Idéburen välfärd i Sverige

- en systematisk litteraturstudie

Författare

  • Ebba Henrekson Civilsamhällesforskning vid Marie Cederschiöld högskola.
  • Truls Neubeck Södertörns högskola

DOI:

https://doi.org/10.3384/SVT.2022.29.1.4412

Abstract

Syftet med artikeln är att göra en genomgång av den forskning som finns inom området idéburen välfärd i Sverige samt att identifiera behov av vidare forskning. Utifrån ett ökat intresse för civilsamhället generellt och idéburen välfärd specifikt söker vi svar på några frågor. Vilka vetenskapliga perspektiv har anlagts i studier om idéburna organisationers roll för välfärdens praktik? När är studierna gjorda? Vilka välfärdsområden har studerats? Och, handlar studierna om brukare, professionella, välfärdsproducerande organisationer eller samhället i stort? I artikeln analyseras 161 publicerade studier. Dessa har identifierats genom sökningar i tre akademiska databaser. Resultaten, som sammanfattas genom grafer och i form av en narrativ syntes, visar att forskningen om idéburen välfärd har ökat stadigt sedan tidigt 1990-tal. Den samlade forskningen på idéburen välfärd ger en förståelse av de politiska förändringsprocesser som påverkat den idéburna välfärdsproduktionen och hur dessa processer relaterar internationella trender. Slutligen argumenteras det för att det saknas forskning om faktiskt utförd produktion av välfärdstjänster i den idéburna sektorn och dess betydelse för den enskilda brukaren. Det gäller särskilt forskning om idéburen vård och skola.

Nedladdningar

Nedladdningsdata är inte tillgängliga än.

Referenser

Amnå, E. (2005) Scenöppning, scenvridning, scenförändring. En introduktion. I: E. Amnå (red.), Civilsamhället. Några forskningsfrågor. Stockholm: Riksbankens jubileumsfond i samarbete med Gidlunds förlag.

Arnesen, D. & Sivesind, K.H. (2020) Organisasjonslandskap i endring 2009–2019. Fra ideologisk samfunnsendring til individuell utfoldelse? Bergen/Oslo: Senter for forskning på sivilsamfunn og frivillig sektor.

Blennberger, E. (2008) Diakoni, etik och ideologi I: E. Blennberger & M. Hansson (red.), Diakoni. Tolkning, historik, praktik, 89–117. Stockholm: Verbum.

Blomqvist, P. (2004) The choice revolution. Privatization of Swedish welfare services in the 1990s. Social Policy & Administration, 38(2): 139–155.

Brennan, D., Cass, B., Himmelweit, S. & Szebehely, M. (2012) The marketisation of care. Rationales and consequences in Nordic and liberal care regimes. Journal of European Social Policy, 22(4): 377–391.

Brodd, S.-E. (1997) Diakonin genom kyrkans historia. Fem ecklesiologiska modeller- I: Diakonins teologi, 11–44. Stockholm: Verbum Förlag.

Christiansson, E. (2006) Kyrklig och social reform. Motiveringar till diakoni 1845–1965. Skellefteå: Artos & Norma.

Dahlberg, L. (2004) Substitution in statutory and voluntary support for relatives of older people. International Journal of Social Welfare, 13(2): 181–188.

Dahlkvist, M. (1999) Den instängda demokratin. Rörelsesocialism och statssocialism i svensk arbetarrörelse. I: Civilsamhället som demokratins arena. Stockholm: Demokratiutredningens skrift nr 29. SOU 1999:12.

Einarsson, T. (2017) Sektorbaserad statistik pa? va?lfa?rdsomra?det. Rapport till Va?lfa?rdsutredningen 2017-02-17. Famna.

Einarsson, T., Lundstedt, A., Neubeck, T. & Wijkström, F. (2019) Överenskommelsen för civilsamhällets organisationer på det lokala planet. Stockholm: Civil Society Reports.

Eriksson, E. (2018) Incorporation and individualization of collective voices. Public service user involvement and the user movement’s mobilization for change. Voluntas, 29(4): 832–843.

Feltenius, D. & Wide, J. (2019) Business as usual? Civil society organizations in a marketized Swedish welfare state. Journal of Civil Society, 15(3): 230–248.

Gavelin, K., Kassman, A. & Engel, C. (2010) Om ide?burna organisationers sa?rart & merva?rde. En forskningskartla?ggning. Överenskommelsen.

Göçmen, ?. (2013) The role of faith-based organizations in social welfare systems. A comparison of France, Germany, Sweden, and the United Kingdom. Nonprofit & Voluntary Sector Quarterly, 42(3): 495–516.

