Unga kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning

- erfarenheter av självpresentationer på internet

Författare

  • Åsa Borgström Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet

DOI:

https://doi.org/10.3384/SVT.2022.29.1.4416

Abstract

Tidigare forskning visar att unga med intellektuell funktionsnedsättning behöver ges möjlighet att utforska och uttrycka olika sociala identiteter, som idag sker på en rad olika arenor. Samtidigt saknas studier som särskilt belyser unga kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning och identitetsskapande på digitala arenor. Det övergripande syftet med den här studien är således att studera erfarenheter av självpresentationer som unga kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning gör på internet. Ett särskilt fokus riktas åt hur internet och sociala medier kan skapa förutsättningar för alternativa identitetskonstruktioner och hur dessa kan ta sig uttryck för dem. Studien baseras på intervjuer (individuella intervjuer, par-intervjuer och fokusgrupper) med unga kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning (n=17). Intervjuerna genomfördes under 2017 och 2018 och intervjupersonerna var mellan 16-21 år. Analysen av materialet är inspirerad av tolkande fenomenologisk analys (Interpretative phenomenological analyses - IPA) och mynnar ut i fyra teman: ”vara sig själv”, ”vara försiktig och undvika visa kroppen”, ”i andras ögon: om låtsasidentitet och att försköna” och ”när bilden inte stämmer överens”. Resultatet tolkas utifrån ett interaktionistiskt perspektiv och synliggör förhandlingar på olika nivåer inom olika områden. Mest framträdande är förhandlingen mellan risk och möjlighet, arenorna online och offline och normalitet och avvikelse. Slutsatsen är att unga kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning ger intryck av att befinna sig i ett spänningsfält mellan risk och möjlighet. Det är tydlig att internet å ena sidan utgör en möjlighet att utforska olika identitetsuttryck i samspel med andra. Å andra sidan kan internet liknas vid ett ”minfält” där det gäller att navigera mellan riskerna. Detta leder till en försiktighet som är relevant, men som kan upplevas som hämmande. Sammantaget ställer det stora krav på omgivningen: föräldrar och professionella. De praktiska implikationerna diskuteras utifrån begreppen dialektisk delaktighet och positivt risktagande.

 

 

 

Nedladdningar

Nedladdningsdata är inte tillgängliga än.

Referenser

Alfredsson Ågren, K., Kjellberg, A. & Hemmingsson, H. (2019) Digital participation? Internet use among adolescents with and without intellectual disabilities. A comparative study. New Media and Society. [https://doi.org/10.1177/1461444819888398]. DOI: https://doi.org/10.1177/1461444819888398

Andersson, Y. (2021) Ungar & medier 2021. En statistisk undersökning av ungas

medievanor och attityder till medieanvändning. Stockholm: Statens medieråd.

Beart, S., Hardy, G. & Buchan, L. (2005) How people with intellectual disabilities view their social identity. A review of the literature. Journal of Applied Research in Intellectual Disabilities, 18(1): 47–56. [https://doi.org/10.1111/j.1468-3148.2004.00218.x]. DOI: https://doi.org/10.1111/j.1468-3148.2004.00218.x

Berg, M. (2015) Netnografi. Att forska om och med internet. Lund: Studentlitteratur.

Borgström, A., Daneback, K. & Molin, M. (2019) Young people with intellectual disabilities and social media. A literature review and thematic analysis. Scandinavian Journal of Disability Research, 21(1): 129–140. [https://doi.org/10.16993/sjdr.549]. DOI: https://doi.org/10.16993/sjdr.549

Bowker, N. & Tuffin, K. (2002) Disability discourses for online identities. Disability & Society, 17(3): 327–344. [https://doi.org/10.1080/09687590220139883]. DOI: https://doi.org/10.1080/09687590220139883

Chadwick, D.D., Fullwood, C. & Wesson, C.J. (2013) Intellectual disability, identity, and the internet. I: R. Luppicini (red.), Handbook of research on technoself. Identity in a technological society. Canada: University of Ottawa. DOI: https://doi.org/10.4018/978-1-4666-2211-1.ch013

Chadwick, D.D. & Fullwood, C. (2018) An online life like any other. Identity, self-determination, and social networking among adults with intellectual disabilities. Cyberpsychology, Behavior, and Social Networking, 21(1): 56–64. [https://doi.org/10.1089/cyber.2016.0689]. DOI: https://doi.org/10.1089/cyber.2016.0689

Chadwick, D.D., Wesson, C. & Fullwood, C. (2013) Internet access by people with intellectual disabilities. Inequalities and opportunities. Future Internet, 5(3): 376–397. [https://doi.org/10.3390/fi5030376]. DOI: https://doi.org/10.3390/fi5030376

Charnock, D. & Standen, P.J. (2013) Second-hand masculinity:. Do boys with intellectual disabilities use computer games as part of gender practice? International Journal of Game-Based Learning, 3(3): 43–53. [https://doi.org/10.4018/ijgbl.2013070104]. DOI: https://doi.org/10.4018/ijgbl.2013070104

Cover, R. (2016) Digital identities. Creating and communicating the online self. London: Academic Press.

Goffman, E. (1956) The presentation of self in everyday life. Edinburgh: University of Edinburgh Social Sciences Research Centre.

Goffman, E. (2005) Interaction ritual. Essays in face-to-face behavior. New Brunswick, N.J.: Aldine Transaction.

Grände, J. (2019) Våld och övergrepp mot kvinnor med funktionsnedsättning I: L. Söderman & M. Nordlund (red.), Omsorgsboken. Möjligheter och svårigheter vid intellektuell funktionsnedsättning. Stockholm: Liber.

