Idéburen välfärd i Sverige
- en systematisk litteraturstudie
DOI:
https://doi.org/10.3384/SVT.2022.29.1.4412Abstract
Syftet med artikeln är att göra en genomgång av den forskning som finns inom området idéburen välfärd i Sverige samt att identifiera behov av vidare forskning. Utifrån ett ökat intresse för civilsamhället generellt och idéburen välfärd specifikt söker vi svar på några frågor. Vilka vetenskapliga perspektiv har anlagts i studier om idéburna organisationers roll för välfärdens praktik? När är studierna gjorda? Vilka välfärdsområden har studerats? Och, handlar studierna om brukare, professionella, välfärdsproducerande organisationer eller samhället i stort? I artikeln analyseras 161 publicerade studier. Dessa har identifierats genom sökningar i tre akademiska databaser. Resultaten, som sammanfattas genom grafer och i form av en narrativ syntes, visar att forskningen om idéburen välfärd har ökat stadigt sedan tidigt 1990-tal. Den samlade forskningen på idéburen välfärd ger en förståelse av de politiska förändringsprocesser som påverkat den idéburna välfärdsproduktionen och hur dessa processer relaterar internationella trender. Slutligen argumenteras det för att det saknas forskning om faktiskt utförd produktion av välfärdstjänster i den idéburna sektorn och dess betydelse för den enskilda brukaren. Det gäller särskilt forskning om idéburen vård och skola.
Nedladdningar
Referenser
Amnå, E. (2005) Scenöppning, scenvridning, scenförändring. En introduktion. I: E. Amnå (red.), Civilsamhället. Några forskningsfrågor. Stockholm: Riksbankens jubileumsfond i samarbete med Gidlunds förlag.
Arnesen, D. & Sivesind, K.H. (2020) Organisasjonslandskap i endring 2009–2019. Fra ideologisk samfunnsendring til individuell utfoldelse? Bergen/Oslo: Senter for forskning på sivilsamfunn og frivillig sektor.
Blennberger, E. (2008) Diakoni, etik och ideologi I: E. Blennberger & M. Hansson (red.), Diakoni. Tolkning, historik, praktik, 89–117. Stockholm: Verbum.
Blomqvist, P. (2004) The choice revolution. Privatization of Swedish welfare services in the 1990s. Social Policy & Administration, 38(2): 139–155. DOI: https://doi.org/10.1111/j.1467-9515.2004.00382.x
Brennan, D., Cass, B., Himmelweit, S. & Szebehely, M. (2012) The marketisation of care. Rationales and consequences in Nordic and liberal care regimes. Journal of European Social Policy, 22(4): 377–391. DOI: https://doi.org/10.1177/0958928712449772
Brodd, S.-E. (1997) Diakonin genom kyrkans historia. Fem ecklesiologiska modeller- I: Diakonins teologi, 11–44. Stockholm: Verbum Förlag.
Christiansson, E. (2006) Kyrklig och social reform. Motiveringar till diakoni 1845–1965. Skellefteå: Artos & Norma.
Dahlberg, L. (2004) Substitution in statutory and voluntary support for relatives of older people. International Journal of Social Welfare, 13(2): 181–188. DOI: https://doi.org/10.1111/j.1369-6866.2004.00311.x
Dahlkvist, M. (1999) Den instängda demokratin. Rörelsesocialism och statssocialism i svensk arbetarrörelse. I: Civilsamhället som demokratins arena. Stockholm: Demokratiutredningens skrift nr 29. SOU 1999:12.
Einarsson, T. (2017) Sektorbaserad statistik pa? va?lfa?rdsomra?det. Rapport till Va?lfa?rdsutredningen 2017-02-17. Famna.
Einarsson, T., Lundstedt, A., Neubeck, T. & Wijkström, F. (2019) Överenskommelsen för civilsamhällets organisationer på det lokala planet. Stockholm: Civil Society Reports.
