Unga kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning
- erfarenheter av självpresentationer på internet
DOI:
https://doi.org/10.3384/SVT.2022.29.1.4416Abstract
Tidigare forskning visar att unga med intellektuell funktionsnedsättning behöver ges möjlighet att utforska och uttrycka olika sociala identiteter, som idag sker på en rad olika arenor. Samtidigt saknas studier som särskilt belyser unga kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning och identitetsskapande på digitala arenor. Det övergripande syftet med den här studien är således att studera erfarenheter av självpresentationer som unga kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning gör på internet. Ett särskilt fokus riktas åt hur internet och sociala medier kan skapa förutsättningar för alternativa identitetskonstruktioner och hur dessa kan ta sig uttryck för dem. Studien baseras på intervjuer (individuella intervjuer, par-intervjuer och fokusgrupper) med unga kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning (n=17). Intervjuerna genomfördes under 2017 och 2018 och intervjupersonerna var mellan 16-21 år. Analysen av materialet är inspirerad av tolkande fenomenologisk analys (Interpretative phenomenological analyses - IPA) och mynnar ut i fyra teman: ”vara sig själv”, ”vara försiktig och undvika visa kroppen”, ”i andras ögon: om låtsasidentitet och att försköna” och ”när bilden inte stämmer överens”. Resultatet tolkas utifrån ett interaktionistiskt perspektiv och synliggör förhandlingar på olika nivåer inom olika områden. Mest framträdande är förhandlingen mellan risk och möjlighet, arenorna online och offline och normalitet och avvikelse. Slutsatsen är att unga kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning ger intryck av att befinna sig i ett spänningsfält mellan risk och möjlighet. Det är tydlig att internet å ena sidan utgör en möjlighet att utforska olika identitetsuttryck i samspel med andra. Å andra sidan kan internet liknas vid ett ”minfält” där det gäller att navigera mellan riskerna. Detta leder till en försiktighet som är relevant, men som kan upplevas som hämmande. Sammantaget ställer det stora krav på omgivningen: föräldrar och professionella. De praktiska implikationerna diskuteras utifrån begreppen dialektisk delaktighet och positivt risktagande.
Downloads
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Copyright (c) 2022 Åsa Borgström
Det här verket är licensierat under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell-licens.
Allt material i Socialvetenskaplig tidskrift publiceras sedan 2022 (Vol 28 Nr 2) med omedelbar öppen tillgång (open access), under Creative Commons-licensen CC BY 4.0. Upphovsrätten till innehållet tillhör respektive författare.
Allt innehåll i tidskriften är fritt tillgängligt utan kostnad och får fritt läsas, laddas ned, kopieras, delas, skrivas ut och länkas. När innehållet används måste författare, källa och licens anges. Författaren kan fritt göra sin publicerade text tillgänglig på institutionella och internetbaserade arkiv, exempelvis sitt lärosätes digitala arkiv eller andra tjänster för detta.
Inga publiceringsavgifter tas ut vid publicering i Socialvetenskaplig tidskrift.