Forskningscirklar med hemtjänstmottagare och personal

- en metod för att öka förståelsen för vad kvalitet i hemtjänst innebär

Författare

  • Ann-Christine Larsson Forskningshandledare vid Norrköpings kommun, Vård- och omsorgskontoret, Berednings-och utredningsenheten.
  • Annsofie Mahrs Träff Lektor i socialt arbete vid Linköpings universitet

DOI:

https://doi.org/10.3384/SVT.2022.29.3-4.4681

Nyckelord:

Research circles, Quality, Participant-based research

Abstract

Research circles with home care recipients and care staff - a method to increase understanding of what quality in home care implies
A research circle is a method in participatory research, which aims to strengthen the bottom-up perspective and thereby establish a more democratic process for common knowledge formation. The methodology means that more voices and perspectives are made visible, as well as identifying concrete proposals for change. A shared knowledge formation requires that all participants experiences, and knowledge contributions are taken into account and the researchers role as circle leader is to contribute by connecting to current research and other sources of knowledge in the area of study. The purpose of the present study is to explore and if so, how to the research circle method is useful as an initial stage of a research and development process.
  The article describes research circle about quality in home care, i.e interventions that take place in the individual’s home outside of assisted living facilities. Quality is a complex concept and often a subjective experience. To find answers to the question of what the meaning of quality in home care services is, research circles are conducted with home care recipients and caregivers separately.
  As the research circles are ongoing, the results are still preliminary. To highlight the method, two themes about what quality in home care means, have been chosen to describe the joint knowledge formation, which is based on an interaction between theory and practice. Our ambition is that the results produced by the research circle as a method should also be used as a basis for organizational learning within home care and thus contribute to increased quality.

Nedladdningar

Nedladdningsdata är inte tillgängliga än.

Referenser

Aagaard Nielsen, K. & Svensson, L. (2006). A framework for the book. I: K. Aagaard Nielsen & L. Svensson (red.), Action and interactive research: beyond practice and theory. Shaker Publishing.

Andersson, F. (2006). Man har ju tystnadsplikt: om forskningsetiska frågor i en forskningscirkel. I: B. Wingård (red.), Livslång nyfikenhet: en vänbok till Gunilla Härnsten. HLS Förlag.

Andersson, F. (2007). Att utmana erfarenheter: kunskapsutveckling i en forskningscirkel. Doktorsavhandling i pedagogik, Stockholms universitet.

Bergstrand, B-O. & Hermansson, J-Å. (1998). Att bygga kvalitetssystem: handbok i praktiskt kvalitetsarbete. Kommunlitteratur.

Bie, K. (2009). Reflektionshandboken. Gleerups.

Blennberger, E. (2016). Etik för socialt arbete. I: A. Meeuwisse, H. Swärd, S. Sunesson & M. Knutagård (red.), Socialt arbete: en grundbok. Natur & Kultur.

Cajvert, L. (2016). Studenthandledning under verksamhetsförlagd utbildning. Studentlitteratur.

Eikeland, O. (2006). The validity of action research-validity in action research. I: K. Aagaard Nielsen & L. Svensson (red.), Action research and interactive research: beyond practice and theory. Shaker Publishing.

Graneheim, U. H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105–112.

Gunnarsson, E. (2006). The snake and the apple in the common paradise. I: K. Aagaard Nielsen & L. Svensson (red.), Action and interactive research: beyond practice and theory. Shaker Publishing.

Holmstrand, L. (2008). Forskningscirklar: ett sätt att demokratisera kunskapsbildning? I: B. Johannisson, E. Gunnarsson & T. Stjernberg (red.), Gemensamt kunskapande: den interaktiva forskningens praktik. Växjö University Press.

Holmstrand, L. & Härnsten, G. (2003). Förutsättningar för forskningscirklar i skolan. Myndigheten för skolutveckling.

Holmstrand, L. & Härnsten, G. (2022). Forskningscirklar: ett svenskt bidrag till PAR-familjen. I: E. Bergdahl & F. Andersson (red.), Deltagarbaserad aktionsforskning: tillsammans för kunskap, lärande och förändring. Studentlitteratur.

Härnsten, G. (2001). Kunskapsmöten i skolvärlden: exempel från tre forskningscirklar. Skolverket.