Eriksson, E. (2018) Incorporation and individualization of collective voices. Public service user involvement and the user movement’s mobilization for change. Voluntas, 29(4): 832–843. DOI: https://doi.org/10.1007/s11266-018-9971-4
Feltenius, D. & Wide, J. (2019) Business as usual? Civil society organizations in a marketized Swedish welfare state. Journal of Civil Society, 15(3): 230–248. DOI: https://doi.org/10.1080/17448689.2019.1623452
Gavelin, K., Kassman, A. & Engel, C. (2010) Om ide?burna organisationers sa?rart & merva?rde. En forskningskartla?ggning. Överenskommelsen.
Göçmen, ?. (2013) The role of faith-based organizations in social welfare systems. A comparison of France, Germany, Sweden, and the United Kingdom. Nonprofit & Voluntary Sector Quarterly, 42(3): 495–516. DOI: https://doi.org/10.1177/0899764013482046
Göransson, B. (2005) Ett nästintill odefinierbart forskningsområde. I: E. Amnå (red.), Civilsamhället. Några forskningsfrågor. Stockholm: Riksbankens jubileumsfond i samarbete med Gidlunds förlag.
Hansson, J.H. & Wijkström, F. (2000) Basta arbetskooperativ. En amfibie med kooperativ identitet? I: F. Wijkström & T. Johnstad (red.), Om kooperation & social ekonomi. Stockholm: Fören. Kooperativa studier.
Harju, A., Hjort, T. & Montesino, N. (2010) Frivilligt socialt arbete och ekonomiskt utsatta barnfamiljer. I: T. Hjort, P. Lalander & R. Nilsson (red.), Den ifrågasatte medborgaren. Om utsatta gruppers relation till välfärdssystemet. Växjö: Linnéuniversitetet.
Henrekson, E., Andersson, F.O., Wijkström, F. & Ford, M. (2020) Civil society regimes and school choice reforms: Evidence from Sweden and Milwaukee. Nonprofit Policy Forum. Published online. DOI: https://doi.org/10.1515/npf-2019-0042
Johansson, H. & Meuwisse, A. (2017) Socialt arbete i civilsamhället. Mikro-, meso- och makroteorier. I: S. Linde & R. Scaramuzzino (red.), Socialt arbete i civilsamhället. Aktörer, former och funktioner. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, M. (2011) I dialogens namn. Idén om en överenskommelse mellan regering och ideella organisationer. Växjö: Linnaeus University Press.
Jägervi, L. (2013) ”It's good that their there.” Impressions of volunteers in Swedish Victim Support. Freiwilligenarbeit zwischen Freiheit und Professionalisierung. Zürich: Seismo Verlag.
Jönson, H. (2005) Social democratic aging in the people's home of Sweden. Journal of Aging Studies, 19(3): 291–308. DOI: https://doi.org/10.1016/j.jaging.2004.07.005
Larsson Taghizadeh, J. (2016) Power from below? The impact of protests and lobbying on school closures in Sweden. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.
Linde, S. & Scaramuzzino, R. (2017) Det civila samhällets historia. Begreppet, fenomenet och debatten. I: S. Linde & R. Scaramuzzino (red.), Socialt arbete i civilsamhället. Aktörer, former och funktioner. Lund: Studentlitteratur.
Lundström, T. & Svedberg, L. (2003) The voluntary sector in a social democratic welfare state. The case of Sweden. Journal of Social Policy, 32(2): 217–238. DOI: https://doi.org/10.1017/S0047279402007006
Lundström, T. & Wijkström, F. (1995) Från röst till service. Den svenska ideella sektorn i förändring. Stockholm: Ersta Sköndal högskola.
Lundström, T. & Wijkström, F. (1997) The nonprofit sector in Sweden. Manchester: Manchester University Press.
Lundström, T. & Wijkström, F. (2012) Från röst till service. Vad hände sen? I: F. Wijkström (red.), Civilsamhället i samhällskontraktet. En antologi om vad som står på spel. Stockholm: Civil Society Press.
