Den vetenskapande socialtjänsten

- hur en social medieplattform kan göra vardagens verkstad till vetenskap.

Författare

  • Åsa Tjulin Institutionen för Hälsovetenskaper, Mittuniversitetet https://orcid.org/0000-0003-2985-4686
  • Pernilla Krasser Timrå kommun
  • Carolina Klockmo Institutionen för Hälsovetenskaper, Mittuniversitetet

DOI:

https://doi.org/10.3384/SVT.2023.30.2.4451

Nyckelord:

Designed action sampling, interactive research method, Social service, method innovation, co-operative learning

Abstract

The scientific social service – how a social media platform can turn the everyday work into science.

Here the aim is to describe and reflect on how the value-creating science method and its digital tool Loop Me (social media platform) have been implemented in a research project. The research project aimed to explore collaboration processes and working methods that social services designed for internal and external collaboration in relation to labour market integration and reduced income support. A further aim within the research project was to understand how collegial learning unfolded. Common to both researchers and practitioners was a desire to try an interactive research method that gave the opportunity to understand how the collaboration- and development process developed over time through employee reflection in relation to given assignments/situations. The article thus does not focus on the research questions in the project, but on the usability of the method and the type of data that was the basis for various qualitative analyses within an organisational working life context. The researchers and practitioners have chosen to adapt the method somewhat to work for the specific context in which the research study was carried out. We reflect on what we adapted, why and how, and conclude that the method leaves room for context-specific adaptations, which previous studies on interactive research methods have shown to be significant for implementation.

Nedladdningar

Nedladdningsdata är inte tillgängliga än.

Författarbiografier

Åsa Tjulin, Institutionen för Hälsovetenskaper, Mittuniversitetet

Docent i hälsovetenskap vid institutionen för Hälsovetenskaper, Mittuniversitetet, Östersund.

Pernilla Krasser, Timrå kommun

Enhetschef, Timrå kommun.

Carolina Klockmo, Institutionen för Hälsovetenskaper, Mittuniversitetet

Doktor i hälsovetenskap vid institutionen för Hälsovetenskaper, Mittuniversitetet, Sundsvall och vid FoU Västernorrland, Kommunförbundet Västernorrland, Härnösand

Referenser

Archibald, M. M., Ambagtsheer, R. C., Casey, M. G. & Lawless, M. (2019). Using Zoom videoconferencing for qualitative data collection: perceptions and experiences of researchers and participants. International Journal of Qualitative Methods, 18, 1–8. https://doi.org/10.1177/1609406919874596

Carpenter, J. (2008). Metaphors in qualitative research: shedding light or casting shadows? Research in Nursing & Health, 31(3), 274–282. https://doi.org/https://doi.org/10.1002/nur.20253

Davies, K. (1999). Närhet och gränsdragning: att nå andra sorters kunskaper genom deltagande observation. I: K. Sjöberg (red.), Mer än kalla fakta: kvalitativ forskning i praktiken. Studentlitteratur

Lackéus, M. (2018). ”What is value?” A framework for analyzing and facilitating entrepreneurial value creation. Uniped, 41(1), 10–28. https://doi.org/10.18261/issn.1893-8981-2018-01-02

Lackéus, M. (2021). Den vetenskapande läraren: en handbok för forskning i skola och förskola. Studentlitteratur.

Lackéus, M. & Sävetun, C. (2019). Assessing the impact of enterprise education in three leading Swedish compulsory schools. Journal of Small Business Management, 57, 33–59. https://doi.org/10.1111/jsbm.12497

Lather, P. & Smithies, C. (1997). Troubling the angels: Women living with HIV/AIDS. Westview Press.

Lobe, B., Morgan, D. & Hoffman, K. A. (2020). Qualitative data collection in an era of social distancing. International Journal of Qualitative Methods, 19, 1–8. https://doi.org/10.1177/1609406920937875

Manhas, K. P. & Oberle, K. (2015). The ethics of metaphor as a research tool. Research Ethics, 11(1), 42–51.

Morén, S. & Blom, B. (2003). Explaining human change: on generative mechanisms in social work practice. Journal of Critical Realism, 2(1), 37–60.

Neale, B. (2016). Introducing qualitative longitudinal research: what is qualitative longitudinal research? (s. 1–22). Bloomsbury Academic.

Schön, D. A. (1992). The reflective practitioner: how professionals think in action (1 uppl.). Routledge. https://doi.org/10.4324/9781315237473

Svensson, L., Brulin, G., Ellström, P-E. & Widegren, Ö. (red.) (2002). Interaktiv forskning: för utveckling och teori. Arbetsliv i omvandling 2002:7. Arbetslivsinstitutet.

Svensson, L., Eklund, J., Randle, H. & Aronsson, G. (2009). Interaktiv forskning: tillämpningar vid utvärderingar av arbetsmiljöarbete. I: S. Å. Hörte & M. Christmansson (red.), Perspektiv på arbetsmiljöarbete (s. 128–149). Högskolan i Halmstad.

Taylor, C. & Dewsbury, B. M. (2018). On the problem and promise of metaphor use in science and science communication. Journal of Microbiology and Biology Education, 19(1). https://doi.org/10.1128/jmbe.v19i1.1538

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva). Vetenskapsrådet.

Downloads

Publicerad

2023-10-02

Referera så här

Tjulin, Åsa, Krasser, P. och Klockmo, C. (2023) ”Den vetenskapande socialtjänsten: - hur en social medieplattform kan göra vardagens verkstad till vetenskap”., Socialvetenskaplig tidskrift, 30(2), s. 649–660. doi: 10.3384/SVT.2023.30.2.4451.

Nummer

Sektion

Socialvetenskapligt forum