Det relativa ickevalet

- en kritisk diskursanalys av valfrihet inom äldreomsorgen i Sverige


  • Maria Söderberg Socialhögskolan, Lunds universitet



non-choice, freedom of choice, elderly care, critical discourse analysis


The relative non-choice – a critical discourse analysis of freedom of choice in elderly care in Sweden

The aim of this study is to reveal how non-choice is represented in a context advocating freedom of choice. This is developed by investigating how the non-choice of a provider in elderly care is represented in national policy documents. The concept “non-choice” refers to the absence or limitation of a choice of provider. The empirical data consist of ten documents on freedom of choice written during the 21st century, a particularly expansive period for freedom of choice in Sweden. Fairclough’s critical discourse theory is used as the primary theoretical framework, and methodological inspiration from Bacchi’s approach to policy analysis is also applied. Prominent features in the findings are that there is a tendency to represent non-choice: 1) as a choice caused by incapacity, 2) as an active choice, 3) as an uninformed choice, and 4) as a predetermined choice. The result also shows that the meaning of non-choice is unclear regarding when family members and care managers have a decisive influence on the outcome of the choice and when a predetermined non-choice is activated as an obvious measure. In the social debate, much attention has been devoted to whether to introduce customer choice in elderly care at municipal level. We are now in a situation when more attention must be devoted to non-choice in the social debate, including its meaning and application.


Nedladdningsdata är inte tillgängliga än.


Maria Söderberg, Socialhögskolan, Lunds universitet

fil.dr. och universitetslektor vid Socialhögskolan, Lunds universitet.


Andersson, K. (2010). Valfrihet och mångfald: ett dilemma för hemtjänsten. Socialvetenskaplig tidskrift, 3–4, 308–325.

Bacchi, C. (2000). Policy as discourse: what does it mean? Where does it get us? Discourse: Studies in the Cultural Politics of Education, 21(1), 45–57. DOI:

Bacchi, C. (2009). Analysing policy: what’s the problem represented to be? Pearson.

Blomqvist, P. (2004). Privatization of Swedish welfare services. Social Policy & Administration, 38(2), 139–55. DOI:

Boyce, T, Dixon, A, Fasolo, B & Reutskaja, E. (2010). Choosing a high quality hospital: the role of nudges, scorecard design and information. The King’s Fund.

Brennan, D., Cass, B., Himmelweit, S. & Szebehely, M. (2012). The marketisation of care: rationales and consequences in Nordic and liberal care regimes. Journal of European Social Policy, 22(4), 377–391. DOI:

Charpentier, C. (2004). Kundvalets effekter och funktionssätt. Handelshögskolan.

Dahlstedt, M. (2007). I val(o)frihetens spår: segregation, differentiering och två decennier av skolreformer. Pedagogisk Forskning i Sverige, 12(1), 20–38.

Denzin, N. K. & Lincoln, Y. S. (2011). Introduction: the discipline and practice of qualitative research. I: N. K. Denzin & Y. S. Lincoln (red.), The Sage handbook of qualitative research (4 uppl.). Sage Publications.

Dhar, R. (1997). Consumer preference for a no-choice option. Journal of Consumer Research, 24(2), 215–231. DOI:

Dhar, R. & Simonson, I. (2003). The effect of forced choice on choice. Journal of Marketing Research, 40(2), 146–160. DOI:

Erlandsson, S., Storm, P., Stranz, A., Szebehely, M. & Trydegård, G. B. (2013). Marketising trends in Swedish eldercare: competition, choice and calls for stricter regulation. I: G. Meagher & M. Szebehely (red.), Marketisation in Nordic eldercare (s. 23–84). Stockholms universitet, institutionen för socialt arbete.

Fairclough, N. (1992). Discourse and social change. Polity.

Fairclough, N. (2010). Critical discourse analysis: the critical study of language. (2 uppl.). Longman.

Fotaki, M., Roland, M., Boyd, A., McDonald, R., Scheaff, R & Smith, L. (2008). What benefits will choice bring to patients? Literature review and assessment of implications. Journal of Health Services Research & Policy, 13(3), 178–184. DOI:

Foucault, M., (1991). On governmentality. I: G. Burchell m.fl. (red.), The Foucault effect. The University of Chicago Press.