Markström, U. & Karlsson, M. (2013) Towards hybridization. The roles of Swedish non-profit organizations within mental health. Voluntas, 24(4): 917–934. DOI: https://doi.org/10.1007/s11266-012-9287-8
Meeuwisse, A. & Scaramuzzino, R. (2019) Europeanization, civil society, and the Swedish welfare state. New York, NY: Berghahn Books. DOI: https://doi.org/10.2307/j.ctvw04kd8
Montin, S. (1997) New public management på svenska. Politica, 29(3): 262–278. DOI: https://doi.org/10.7146/politica.v29i3.68141
Neubeck, T. (2016) Quality improvement within nonprofit social service providers (PhD dissertation). Jönköping: Jönköping University, School of Health and Welfare.
Pateman, C. (1988) The patriarchal welfare state. I: A Gutmann (red.), Democracy and the welfare state, Princeton, NJ: Princeton University Press.
Petticrew, M. & Roberts, H. (2008) Systematic reviews in the social sciences. A practical guide. John Wiley & Sons.
Povrzanovic Frykman, M. & Mäkelä, M. (2019) ”Only volunteers”? Personal motivations and political ambiguities within refugees welcome to Malmö civil initiative. I: M. Feischmidt, L. Pries & C. Cantat (red.), Refugee protection and civil society in Europe, 319–351. London: Palgrave Macmillan. DOI: https://doi.org/10.1007/978-3-319-92741-1_11
Qvarsell, R. (1995) Mellan familj, arbetsgivare och stat. En idéhistorisk essä om det sociala ansvarets organisering under två århundraden. I: Medmänsklighet att hyra. Åtta forskare om ideell verksamhet, 19–46. Örebro: Libris.
Ringh, M. (2014) Out of hospital cardiac arrest. With focus on bystander CPR and public access defibrillation. Stockholm: Dept of Clinical Science and Education, Karolinska Institutet, Södersjukhuset.
Salamon, L. & Anheier, H. (red.) (1997) Defining the nonprofit sector. A cross-national analysis. Manchester: Manchester University Press.
Sandstedt, E. (1986) Den svårdefinierade välfärden. Sociologisk forskning, 23(23), 3–25.
SCB (2018:6) Det civila samhället 2016. Satelliträkenskaper. SCB, Avdelningen för ekonomisk statistik.
Schroeder, W. (2018) Interessenvertretung in der Altenpflege. Wiesbaden: Springer Fachmedien. DOI: https://doi.org/10.1007/978-3-658-19407-9
Sivesind, K.H. (2017) The changing roles of for-profit and nonprofit welfare provision in Norway, Sweden, and Denmark. I: K.H. Sivesind & J. Saglie (red.), Promoting active citizenship. Markets and choice in Scandinavian welfare. London: Palgrave Macmillan. DOI: https://doi.org/10.1007/978-3-319-55381-8_2
Sivesind, K.H. & Trætteberg, H.S. (2017) Does out-contracting of welfare services promote active citizenship? I: K.H. Sivesind & J. Saglie (red.), Promoting active citizenship. Markets and choice in Scandinavian welfare. London: Palgrave Macmillan. DOI: https://doi.org/10.1007/978-3-319-55381-8
Skr 2008/09:207 Överenskommelsen mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting. Skrivelse från Kulturdepartementet & Socialdepartementet.
SKU 2013.3 Att färdas väl. Hur svenska kyrkan kan navigera i välfärden. Svenska kyrkans utredningar. Svenska kyrkan.
SOU 1993:16 Nya villkor för ekonomi och politik. Stockholm: Allmänna förlaget.
SOU 1993:82 Frivilligt socialt arbete. Rapport av Socialtjänstkommittén.
SOU 2019:56 Idéburen välfärd. Statens offentliga utredningar. Finansdepartementet.