Göransson, B. (2005) Ett nästintill odefinierbart forskningsområde. I: E. Amnå (red.), Civilsamhället. Några forskningsfrågor. Stockholm: Riksbankens jubileumsfond i samarbete med Gidlunds förlag.

Hansson, J.H. & Wijkström, F. (2000) Basta arbetskooperativ. En amfibie med kooperativ identitet? I: F. Wijkström & T. Johnstad (red.), Om kooperation & social ekonomi. Stockholm: Fören. Kooperativa studier.

Harju, A., Hjort, T. & Montesino, N. (2010) Frivilligt socialt arbete och ekonomiskt utsatta barnfamiljer. I: T. Hjort, P. Lalander & R. Nilsson (red.), Den ifrågasatte medborgaren. Om utsatta gruppers relation till välfärdssystemet. Växjö: Linnéuniversitetet.

Henrekson, E., Andersson, F.O., Wijkström, F. & Ford, M. (2020) Civil society regimes and school choice reforms: Evidence from Sweden and Milwaukee. Nonprofit Policy Forum. Published online.

Johansson, H. & Meuwisse, A. (2017) Socialt arbete i civilsamhället. Mikro-, meso- och makroteorier. I: S. Linde & R. Scaramuzzino (red.), Socialt arbete i civilsamhället. Aktörer, former och funktioner. Lund: Studentlitteratur.

Johansson, M. (2011) I dialogens namn. Idén om en överenskommelse mellan regering och ideella organisationer. Växjö: Linnaeus University Press.

Jägervi, L. (2013) ”It's good that their there.” Impressions of volunteers in Swedish Victim Support. Freiwilligenarbeit zwischen Freiheit und Professionalisierung. Zürich: Seismo Verlag.

Jönson, H. (2005) Social democratic aging in the people's home of Sweden. Journal of Aging Studies, 19(3): 291–308.

Larsson Taghizadeh, J. (2016) Power from below? The impact of protests and lobbying on school closures in Sweden. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.

Linde, S. & Scaramuzzino, R. (2017) Det civila samhällets historia. Begreppet, fenomenet och debatten. I: S. Linde & R. Scaramuzzino (red.), Socialt arbete i civilsamhället. Aktörer, former och funktioner. Lund: Studentlitteratur.

Lundström, T. & Svedberg, L. (2003) The voluntary sector in a social democratic welfare state. The case of Sweden. Journal of Social Policy, 32(2): 217–238.

Lundström, T. & Wijkström, F. (1995) Från röst till service. Den svenska ideella sektorn i förändring. Stockholm: Ersta Sköndal högskola.

Lundström, T. & Wijkström, F. (1997) The nonprofit sector in Sweden. Manchester: Manchester University Press.

Lundström, T. & Wijkström, F. (2012) Från röst till service. Vad hände sen? I: F. Wijkström (red.), Civilsamhället i samhällskontraktet. En antologi om vad som står på spel. Stockholm: Civil Society Press.

Markström, U. & Karlsson, M. (2013) Towards hybridization. The roles of Swedish non-profit organizations within mental health. Voluntas, 24(4): 917–934.

Meeuwisse, A. & Scaramuzzino, R. (2019) Europeanization, civil society, and the Swedish welfare state. New York, NY: Berghahn Books.

Montin, S. (1997) New public management på svenska. Politica, 29(3): 262–278.

Neubeck, T. (2016) Quality improvement within nonprofit social service providers (PhD dissertation). Jönköping: Jönköping University, School of Health and Welfare.

Pateman, C. (1988) The patriarchal welfare state. I: A Gutmann (red.), Democracy and the welfare state, Princeton, NJ: Princeton University Press.

Petticrew, M. & Roberts, H. (2008) Systematic reviews in the social sciences. A practical guide. John Wiley & Sons.

Povrzanovic Frykman, M. & Mäkelä, M. (2019) ”Only volunteers”? Personal motivations and political ambiguities within refugees welcome to Malmö civil initiative. I: M. Feischmidt, L. Pries & C. Cantat (red.), Refugee protection and civil society in Europe, 319–351. London: Palgrave Macmillan.

Qvarsell, R. (1995) Mellan familj, arbetsgivare och stat. En idéhistorisk essä om det sociala ansvarets organisering under två århundraden. I: Medmänsklighet att hyra. Åtta forskare om ideell verksamhet, 19–46. Örebro: Libris.

Ringh, M. (2014) Out of hospital cardiac arrest. With focus on bystander CPR and public access defibrillation. Stockholm: Dept of Clinical Science and Education, Karolinska Institutet, Södersjukhuset.

Salamon, L. & Anheier, H. (red.) (1997) Defining the nonprofit sector. A cross-national analysis. Manchester: Manchester University Press.

Sandstedt, E. (1986) Den svårdefinierade välfärden. Sociologisk forskning, 23(23), 3–25.