Glendinning, C. (2008). Increasing choice and control for older and disabled people: a critical review of new developments in England. Social Policy and Administration, 42(5), 451–469. DOI:

Greve, B. (2009). Can choice in welfare states be equitable? Social Policy & Administration, 43(6), 543–556. DOI:

Hirschman, A. O. (1970). Exit, voice, and loyalty: responses to decline in firms, organizations, and states. Harvard University Press.

Hjort, T. & Panican, A. (2014). Navigating the market of welfare services: the choice of upper secondary school in Sweden. Nordic Journal of Social Research, 5, 55–79. DOI:

Howarth, D. (2007). Diskurs. (översättning S-E Torhell). Liber. (Originalarbete publicerat 2000).

Johnson, E., Shu, S., Dellaert, B., Fox, C., Goldstein, D., Häubl, G., Larrick, R., Payne, J., Peters, E., Schkade, D., Wansink, B. & Weber, E. (2012). Beyond nudges: tools of a choice architecture. Mark Lett, 23, 487–504. DOI:

Joseph, J. (2013). Resilience as embedded neoliberalism: a governmentality approach. Resilience. International Policies, Practices and Discourses, 1(1), 38–52. DOI:

Kastberg, G. (2005). Kundvalsmodeller: en studie av marknadsskapare och skapade marknader i kommuner och landsting. Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet.

Katzin, M. (2014). Valfrihet istället för jämlikhet: förändrade målsättningar för äldreomsorgspolitiken? Socialvetenskaplig tidskrift, 3–4, 310–328.

Lindberg, J. & Lundgren A. S. (2021). Positioning the ageing subject: articulations of choice in Swedish and UK health and social care. Policy Studies, 42(3), 289–307. DOI:

Marshall, T. H. (1950). Citizenship and social class and other essays. Cambridge University Press.

Meinow, B., Parker, M. & Thorslund, M. (2011). Consumers of eldercare in Sweden: the semblance of choice. Social Science & Medicine, 73(9), 1285–1289. DOI:

Moberg, L., Blomqvist, P. & Winblad, U. (2016). User choice in Swedish eldercare: conditions for informed choice and enhanced service quality. Journal of European Social Policy, 26(3), 281–295. DOI:

Nilsson, M., Jönson, H., Carlstedt, E. & Harnett, T. (2018). Nursing homes with lifestyle profiles: part of the marketisation of Swedish eldercare. International Journal of Care and Caring, 2, 49–64. DOI:

Nordgren, L. (2010). Mostly empty words: what the discourse of “choice” in health care does. Journal of Health Organization and Management, 24(2), 109–126. DOI:

Proposition 2008/09:29. Lag om valfrihetssystem. Hämtad 22 juni 2022 från:

Proposition 2009/10:116. Värdigt liv i äldreomsorgen. Hämtad 22 juni 2022 från:

Puthenparambil, J. M. (2018). Outsourcing within the Nordic context: care services for older people in Finland. Journal of Aging & Social Policy, 30(5), 440–57. DOI:

Rose, N. (1999). Governing the soul: the shaping of the private self. (2 uppl.) Free Association Books.

Rothberg, M., Morsi, E., Benjamin, E., Pekow, P. & Lindenauer, B. (2008). Choosing the best hospital: the limitations of public quality reporting. Health Affairs, 27(6), 1680–7. DOI:

Schrift, R. & Parker, J. (2014). Staying the course: the option of doing nothing and its impact on postchoice persistence. Psychological Science, 25(3), 772–780. DOI:

SFS 1991:900. Kommunallag. Finansdepartementet.

SFS 2008:962. Lag om valfrihetssystem. Finansdepartementet.