Svedberg, L. & Olsson, L.E. (2010) Voluntary organizations and welfare provision in Sweden. Is there such a thing? I: A. Evers & A. Zimmers (red.), Third sector organizations facing turbulent environments. Sports, culture and social services in five European countries. Baden Baden: Nomos Verlag. DOI: https://doi.org/10.5771/9783845223698-225
Svedberg, L. & Trägårdh, L. (red.) (2006) Det civila samhället som forskningsfält. Nya avhandlingar i ett nytt sekel. Stockholm: Riksbankens jubileumsfond i samarbete med Gidlunds förlag.
Trägårdh, L. (1999) Det civila samhället som analytiskt begrepp och politisk slogan. I: E. Amnå (red.), Civilsamhället. Stockholm: Demokratiutredningens forskarvolym VIII. SOU 1999:84.
Trägårdh, L. (2007) State and Civil Society in Northern Europe. The Swedish Model Reconsidered. Oxford: Berghahn Books. DOI: https://doi.org/10.2307/j.ctt1x76dkp
Trägårdh, L. (2010) Rethinking the Nordic welfare state through a neo-Hegelian theory of state and civil society. Journal of Political Ideologies, 15(3): 227–239. DOI: https://doi.org/10.1080/13569317.2010.513853
Trägårdh, L. (2013) Associative democracy in the Swedish welfare state. I: L. Trägårdh, N. Witoszek & B. Taylor (red.), Civil society in the age of monitory democracy, 254–268. New York, NY: Berghahn Books.
Vamstad, J. (2012) Co-production and service quality. The case of cooperative childcare in Sweden. Voluntas, 23(4): 1173–1188. DOI: https://doi.org/10.1007/s11266-012-9312-y
Vamstad, J. (2018) Inte längre ett komplement. Om Sveriges Stadsmissioners sociala arbete med utsatta personer. Socialmedicinsk Tidskrift, 95(5): 549–558.
Von Essen, J., Jegermalm, M. & Svedberg, L. (2015) Folk i rörelse. Medborgligt engagemang 1992–2014. Ersta Sköndal högskolas arbetsrapportserie. Institutionen för socialvetenskap.
Von Essen, J. & Svedberg, L (2020) Medborgerligt engagemang i Sverige 1992–2019. Stockholm: Ersta Sköndal Bräcke högskola.
Werner, Y.M. (2004) Female counter-culture and catholic mission. The sister of Saint Joseph in Denmark and Sweden. I: Y.M. Werner (red.), Nuns and sisters in the Nordic countries after the reformation. A female counter-culture in modern society. The Swedish Institute for Mission Research.
Wijkström, F. & Einarsson, T. (2006) Från nationalstat till näringsliv? Det civila samhällets organisationsliv i förändring. Stockholm: Ekonomiska Forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm (EFI).
Wijkström, F., Einarsson, T., Falk, D., Friberg, K., Tommy, L., Reuter, M. & Sjöstrand E. (i press) Den ideella sektorn. I ett omförhandlat samhällskontrakt. Stockholm: European Civil Society Press.
Wijkström, F. & Lundström, T. (2002) Den ideella sektorn. Organisationerna i det civila samhället. Stockholm: Sober Förlag.
Downloads
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Copyright (c) 2022 Ebba Henrekson, Truls Neubeck
Det här verket är licensierat under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell-licens.
Allt material i Socialvetenskaplig tidskrift publiceras sedan 2022 (Vol 28 Nr 2) med omedelbar öppen tillgång (open access), under Creative Commons-licensen CC BY 4.0. Upphovsrätten till innehållet tillhör respektive författare.
Allt innehåll i tidskriften är fritt tillgängligt utan kostnad och får fritt läsas, laddas ned, kopieras, delas, skrivas ut och länkas. När innehållet används måste författare, källa och licens anges. Författaren kan fritt göra sin publicerade text tillgänglig på institutionella och internetbaserade arkiv, exempelvis sitt lärosätes digitala arkiv eller andra tjänster för detta.
Inga publiceringsavgifter tas ut vid publicering i Socialvetenskaplig tidskrift.
