Den mätande socialtjänsten
– användning av individbaserad systematisk uppföljning av insatser
DOI:
https://doi.org/10.3384/SVT.2023.30.2.4218Nyckelord:
systematic follow-up, social services, knowledgeAbstract
The measuring social service organization – the use of individual-based systematic follow-up of interventions
For the past two decades, national policy in Sweden has repeatedly argued that social services should follow the principles of evidence-based practice (EBP) and that intervention effects should be informed by research. Conversely, there is a recurring critique against the “EBP movement” concerning a too narrow view of evidence and limited applicability in social services. Despite these differences, common perceptions advocate a need for local and systematic production of knowledge about the significance of interventions for service users. Individual-based systematic follow-ups (ISF) of interventions aggregated at group level could be a relatively undisputed path towards an increased knowledge base of social services.
Therefore, the article examines and problematizes different dimensions of how ISF is practiced and how results come into use in social services. The research was conducted within social service units providing non-institutional treatment for children, young people, and families in two Swedish municipalities. Both have several years of experience using the ISF models LOKE (Local Evidence) and FIT (Feedback-Informed Treatment) respectively. The empirical material consists of 8 observations, 45 documents, and 21 interviews with family therapists, heads of units and departments, executive directors, and development officers.
The findings reveal a wide range of types of use of ISF, which both overlap and presuppose each other and where the use differs depending on the user’s organizational level and role. Although the results are rarely used for development purposes in distinct ways, it is noted that the ISF models and their results play important roles within the organizations, for example strategic, legitimacy-enhancing and conceptual perspective-giving, which also affect work within the units.
Nedladdningar
Referenser
Alexanderson, K. (2006). Vilja, kunna, förstå: om implementering av systematisk dokumentation för verksamhetsutveckling i socialtjänsten. Diss. Örebro universitet.
Alkin, M. C. & Stecher, B. (1983). Evaluation in Context: Imformation Use in Elementary School Decision Making. Studies in Educational Evaluation, 9, 23-32.
Alkin, M. C. & King, J. A. (2016). The historical development of evaluation use. The American Journal of Evaluation, 37(4), 568–579.
Anderberg, M., Borg, M., Dahlberg, M., Davidsson, C., Holmstedt, A., Kainulainen, K. & Williamsson, O. (2015). Lokal uppföljning av ungdomar med missbruksproblem vid Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Trestad2.
Avby, G., Nilsen, P. & Ellström, P. E. (2017). Knowledge use and learning in everyday social work practice: a study in child investigation work. Child & Family Social Work, 22(4), 51–61.
Bargmann, S. & Robinson, B. (2014). Feedback-informerad terapi: grunderna. I: S. D. Miller & B. Bertolino (red.), Feedback-Informerad Terapi – FIT (s. 58–105). Studentlitteratur.
Bazeley, P. (2009). Analysing qualitative data: more than ”identifying themes”. Malaysian Journal of Qualitative Research, 2, 6–22.
Bergmark, A., Bergmark, Å. & Lundström, T. (2012). The mismatch between the map and the terrain-evidence-based social work in Sweden. European Journal of Social Work, 15(4), 598–609.
Björk, A. (2013). Working with different logics: a case study on the use of the Addiction Severity Index in addiction treatment practice. Nordic Studies on Alcohol and Drugs, 30(3), 179–199.
Björk, A. (2017). Mot en situerad standardisering inom socialtjänsten. Socialvetenskaplig tidskrift Forum, 24(3–4), 303–313.
Blom, B., Morén, S. & Nygren, L. (2013). Kunskap i socialt arbete: om villkor, processer och användning. Natur & Kultur.
Cairney, P. (2019). Evidence and policy making. I: A. Boaz, A. Fraser, H. Davies & S. Nutley (red.), What works now?Eevidence-informed policy and practice (s. 21–40). Policy Press.
Dahlberg, M. & Anderberg, M. (2008). Strukturerade intervjuer som underlag för utvärdering och forskning: några metodologiska aspekter. Socialvetenskaplig tidskrift, 15(2), 97–114.
Dahler-Larsen, P. (2012). The evaluation society. Stanford Business Books.
Dahler-Larsen, P. & Larsen, F. (2001). Anvendelse af evaluering: historien om et begreb, der udvider sig. I: P. Dahler-Larsen, H. K. Krogstrup & E. Albæk E. (red.), Tendenser i evaluering. Odense Universitetsforlag.
Davies, H., Boaz, A., Nutley, S. & Fraser, A. (2019). Conclusions: lessons from the past, prospects for the future. I: A. Boaz, A. Fraser, H. Davies & S. Nutley (red.), What works now? Evidence-informed policy and practice (s. 369–382). Policy Press.
Denvall, V. & Nordesjö, K. (2021). Bortom det instrumentella idealet: om kunskapsanvändning i utvärderingssystem. I: S. Linde & K. Svensson (red.), Välfärdens aktörer: utmaningar för människor, professioner och organisationer. (101–130). Social Word Press.
Engström, C. & Armelius, B.-Å. (2005). Implementering av en strukturerad intervju (ASI) i missbrukarvård och kriminalvård. Socialvetenskaplig tidskrift, 12(1), 27–42.
Eriksson, B. & Karlsson, P.-Å. (1990). Utvärderingens roll i socialt arbete. Diss. Göteborgs universitet.
Filstad, C. (2012). Organisationslärande: från kunskap till kompetens. Studentlitteratur.