SKL (2009). Kundval i hemtjänsten: erfarenheter av information och uppföljning. Sveriges Kommuner och Regioner. Hämtad 31 mars 2022 från:

SKL (2010a). Kundval i äldreomsorgen: stärks brukarens ställning i ett valfrihetssystem? Sveriges Kommuner och Regioner. Hämtat 31 mars 2022 från:

SKL (2010b). Valfrihet och vårdval. Slutrapport från programberedningen om valfrihet. Sveriges Kommuner och Regioner. Hämtat 7 mars 2022 från:

SKR (2022a). Valfrihetssystem i kommuner, beslutsläget 2022. Sveriges Kommuner och Regioner. Publicerad 4 juli 2022. Hämtad 28 juli 2022 från:

SKR (2022b). Valfrihetssystem, information och stödmaterial. Sveriges Kommuner och Regioner. Publicerad 29 juni 2022. Hämtad 28 juli 2022 från:

Socialstyrelsen (2004). Att välja hemtjänst. Socialstyrelsen. Artikelnummer: 2004-123-39.

Socialstyrelsen (2011). Valfrihetssystem ur ett befolk¬nings- och patientperspektiv: delredovisning. Socialstyrelsen. Hämtad 31 mars 2022 från: https://

SOU 2008:15. Lov att välja: lag om valfrihetssystem. Betänkande av Frittvalutredningen. Statens Offentliga Utredningar. Hämtad 17 mars 2022 från:

SOU 2014:2. Framtidens valfrihetssystem: inom socialtjänsten. Betänkande av Utredningen om framtida valfrihetssystem inom socialtjänsten. Statens Offentliga Utredningar. Hämtad 17 mars 2022 från:

SOU 2017:21. Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer. Betänkande av Utredningen om nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen. Hämtad 17 mars 2022 från:

Statskontoret (2007). Vård, skola och omsorg: vilken information behöver brukarna för att välja? Publikationsnummer: 2007:19.

Storm, P. & Stranz, A. (2018). Äldreboendet i marknadiseringens tid: konkurrens, organisering och vardagsomsorg. I: H. Jönson & M. Szebehely (red.), Äldreomsorger i Sverige: lokala variationer och generella trender. Gleerups.

Szebehely, M. (2011). Insatser för äldre och funktionshindrade i privat regi. I: L. Hartman (red.), Konkurrensens konse¬kvenser: vad händer med svensk välfärd? SNS Förlag.

Szebehely, M. & Trydegård, G-B. (2018). Generell välfärd och lokalt självstyre: ett dilemma i den svenska äldreomsorgen? I: H. Jönson & M. Szebehely (red.), Äldreomsorger i Sverige: lokala variationer och generella trender. Gleerups.

Söderberg, M. (2014). Hänsynstagandets paradoxer: om äldre, närstående och biståndshandläggare vid flytt till särskilt boende. Doktorsavhandling i socialt arbete. Lunds universitet, Socialhögskolan. (

Söderberg, M. (2020). Moral choices and responsibilities: the home-help service at the borderland of care management when older people consider relocation to a residential home. Ethics and Social Welfare, 14(4), 369–383. DOI:

Söderberg, M. (2022). Polarisering och allianser bland hemtjänstaktörer: en (o)önskad konsekvens av valfrihet och konkurrens inom äldreomsorgen? Äldre i Centrum, ÄiC Vetenskapligt supplement, 2(1), 5–16. DOI:

Toerien, M., Reuber, M., Shaw, R. & Duncan, R. (2018). Generating the perception of choice: the remarkable malleability of option-listing. Sociology of Health & Illness, 40(7), 1250–1267. DOI:

Vabø, M. (2011). Changing governance, changing needs interpretations: implications for universalism. International Journal of Sociology and Social Policy, 31(3/4), 197–208. DOI:

Walsh, M., Fitzgerald, P., Gurley-Calvez, T. & Pellillo, A. (2011). Active versus passive choice: evidence from a public health care redesign. Journal of Public Policy & Marketing, 30(2), 191–202. DOI:

Watt Boolsen, M. (2007). Kvalitativa analyser: forskningsprocess, människa, samhälle. (B. Kärnekull, övers). Gleerups.

WHO (2002). Active ageing: a policy framework. World Health Organization. Hämtad 17 mars 2022 från:




Referera så här

Söderberg, M. (2023) ”Det relativa ickevalet: - en kritisk diskursanalys av valfrihet inom äldreomsorgen i Sverige”, Socialvetenskaplig tidskrift, 30(2), s. 627–648. doi: 10.3384/SVT.2023.30.2.4470.