De ensamkommandes ensamhet

– Unga migranters röster om exkludering och förutsättningar för integration i två norrländska landsbygdskommuner

Författare

  • Sara Helmersson fil.dr och lektor i socialt arbete vid Högskolan i Halmstad
  • Maria Vallström docent och lektor i etnologi vid Södertörns högskola
  • Mikael Vallström fil.dr i etnologi vid FoU Hälsingland.

DOI:

https://doi.org/10.3384/SVT.2023.30.3.4041

Nyckelord:

unaccompanied minors,, loneliness, rural areas, affect, reflexivity

Abstract

The loneliness of unaccompanied minors - Young migrants’ voices about exclusion and conditions for integration in two northern rural municipalities in Sweden

The purpose of this article is to deepen our understanding of the integration and exclusion of unaccompanied minors by using a phenomenological, affective framework on their experiences and feelings. The article is based on qualitative interviews with 36 young people who came to two northern rural municipalities in Sweden without guardians in 2015. The interview situation raised questions about our research position, which is reflected upon in an autobiographical note. The study shows that various forms of loneliness and feelings of exclusion are a consistent theme in the young people’s life stories. The loneliness often appears as situational and connected to the migration experience and the initial reception in the recipient country. The interviews also contain voices of great loss, but also concern, in relation to the family of origin. Sometimes a distrust of the interview situation could be discerned, where the young people’s lives made a strong impression, and loneliness was embodied. The results open for questioning a medicalisation of social and existential needs, but also the problematic nature of a traditional researcher role in this context.

Nedladdningar

Nedladdningsdata är inte tillgängliga än.

Referenser

Agamben, G. (2010) Homo sacer: den suveräna makten och det nakna livet. Göteborg: Daidalos.

Ahmed, S. (2006) Queer phenomenology: orientations, objects, others. Durham: Durham university press. DOI: https://doi.org/10.1515/9780822388074

Andersson, G. & Swärd, H. (2008) Etiska reflektioner. I: A. Meeuwisse, H. Swärd, R. Eliasson-Lappalainen & K. Jacobsson (red.)

Forskningsmetodik för socialvetare (s. 235–249). Stockholm: Natur & Kultur.

Andersson, J., Helmersson, S., Högdin, S. & Ouis, P. (kommande) Att möta sexuell utsatthet: professionella perspektiv i arbetet med

unga nyanlända. Lund: Studentlitteratur.

Bauman, Z. (1996) Postmodern etik. Göteborg: Daidalos.

Bergström-Wuolo, M., Dahlström, J., Hertting, K. & Kostenius, C. (2018) My heart has no hurt: the health of young immigrants. International Journal of Migration, Health and Social Care. doi: 10.1108/IJMHSC-02-2018-0004 DOI: https://doi.org/10.1108/IJMHSC-02-2018-0004

Braun, V. & Clarke, V. (2006) Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3(2): 77–101. doi: 10.1191/1478088706qp063oa DOI: https://doi.org/10.1191/1478088706qp063oa

Brülde, B. & Fors, F. (2015) Den svenska ensamheten: om hur olika former av ensamhet påverkar vårt välbefinnande. I: A. Bergström, B. Johansson, H. Oscarsson & M. Oskarson (red.) Fragment (s. 47–61). Göteborg: Göteborgs universitet, SOM-institutet.

Brännström Öhman, A., Jönsson, M. & Svensson, I. (2011) Att känna sig fram: känslor i humanistisk genusforskning. Umeå: h:ström – Text & kultur.

Clifford, J. & Marcus, G.E. (red.) (1986) Writing culture: the poetics and politics of ethnography. Berkeley: University of California Press.

Ehn, B. & Klein, B. (1994) Från erfarenhet till text: om kulturvetenskaplig reflexivitet. Stockholm: Carlssons.

Eide, K. & Hjern, A. (2013) Unaccompanied refugee children: vulnerability and agency. Acta Paediatrica, 102(7): 666–668. doi: 10.1111/apa.12258 DOI: https://doi.org/10.1111/apa.12258

Fors, F. & Brülde, B. (2011) Välbefinnande och livstillfredsställelse i dagens Sverige. I: S. Holmberg, L. Weibull & H. Oscarsson (red.) Lycksalighetens ö (s. 349–363). Göteborg: Göteborgs universitet, SOM-institutet.

Hagström, A., Hollander, A-C. & Mittendorfer-Rutz, E. (2018) Kartläggning av självskadebeteende, suicidförsök, suicid och annan dödlighet bland ensamkommande barn och unga. Stockholm: Karolinska institutet.

Herz, M. & Johansson, T. (2012) The experience of being stopped: young immigrants, social exclusion and strategies. YOUNG, 20(2): 157–176. doi: 10.1177/110330881202000203 DOI: https://doi.org/10.1177/110330881202000203

Herz, M. & Lalander, P. (2017) Being alone or becoming lonely? The complexity of portraying ”unaccompanied children” as being alone in Sweden. Journal of Youth Studies, 20(8): 1062–1076. doi: 10.1080/13676261.2017.1306037 DOI: https://doi.org/10.1080/13676261.2017.1306037

Holt-Lunstad, J. (2018) The potential public health relevance of social isolation and loneliness: prevalence, epidemiology, and risk factors. Public Policy & Aging Report, 27(4): 127–130. doi: 10.1093/ppar/prx030 DOI: https://doi.org/10.1093/ppar/prx030

Klöfvermark, J. & Manhica, H. (2019) Unga flyktingar i Sverige: psykisk ohälsa och missbruksproblem. I: M. Darvishpour & N. Månsson (red.) Ensamkommandes upplevelser & professionellas erfarenheter: integration, inkludering och jämställdhet (s. 43–58). Stockholm: Liber.

