjsw/bcx150]

Skillmark, M. (2018) Uppdrag standardisering: införande och användning av manualbaserade utrednings- och bedömningsverktyg i socialtjänsten. Diss. Växjö: Linnéuniversitetet.

Socialstyrelsen (2012) Sekretess- och tystnadspliktsgränser: i socialtjänsten och i hälso- och sjukvården. Artikelnummer 2012-2-28.

Socialstyrelsen (2015) Utreda barn och unga: handbok för socialtjänstens arbete enligt socialtjänstlagen. Artikelnummer: 2015-1-9.|

Socialstyrelsen (2018) Grundbok i BBIC: barns behov i centrum. Artikelnummer: 2018-10-20.|

Socialstyrelsen (2021) Handläggning och dokumentation: handbok för socialtjänsten. Artikelnummer: 2021-12-7658.

Socialstyrelsen (2022) Anmälningar om barn som far illa eller misstänks fara illa 2021: uppföljning och analys av utvecklingen. Artikelnummer: 2022-11-8197.

SOU 2020:47 Hållbar socialtjänst: en ny socialtjänstlag. Socialdepartementet.

SOU 2021:93 Från delar till helhet: en reform för samordnade, behovsanpassade och personcentrerade insatser till personer med samsjuklighet. Socialdepartementet.

Steive, K., Tham, P., Wiklund, S., Grell, P. & Kareholt, I. (2023) Social work in an assembly line? The development of specialisation in child welfare and further internal division of work between 2003 and 2018. European Journal of Social Work. Förhandspublicering online. doi: https://doi.org/10.1080/13691457.2023.2284669

Svenskt näringsliv (2019) Ökad effektivitet: ett måste och en möjlighet för kommunsektorn. Policyrapport Välfärd.

Sveriges Kommuner och Regioner (2022). Kommungruppsindelning Sveriges Kommuner och Regioners kommungruppsindelning 2023.

Tham, P. & Strömberg, A. (2020) The iron cage of leadership: the role of first-line managers in child welfare. British Journal of Social Work, 50(2): 369–388. [doi: https://doi.org/10.1093/bjsw/bcz156]

Tillmar, M., Gustavsson, M., Högberg, L., Rosell, E. & Svensson, L. (2018) Sektorsöverskridande samverkan: en studie av organisering för välfärd mellan olika samhällssektorer. HELIX Rapport 18:002, Linköpings universitet.

de Toni, A.F. & Nonino, F. (2010) The key roles in the informal organization: a network analysis perspective. The Learning Organization, 17(1): 86–103. [doi: https://doi.org/10.1108/09696471011008260]

Wastell, D., White, S., Broadhurst, K., Peckover, S. & Pithouse, A. (2010) Children's services in the iron cage of performance management: street-level bureaucracy and the spectre of Švejkism. International Journal of Social Welfare 19(3): 310–320. [https://doi.org/10.1111/j.1468-2397.2009.00716.x]

Östberg, F., Wiklund, S. & Backlund, Å. (2018) Signs-of-safety i praktiken: en studie om

Downloads

Publicerad

2024-04-18

Referera så här

Grell, P. (2024) ”Kompletterande, kompenserande och komplicerande : – informell organisering i IFO:s barnavård ”, Socialvetenskaplig tidskrift, 30(4), s. 839–860. doi: 10.3384/SVT.2023.30.4.5060.