Gustavsson, A. (2004) The role of theory in disability research – springboard or strait-jacket? Scandinavian Journal of Disability Research, 6(1): 55. [https://doi.org/10.1080/15017410409512639]. DOI: https://doi.org/10.1080/15017410409512639

Hammersley, M. & Atkinson, P. (2019) Ethnography. Principles in practice. London: Routledge. DOI: https://doi.org/10.4324/9781315146027

Holmes, K.M. & O'Loughlin, N. (2012) The experiences of people with learning disabilities on social networking sites. British Journal of Learning Disabilities, 42(1): 1–5. [https://doi.org/10.1111/bld.12001]. DOI: https://doi.org/10.1111/bld.12001

Ineland, J., Molin, M. & Sauer, L. (2015) Discursive tensions in late modern society: On education and work for people with intellectual disabilities. European Journal of Social Education (FESET), 26/27: 118–136.

Jenaro, C., Flores, N., Cruz, M., Pérez, M.C., Vega, V. & Torres, V.A. (2017) Internet and cell phone usage patterns among young adults with intellectual disabilities. Journal of Applied Research in Intellectual Disabilities, 31(2): 259–272. [https://doi.org/10.1111/jar.12388]. DOI: https://doi.org/10.1111/jar.12388

Johansson, S. (2018) Svenskarna med funktionsnedsättning och internet. Hur personer med olika funktionsnedsättningar använder internet. Stockholm: Begripsam helt enkelt.

Löfgren-Mårtenson, L. (2008) Love in cyberspace. Swedish young people with intellectual disabilities and the internet. Scandinavian Journal of Disability Research, 10(2): 125. [https://doi.org/10.1080/15017410701758005]. DOI: https://doi.org/10.1080/15017410701758005

McClimens, A. & Gordon, F. (2008) Presentation of self in e-veryday life. How people labelled with intellectual disability manage identity as they engage the blogosphere. Sociological Research Online, 13(4): 40–52. [https://doi.org/10.5153/sro.1774]. DOI: https://doi.org/10.5153/sro.1774

Midjo, T. & Ellingsen Aune, K. (2016) Identity constructions and transition to adulthood for young people with mild intellectual disabilities. Journal of Intellectual Disabilities, 22(1): 33–48. [https://doi.org/10.1177%2F1744629516674066]. DOI: https://doi.org/10.1177/1744629516674066

Molin, M. (2014) Tillhörigheter och funktionshinder i det civila samhället I: E. Sorbring, Å. Andersson & M. Molin (red.), Att förstå ungdomars identitetsskapande. En inspirations- och metodbok. Stockholm: Liber.

Molin, M. & Gustavsson, A. (2009) Belonging and multidimensional self-expectations. Transition from upper secondary special programmes to working life for pupils with intellectual disabilities in Sweden. La nouvelle revue de l'adaptation et de la scolarisation, 48(4): 255–266. DOI: https://doi.org/10.3917/nras.048.0255

Molin, M., Sorbring, E. & Löfgren-Mårtenson, L. (2017) New em@ncipatory landscapes? Young people with intellectual disabilities, internet use, and identification processes. Advances In Social Work, 18(2): 645–662. [https://doi.org/10.18060/21428]. DOI: https://doi.org/10.18060/21428

Molin, M., Sorbring, E. & Löfgren-Mårtenson, L. (2019) Del@ktighetens digitalisering. Om identitetsskapande aktiviteter på internet bland unga med intellektuell funktionsnedsättning. Trollhättan: Högskolan Väst.

Morgan, D.L. (1998) The focus group guidebook (Vol. 1). Thousands Oaks, California: Sage Publications, Inc. DOI: https://doi.org/10.4135/9781483328164

Persson, A. (2020) Introduktion till Erving Goffmans Sociologi. I: E. Goffman, Självframställning i vardagslivet. Lund: Studentlitteratur.

Seale, J.K. (2001) The same but different. The use of the personal home page by adults with Down syndrome as a tool for self-presentation. British Journal of Educational Technology, 32(3): 343–352.

[https://doi.org/10.1111/1467-8535.00203]. DOI: https://doi.org/10.1111/1467-8535.00203

Slater, J., Ágústsdottír, E. & Haraldsdottír, F. (2018) Becoming intelligible woman. Gender, disability and resistance at the border zone of youth. Feminism & Psychology, 28(3): 409–426. [https://doi.org/10.1177/0959353518769947]. DOI: https://doi.org/10.1177/0959353518769947

Smith, J.A., Flowers, P. & Larkin, M. (2009) Interpretative phenomenological analysis. Theory, method and research. Los Angeles: Sage.

Smith, J.A. & Osborn, M. (2015) Integrative phenomenological analysis. I: J.A. Smith (red.), Qualitative psychology. A practical guide to research methods. London: SAGE.

Statens medieråd (2019a) Medieanvändning bland unga med intellektuell funktionsnedsättning. Stockholm: Statens medieråd.

Statens medieråd (2019b) Ungar & Media 2019. Stockholm: Statens medieråd.

Söder, M. (2019) Omsorgsideologins utveckling. I: L. Söderman & M. Nordlund (red.), Omsorgsboken. Möjligheter och svårigheter vid intellektuell funktionsnedsättning. Stockholm: Liber.

Torgny, K. & Thanner, L. (2008) Dubbelt utsatt. Om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Göteborg: Bräcke diakoni.

Vetenskapsrådet & Uppsala universitet (2021) Codex regler och riktlinjer för forskning. [Hämtat 2021-12-15 från: https://codex.uu.se/forskning-pa-manniskor/].

Downloads

Publicerad

2022-07-11

Referera så här

Borgström , Åsa (2022) ”Unga kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning : - erfarenheter av självpresentationer på internet ”, Socialvetenskaplig tidskrift, 29(1), s. 91–110. doi: 10.3384/SVT.2022.29.1.4416.