Lalander, P. & Raoof, D. (2016) ”Vi vet vad du behöver”: konstruktion och motstånd av ”ensamkommande” på HVB. Socialvetenskaplig tidskrift, 23(3–4): 219–238. DOI: https://doi.org/10.3384/SVT.2016.23.3-4.2317

Langedal, S. Solheim & Bjørknes, R. (2020) Forsvarleg bruk av telefontolking i barnevernet? Tidsskriftet Norges Barnevern, 97(1): 58–74. doi: 10.18261/ISSN.1891-1838-2020-01-05 DOI: https://doi.org/10.18261/ISSN.1891-1838-2020-01-05

Liliequist, E. & Silow Kallenberg, K. (2022) Autoetnografi. I: K. Silow Kallenberg m.fl. Etnologiskt fältarbete: nya fält och former (s. 153–172). Lund: Studentlitteratur.

Løgstrup, K.E. (1994/1956) Det etiska kravet. Göteborg: Daidalos.

Salari, R., Malekian, C., Linck, L., Kristiansson, R. & Sarkadi, A. (2017) Screening for PTSD symptoms in unaccompanied refugee minors: a test of the CRIES-8 questionnaire in routine care. Scandinavian Journal of Public Health, 45(6): 605–611. doi: 10.1177/1403494817715516 DOI: https://doi.org/10.1177/1403494817715516

SCB (2016) Det stora antalet asylsökande under 2015 ökade inte flyktinginvandringen nämnvärt. [www.scb.se/hitta-statistik]

Stretmo, L. & Melander, C. (2013) Får jag vara med? Erfarenheter från ensamkommande barn och ungdomar i Göteborgsregionen och arbetet med denna grupp. Göteborg: FoU i Väst.

Tornstam, L. (1990) Dimensions of loneliness. Aging: Clinical and Experimental Research, 2(3): 259–265. DOI: https://doi.org/10.1007/BF03323926

UNHCR (2022) Global trends: forced displacement in 2021.

Vallström, M. (2002) Det autentiska Andra: om etnografi, etik och existens. Uppsala: Uppsala universitet.

Vallström, M.(2006) Det förflutnas närvaro: essäer om norrländska kulturarv, historieskrivning och de andras spår. Stockholm: Riksantikvarieämbetet.

Vallström, M. & Vallström, M. (red.). (2017) Ett låst land eller en öppen famn? Mottagande och integration av ensamkommande flyktingbarn i Nordanstig och Söderhamn. Söderhamn: Hälsinglands utbildningsförbund.

Vallström, M., Vallström, M., Helmersson, S. & Tillberg Matsson, K. (2018) Från ensamkommande till ung vuxen i Söderhamn. Söderhamn: Hälsinglands utbildningsförbund.

Wernesjö, U. (2012) Unaccompanied asylum-seeking children: whose perspective? Childhood, (4): 495. doi: 10.1177/0907568211429625 DOI: https://doi.org/10.1177/0907568211429625

Wernesjö, U. (2014) Conditional belonging: listening to unaccompanied young refugees’ voices. Diss. Uppsala universitet. [http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:689776/FULLTEXT01.pdf]

Wernesjö, U. (2015) Landing in a rural village: home and belonging from the perspectives of unaccompanied young refugees. Identities, 22(4): 451–467. DOI: https://doi.org/10.1080/1070289X.2014.962028

Vetenskapsrådet (2011) God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wetherell, M. (2012) Affect and emotion: a new social science understanding. London: Sage. DOI: https://doi.org/10.4135/9781446250945

Zetterqvist Nelson, K. & Hagström, M. (2016) Nyanlända barn och den svenska mottagningsstrukturen. Rapport, Forte. [Tillgänglig på [forte.se/publikation/nyanlanda-barn-och-den-svenska-mottagningsstrukturen/]

Öhrn, E., Beach, D., Johansson, M., Rönnlund, M. & Rosvall, P-Å. (2023) Rural education and migration : a study of the 2015 reception of young refugees in Sweden. Australian and International Journal of Rural Education, 33(2): 1–15. doi: 10.47381/aijre.v33i2.417 DOI: https://doi.org/10.47381/aijre.v33i2.417

Downloads

Publicerad

2024-01-02

Referera så här

Helmersson, S., Vallström, M. och Vallström, M. (2024) ”De ensamkommandes ensamhet : – Unga migranters röster om exkludering och förutsättningar för integration i två norrländska landsbygdskommuner”, Socialvetenskaplig tidskrift, 30(3), s. 681–699. doi: 10.3384/SVT.2023.30.3.4041.