Socialtjänsten som granskningsobjekt

Politikers och tjänstemäns användning av Öppna jämförelser

Författare

  • Staffan Johansson
  • Andreas Liljegren

DOI:

https://doi.org/10.3384/SVT.2021.28.1.4082

Abstract

Öppna jämförelser (ÖJ) är ett system för kvalitetsmätning inom den svenska välfärdssektorn och ett skolexempel på det samhällsfenomen som betecknats ”granskningssamhället” (audit society) som försöker göra verksamheter mer transparenta och granskningsbara. Det svenska ÖJ-systemet har rönt internationellt intresse, bland annat genom den höga ambitionsnivån och den omfattande spridningen. Det finns forskning om hur ÖJ används inom olika delar inom socialtjänsten, men hitills ingen som undersökt hur ÖJ-systemet används som lednings- och styrverktyg. Syftet med artikeln är att beskriva hur politiker och ledande tjänstemän uppfattar betydelsen, användningen och konsekvenserna av ÖJ inom socialtjänsten och även att finna förklaringar till användningsmönstret. Studiens empiri är en enkätundersökning till 544 politiker och tjänstemän inom socialtjänsten i slumpvis utvalda kommuner. Analysen visar att ÖJ-systemet främst används för att identifiera förbättringsbehov, utvärdera utvecklingen över tid och som underlag för att rapportera till överordnade enheter. Användningen bestäms till stor del av huruvida användaren uppfattar att systemet har starkt stöd från den lokala ledningsstrukturen och att det uppfattas som ett pålitligt och relevant informationssystem. Den sammantagna tolkningen blir därför att det skett en långsam men stadig tillvänjning där ÖJ-systemet fått en naturlig plats som ledningsverktyg för både politiker och tjänstemän, främst med konsekvenser i form av förändrade attityder och styrformer och även, fast i mindre grad, konkreta verksamhetsförändringar.

Nedladdningar

Nedladdningsdata är inte tillgängliga än.

Referenser

Agevall Gross, L., Denvall, V., Kjellgren, C. & Skillmark, M. (2015) Brottsoffer i indikatorland. O?ppna ja?mfo?relser inom socialtja?nstens brottsoffersto?djande arbete. Socialvetenskaplig tidskrift, (3–4).

Askim, J. (2007) How do politicians use performance information? An analysis of the Norwegian local government experience. International Review of Administrative Sciences, 73(3): 453–472.

Behn, R. D. (2003) Why measure performance? Different purposes require different measures. Public Administration Review, 63(5): 586–606.

Bevan, G. & Hood, C. (2006) What’s measured is what matters. Targets and gaming in the English public health care systems. Public Administration, 84(3): 517–538.

Blomgren, M. & Waks, C. (2010) Ett nytt ta?nk. Öppna ja?mfo?relser i ha?lso- och sjukva?rdens lednings-, styrnings- och kvalitetsarbete. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting.

Blomgren, M. & Waks, C. (2015) Coping with contradictions. Hybrid professionals managing institutional complexity. Journal of Professions and Organization, (2): 78–102.

Brusca, I. & Montesinos, V. (2016) Implementing performance reporting in local government. A cross-countries comparison. Public Performance & Management Review, 39(3): 506–534.

Carlstedt, E. & Jacobsson, K. (2017) Indications of quality or quality as a matter of fact? ”Open Comparisons” within the social work sector. Statsvetenskaplig tidskrift, (1): 47–69.

Coulson, A. (2009) Targets and terror. Government by performance indicators. Local Government Studies, 35(2): 271–281.

Power, M. (2007) Organized uncertainty. Oxford University Press.

Van Dooren, W., Bouckert, G. & Halligan, J. (2015) Performance management in the public sector. 2 uppl. London: Routledge.

Feldman, M. & March, J. (1981) Information in organizations as signal and symbol. Administrative Science Quarterly, 26: 171–186.

Hja?rpe, T. (2017) Measuring social work quantity as quality in the social services. Statsvetenskaplig tidskrift, 1): 23–46.

Jacobsson, B. & Sahlin-Andersson, K. (2006) Dynamics of soft regulations. I: M-L. Djelic & K. Sahlin-Andersson (red.) Transnational governance. Cambridge: Cambridge University Press.

Johansson, T. & Siverbo, S. (2009) Explaining the utilization of relative performance evaluation in local government. Financial Accountability & Management, 25(2): 197–224.

Kroll, A. (2015) Drivers of performance information use: Systematic literature review and directions for future research. Public Performance & Management Review, 38(3), 459–486.

Kuhlmann, S. (2010) Performance measurement in European local governments. A comparative analysis of reform experiences in Great Britain, France, Sweden and Germany. International Review of Administrative Sciences, 76(2): 331–345.

Kuhlmann, S. & Jäkel, T. (2013) Competing, collaborating or controlling? Comparing benchmarking in European local government. Public Money & Management, 33(4): 269–276.

Liljegren, A. (2012) Pragmatic professionalism. Micro level discourse in social work. European Journal of Social Work, 15(3): 295–312.

Lindgren, L. (2012) Öppna jämförelser. Ett styrmedel i tiden eller Hur kunde det bli så här? Rapport 2:2012. FoU i Väst.

Lindgren, L. (2018) Öppna jämförelser. I: A. Hanberger & L. Lindgren (red.) Perspektiv på granskning inom offentlig sector, 71–86. Malmö: Gleerups.

Macintosh, N. B. & Quattrone, M. P. (2010) Management accounting and control systems. An organizational and sociological approach. 2 uppl. London: John Wiley and Sons.

Moynihan, D. & Landuyt, N. (2009) How do public organizations learn? Bridging structural and cultural divides. Public Administration Review, 69(6): 1097–1105.

Mörth, U. (red.) (2004) Soft law in governance and regulation. An interdisciplinary analysis. Cheltenham: Edward Elgar.

Power, M. (1997) The audit society. Rituals of verification. Oxford University Press.

Downloads

Publicerad

2021-09-27

Referera så här

Johansson, S. och Liljegren, A. . (2021) ”Socialtjänsten som granskningsobjekt: Politikers och tjänstemäns användning av Öppna jämförelser”, Socialvetenskaplig tidskrift, 28(1), s. 3–28. doi: 10.3384/SVT.2021.28.1.4082.