Socialtjänsten som en hållbar kunskapsorganisation
Från vision till verklighet?
DOI:
https://doi.org/10.3384/SVT.2022.29.2.4613Abstract
Social Services as a sustainable knowledge organization: from vision to reality?
The imminent Social Services Act is expected to stipulate that decision-making should be "in accordance with scientific evidence and proven experience". If the proposal is fulfilled, the Act will contain requirements similar to existing acts in other welfare sectors, such as requirements for increased systematic follow-ups, developmental work and the use of knowledge from various knowledge sources. These are characteristics that symbolize a practice that both uses verified knowledge and develops new knowledge by testing, documenting and evaluating new ideas and working methods in a systematic process in everyday life. In this article, we argue that the goal presupposes an aspiration towards a knowledge organization; therefore we want to contribute with an analysis of what this means for social services.
The “knowledge-seeking social worker” is a key actor in the transition towards a knowledge organization, because it is in the everyday social work practice, that is, the interactions between the social worker and the client, that the knowledge organization largely becomes visible. However, a large-scale transition towards a sustainable knowledge organization cannot depend on only professionals and their ability to engage clients in work processes, it will require changes at a system level, where actors in politics, academia and practice take responsibility for future investments. This article highlights four areas of importance: 1) co-ordination of research and practice, 2) continuing education to build expert knowledge and broaden career paths, 3) development of political ownership for quality and direction, and 4) organization and management for knowledge use and knowledge development.
Nedladdningar
Referenser
Alvesson, M. (2004). Kunskapsarbete och kunskapsföretag. Liber.
Arnstein, S.R. (1969). A ladder of citizen participation. Journal of the American Institute of Planners, 35(4), 216–224. DOI: https://doi.org/10.1080/01944366908977225
Avby, G. (2018). En lärande socialtjänst. I: SOU 2018:32 Ju förr desto bättre: vägar till en förebyggande socialtjänst. Norstedts juridik.
Avby, G. (2022). An integrated learning approach: combining improvement methods and ambidexterity. The Learning Organization, Vol. 29 No. 4, 325-340. DOI: https://doi.org/10.1108/TLO-10-2021-0127
Avby, G., Nilsen, P. & Abrant Dahlgren, M. (2013) Ways of understanding evidence-based practice in social work: a qualitative study British Journal of Social Work, 44(6), 1366-1383. DOI: https://doi.org/10.1093/bjsw/bcs198
Avby, G., Nilsen, P. & Ellström, P-E. (2015). Knowledge use and learning in everyday social work practice: a study in child investigation work (först publicerad online). Child & Family Social Work, 22(March 2017), 51–61. DOI: https://doi.org/10.1111/cfs.12227
Bengtsson, H. & Melke, A. (2019). Vår offentliga förvaltning: samverkan i välfärdspolitiken. Gleerups.
Bergmark, A. & Lundström, T. (2008). Evidensfrågan och socialtjänsten: socialarbetares inställning till en vetenskapligt grundad praktik. Socionomens forskningssupplement, (21), 5–14.
Brandsen, T., Steen, T. & Verschuere, B. (2018). Co-creation and co-production in public services: urgent issues in practice and research. I: Co-production and co-creation engaging citizens in public services. Routledge. DOI: https://doi.org/10.4324/9781315204956
Bäck, A., Ståhl, C., von Thiele Schwarz, U., Richter, A. & Hasson, H. (2016). Walking the tightrope?perspectives on local politicians’ role in implementing a national social care policy on evidence?based practice. International Journal of Mental Health Systems, 10, artikel 75. DOI: https://doi.org/10.1186/s13033-016-0107-1
Bäck, A., von Thiele Schwarz, U., Hasson, H. & Richter, A. (2020). Aligning perspectives? Comparison of top and middle-level managers’ views on how organization influences implementation of evidence-based practice. British Journal of Social Work, 50, 1126–1145. DOI: https://doi.org/10.1093/bjsw/bcz085
Börjeson, B. (2006). Maktens arrogans och ignorans. I: S. Ljunggren (red.), Mellan Scylla och Charibdis: en skrift till Karin Tengvald. Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete.
Börjeson, M. (2022). Finns det anledning att bry oss om förslaget till en ny socialtjänstlag?, Socialvetenskaplig tidskrift, 28(3), 333–346. DOI: https://doi.org/10.3384/SVT.2021.28.3.4266
Eklund, J. (2016). Ledning genom styrning och genom delaktighet. I: P-E. Ellström, A. Fogelberg Eriksson, H. Kock, & A. Wallo, A. (2016). Mot ett förändrat ledarskap? Om chefers arbete och ledarskap i ett organisationsperspektiv. Studentlitteratur.
Ellström, P-E., Fogelberg Eriksson, A., Kock, H. & Wallo, A. (2016). Mot ett förändrat ledarskap? Om chefers arbete och ledarskap i ett organisationsperspektiv. Studentlitteratur.