Forte (2019). Prioriteringar för forskning om socialtjänsten: perspektiv från brukare, policy och praktik. Hämtad 13 maj 2021 från: https://forte.se/publikation/prioriteringar-forskning-om-socialtjansten/
Hjelte, J. (2017). LOKE-boken: en handbok för lokal uppföljning enligt LOKE-modellen. Hämtad 10 oktober 2021 från: https://regionvasterbotten.se/VLL/Filer/LOKE%20boken.pdf
Hjärpe, T. (2020). Mätning och motstånd: sifferstyrning i socialtjänstens vardag. Diss. Lunds universitet.
Højlund, S. (2014). Evaluation use in evaluation systems: the case of the European Commission. Evaluation, 20(4), 428–446.
Johansson, S. & Liljegren, A. (2021). Socialtjänsten som granskningsobjekt: politikers och tjänstemäns användning av Öppna jämförelser. Socialvetenskaplig tidskrift, 28(1), 3–28.
Johnson, K., Greenseid, L. O., Toal, S. A., King, J. A., Lawrenz, F. & Volkov, B. (2009). Research on evaluation use: a review of the empirical literature from 1986 to 2005. The American Journal of Evaluation, 30(3), 377–410.
Mark, M. M. & Henry, G. T. (2004). The mechanisms and outcomes of evaluation influence. Evaluation, 10(1), 35–57.
Nutley, S.M., Walter, I. & Davies, H. T. O. (2007). Using evidence: how research can inform public services. Policy Press.
Persdotter, B. & Andersson, M. (2020). SAVE – Support and protection Against Violence, on Equal terms for all children, FoU Välfärd Värmland, 2020:1.
Petersén, A. C. & Olsson, J. I. (2014). An evaluation paradox in social work? An empirical study of evaluation use in connection with temporary programmes in Swedish social work. European Journal of Social Work, 17(2), 175–191.
Petersén, A. C. & Olsson, J. I. (2015). Calling evidence-based practice into question: acknowledging phronetic knowledge in social work. The British Journal of Social Work, 45(5), 1581–1597.
Rosenlund, J. & Rosell, E. (2017). Using dialogue arenas to manage boundaries between sectors and disciplines in environmental research projects. International Journal of Action Research, 13(1), 24–38.
SKL (2018). Webbkollen Barn och unga: ett utvecklingsprojekt om uppföljning inom den sociala barn- och ungdomsvården. Hämtad 6 april 2021 från: https://webbutik.skr.se/bilder/artiklar/pdf/7585-623-0.pdf
SKR (2021). SU-Kvinnofrid 2019–2020. Hämtad 6 april 2021 från: https://skr.se/download/18.71ae53ab179a30d0f2d33632/1622462923359/Slutrapport-SU-Kvinnofrid-systematisk-uppf%C3%B6ljning-socialtjanst_%202018-2020_uppdat%20maj-21.pdf
Socialstyrelsen (2014). Systematisk uppföljning: beskrivning och exempel. Hämtad 11 december 2020 från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2014-6-25.pdf
Socialstyrelsen (2017). Individbaserad systematisk uppföljning (webbutbildning). Hämtad 11 december 2020 från: https://utbildning.socialstyrelsen.se/learn/course/external/view/elearning/101/Individbaseradsystematiskuppf%C3%B6ljning
Socialstyrelsen (2020). Statistik om socialtjänstinsatser till barn och unga 2019. Hämtad 11 december 2020 från: https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/statistik/statistikamnen/barn-och-ungdom/
Socialstyrelsen. (2022). Om – individbaserad systematisk uppföljning i socialtjänsten. Hämtad 1 juni 2023 från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2022-3-7773.pdf
SOSFS (2011:9). Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete.
SOU (2020:47). Hållbar socialtjänst: en ny socialtjänstlag. Norstedts juridik. Hämtad 6 april 2021 från: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2020/08/sou-202047/
Van De Ven, A. H. & Johnson, P. E. (2006). Knowledge for theory and practice. The Academy of Management review, 31(4), 802–821.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Hämtad 4 februari 2020 från: https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html
Weiss, C. H. (1979). The many meanings of research utilization. Public Administration, 39, 426-431.Weiss, C. H. (1980). Knowledge creep and decision accretion. Knowledge, 1(3), 381–404.
Weiss, C. H. (1999). The interface between evaluation and public policy. Evaluation, 5(4), 468–486.
Yin, R. K. (2014). Case study research: design and methods. Sage.
Yukl, G. A. (2012). Ledarskap i organisationer. Prentice Hall.
Zimic, S. & Dalin, R. (2016). Systematical follow-up in social work practices. Computers & Society, 45(3).
Downloads
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Copyright (c) 2023 Petra Höglund, Torbjörn Forkby, Jesper Johansson
Det här verket är licensierat under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell-licens.
Allt material i Socialvetenskaplig tidskrift publiceras sedan 2022 (Vol 28 Nr 2) med omedelbar öppen tillgång (open access), under Creative Commons-licensen CC BY 4.0. Upphovsrätten till innehållet tillhör respektive författare.
Allt innehåll i tidskriften är fritt tillgängligt utan kostnad och får fritt läsas, laddas ned, kopieras, delas, skrivas ut och länkas. När innehållet används måste författare, källa och licens anges. Författaren kan fritt göra sin publicerade text tillgänglig på institutionella och internetbaserade arkiv, exempelvis sitt lärosätes digitala arkiv eller andra tjänster för detta.
Inga publiceringsavgifter tas ut vid publicering i Socialvetenskaplig tidskrift.