Karltun, A. (2007). Forskarstött förändringsarbete i själva verket: att förbättra arbetssituationen för 15 000 brevbärare. Doktorsavhandling nr 1122, Avdelningen för industriell arbetsvetenskap, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings universitet.

Lahdenperä, P. (2014). Forskningscirkeln: en mötesplats för samproduktion. I: Forskningscirkel som samproducerande kunskapsprojekt: vetenskaplig kvalité och stötestenar. Mälardalen Studies in Educational Sciences 14. Mälardalens högskola.

Larsson, A-C. (2007). Empowermentprocesser: ett sätt att öka långtidssjukskrivna kvinnors resurser? Avhandling, IBL, Linköpings universitet.

Larsson, A-C. & Wistus, S. (2014). Empowering dialogues: a method for democratic knowledge and social change? I: E. Gunnarsson, B. Steen

Nielsen & K. Aagaard Nielsen (red.), Action research for democracy. Routledge.

Lindhult, E. (2008). Att bedöma och uppnå kvalitet i interaktiv forskning. I: B. Johannisson, E. Gunnarsson & T. Stjernberg (red.), Gemensamt kunskapande: den interaktiva forskningens praktik. Växjö University Press.

Lindhult, E. (2020). Democratic dialogue as leading element in action research. Paper to European Academy of Management, Dublin, 4–6 december, 2020.

Lukkarinen Kvist, M. (2006). ”Hon skriver om oss”. I: A-L Närvänen & E. Näsman. (red), Etik i forskningens vardag. Arbetsrapport från Tema Ä; 2006:1. Linköpings universitet.

Lundberg, S. (2022). Rekrytera och behålla personal i den kommunala äldreomsorgen under covid-19. Socialvetenskaplig tidskrift, 28(4), 455–475.

Lundmark, E. (2006). Forskningscirkel kring ”het gröt”. I: B. Wingård (red.), Livslång nyfikenhet: en vänbok till Gunilla Härnsten. HLS Förlag.

Löfqvist, C., Månsson Lexell, E., Nilsson, M. H. & Iwarsson, S. (2019). Exploration of the research circle methodology for user involvement in research on home and health dynamics in old age. Journal of Housing For the Elderly, 33(2), 85–102.

Mahrs Träff, A., Abramsson, M. & Cedersund, E. (2018). Fysisk aktivitet för äldre på särskilda boenden: om inställningar och handlande i svensk äldreomsorg. Tidskrift for Omsorgsforskning, 2(4), 164–176.

Schön, D. A. (1983). The reflective practitioner: how professionals think in action. Temple Smith.

SFS 2001:453. Socialtjänstlagen SoL.

SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. lagboken.se

Socialstyrelsen (2021). Vård och omsorg för äldre: lägesrapport 2021.

SOSFS 2011:9. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialstyrelsen.se)

SOU 2017:21. Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer: del 1: betänkande av Utredningen om nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen. Statens offentliga utredningar.

Starrin, B (2007). Empowerment som forskningsstrategi: exemplet deltagarbaserad forskning. I: O. P. Askheim & B. Starrin (red.), Empowerment i teori och praktik. Gleerups.

Svensson, L., Brulin, G., Ellström, P-E. & Widegren, Ö. (2002). Interaktiv forskning: för utveckling av teori och praktik. Arbetslivsinstitutet.

Szebehely, M., Stranz, A. & Strandell, R. (2017). Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Arbetsrapport, Institutionen för socialt arbete, Socialhögskolan, Stockholms universitet.

Veroff, J. & DiStefano, A. (2002). Researching across difference: a reprise. American Behavioral Scientist, 45(8), 1297–130.

VON 2020/0181. Olika perspektiv på kvalitet i hemtjänst. Norrköpings kommun.

Downloads

Publicerad

2023-03-05

Referera så här

Larsson, A.-C. och Mahrs Träff, A. (2023) ”Forskningscirklar med hemtjänstmottagare och personal: - en metod för att öka förståelsen för vad kvalitet i hemtjänst innebär”, Socialvetenskaplig tidskrift, 29(3-4), s. 345–361. doi: 10.3384/SVT.2022.29.3-4.4681.