Ferguson, H. (2016). What social workers do in performing child protection work: evidence from research into face-to-face practice. Child & Family Social Work, 21(3), 283–294. DOI: https://doi.org/10.1111/cfs.12142
Hasson, H. & von Thiele Schwarz, U. (2017). Användbar evidens om följsamhet och anpassningar. Natur & Kultur.
Heule, C., Knutagård, M. & Kristiansen, A. (2017). Mending the gaps in social work education and research: two examples from a Swedish context. European Journal of Social Work, 20(3), 396–408. DOI: https://doi.org/10.1080/13691457.2017.1283589
Högskoleverket (2003:7). Förordning https://lagen.nu/2003:7 DOI: https://doi.org/10.1016/S1351-4210(03)00443-8
Karlsson, M. & Börjeson, M. (2019). Brukarmakt: i teori och praktik. Natur & Kultur.
Kullberg, K. (2011). Socionomkarriärer. Om vägar genom yrkeslivet i en av välfärdsstatens nya professioner. Skriftserien 2011:3. Institutionen för socialt arbete.
Meeuwisse, A., Swärd, H., Sunesson, S. & Knutagård, M. (2016). Socialt arbete: en grundbok. Natur & Kultur.
Nilsen, P., Nordström (Avby), G. & Ellström, P-E. (2012). Integrating research-based and practice-based knowledge through workplace reflection. Journal of Workplace Learning, 24(6), 403–415. DOI: https://doi.org/10.1108/13665621211250306
Nutley, S., Walter, I. & Davies, H.T.O. (2007). Using evidence: how research can inform public services. The Policy Press. DOI: https://doi.org/10.2307/j.ctt9qgwt1
Oscarsson, L. (2009). Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten: en introduktion för praktiker, chefer, politiker och studenter. SKL Kommentus.
Ospina, S.M., Foldy, E.G., Fairhurst, G.T. & Jackson, B. (2020). Collective dimensions of leadership: connecting theory and method, Human Relations, 73(4), 441–463. DOI: https://doi.org/10.1177/0018726719899714
Polanyi, M. (2013). Den tysta dimensionen. Daidalos.
Reynolds, M. & Vince, R. (red.) (2004). Organizing reflection. Ashgate.
Rosing, K., Frese, M. & Bausch, A. (2011). Explaining the heterogeneity of the leadership innovation relationship: ambidextrous leadership. Leadership Quarterly, 22(5), 956–74. DOI: https://doi.org/10.1016/j.leaqua.2011.07.014
Rosing, K. & Zacher, H. (2016). Individual ambidexterity: the duality of exploration and exploitation and its relationship with innovative performance. European Journal of Work and Organizational Psychology, 26(5), 694–709. DOI: https://doi.org/10.1080/1359432X.2016.1238358
SFS 2001:453. Socialtjänstlag.
Socialstyrelsen (2014). Systematisk uppföljning: beskrivning och exempel.
Socialstyrelsen (2020). Evidensbaserad praktik i socialtjänsten 2019: den femte undersökningen om kommunala enhetschefers syn på evidensbaserad praktik.
SOU 2008:18. Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten: till nytta för brukarna. Fritzes.
SOU 2017:38. Kvalitet i välfärden: bättre upphandling och uppföljning. Betänkande av Välfärdsutredningen.
SOU 2018:38. Styra och leda med tillit: forskning och praktik. Norstedts juridik.
SOU 2020:47. Hållbar socialtjänst: en ny socialtjänstlag.
Sunesson, S. (2003). Socialt arbete: en bakgrund till ett forskningsämne. I: B. Bergseth (red.), Socialt arbete: en nationell genomlysning av ämnet. Högskoleverkets rapportserie, 2003:16.
Svensson, L. (2011). Inledning till studier av professioner och professionellt arbete. Socialvetenskaplig tidskrift, (4), 254–267.
Uhl-Bien M. & Arena, M. (2018). Leadership for organizational adaptability: a theoretical synthesis and integrative framework. The Leadership Quarterly, 29(1), 89–104. DOI: https://doi.org/10.1016/j.leaqua.2017.12.009
Vårdanalys (2019). Rapport 2019:7. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.
Downloads
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Copyright (c) 2023 Gunilla Avby, Anna Melke
Det här verket är licensierat under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell-licens.
Allt material i Socialvetenskaplig tidskrift publiceras sedan 2022 (Vol 28 Nr 2) med omedelbar öppen tillgång (open access), under Creative Commons-licensen CC BY 4.0. Upphovsrätten till innehållet tillhör respektive författare.
Allt innehåll i tidskriften är fritt tillgängligt utan kostnad och får fritt läsas, laddas ned, kopieras, delas, skrivas ut och länkas. När innehållet används måste författare, källa och licens anges. Författaren kan fritt göra sin publicerade text tillgänglig på institutionella och internetbaserade arkiv, exempelvis sitt lärosätes digitala arkiv eller andra tjänster för detta.
Inga publiceringsavgifter tas ut vid publicering i Socialvetenskaplig tidskrift.