SCB (2018:6) Det civila samhället 2016. Satelliträkenskaper. SCB, Avdelningen för ekonomisk statistik.

Schroeder, W. (2018) Interessenvertretung in der Altenpflege. Wiesbaden: Springer Fachmedien.

Sivesind, K.H. (2017) The changing roles of for-profit and nonprofit welfare provision in Norway, Sweden, and Denmark. I: K.H. Sivesind & J. Saglie (red.), Promoting active citizenship. Markets and choice in Scandinavian welfare. London: Palgrave Macmillan.

Sivesind, K.H. & Trætteberg, H.S. (2017) Does out-contracting of welfare services promote active citizenship? I: K.H. Sivesind & J. Saglie (red.), Promoting active citizenship. Markets and choice in Scandinavian welfare. London: Palgrave Macmillan.

Skr 2008/09:207 Överenskommelsen mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting. Skrivelse från Kulturdepartementet & Socialdepartementet.

SKU 2013.3 Att färdas väl. Hur svenska kyrkan kan navigera i välfärden. Svenska kyrkans utredningar. Svenska kyrkan.

SOU 1993:16 Nya villkor för ekonomi och politik. Stockholm: Allmänna förlaget.

SOU 1993:82 Frivilligt socialt arbete. Rapport av Socialtjänstkommittén.

SOU 2019:56 Idéburen välfärd. Statens offentliga utredningar. Finansdepartementet.

Svedberg, L. & Olsson, L.E. (2010) Voluntary organizations and welfare provision in Sweden. Is there such a thing? I: A. Evers & A. Zimmers (red.), Third sector organizations facing turbulent environments. Sports, culture and social services in five European countries. Baden Baden: Nomos Verlag.

Svedberg, L. & Trägårdh, L. (red.) (2006) Det civila samhället som forskningsfält. Nya avhandlingar i ett nytt sekel. Stockholm: Riksbankens jubileumsfond i samarbete med Gidlunds förlag.

Trägårdh, L. (1999) Det civila samhället som analytiskt begrepp och politisk slogan. I: E. Amnå (red.), Civilsamhället. Stockholm: Demokratiutredningens forskarvolym VIII. SOU 1999:84.

Trägårdh, L. (2007) State and Civil Society in Northern Europe. The Swedish Model Reconsidered. Oxford: Berghahn Books.

Trägårdh, L. (2010) Rethinking the Nordic welfare state through a neo-Hegelian theory of state and civil society. Journal of Political Ideologies, 15(3): 227–239.

Trägårdh, L. (2013) Associative democracy in the Swedish welfare state. I: L. Trägårdh, N. Witoszek & B. Taylor (red.), Civil society in the age of monitory democracy, 254–268. New York, NY: Berghahn Books.

Vamstad, J. (2012) Co-production and service quality. The case of cooperative childcare in Sweden. Voluntas, 23(4): 1173–1188.

Vamstad, J. (2018) Inte längre ett komplement. Om Sveriges Stadsmissioners sociala arbete med utsatta personer. Socialmedicinsk Tidskrift, 95(5): 549–558.

Von Essen, J., Jegermalm, M. & Svedberg, L. (2015) Folk i rörelse. Medborgligt engagemang 1992–2014. Ersta Sköndal högskolas arbetsrapportserie. Institutionen för socialvetenskap.

Von Essen, J. & Svedberg, L (2020) Medborgerligt engagemang i Sverige 1992–2019. Stockholm: Ersta Sköndal Bräcke högskola.

Werner, Y.M. (2004) Female counter-culture and catholic mission. The sister of Saint Joseph in Denmark and Sweden. I: Y.M. Werner (red.), Nuns and sisters in the Nordic countries after the reformation. A female counter-culture in modern society. The Swedish Institute for Mission Research.

Wijkström, F. & Einarsson, T. (2006) Från nationalstat till näringsliv? Det civila samhällets organisationsliv i förändring. Stockholm: Ekonomiska Forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm (EFI).

Wijkström, F., Einarsson, T., Falk, D., Friberg, K., Tommy, L., Reuter, M. & Sjöstrand E. (i press) Den ideella sektorn. I ett omförhandlat samhällskontrakt. Stockholm: European Civil Society Press.

Wijkström, F. & Lundström, T. (2002) Den ideella sektorn. Organisationerna i det civila samhället. Stockholm: Sober Förlag.

Downloads

Publicerad

2022-07-11

Referera så här

Henrekson, E. . och Neubeck, T. (2022) ”Idéburen välfärd i Sverige: - en systematisk litteraturstudie”, Socialvetenskaplig tidskrift, 29(1), s. 1–25. doi: 10.3384/SVT.2022.29.1.4412.

Nummer

Sektion

Artiklar