Temanummer 2024!

Våren 2023 hände något oväntat i Sverige. En debatt om att föräldrar inte har råd att ge sina barn näringsrik mat barn blossade upp. Var det verkligen så? Hur kunde det vara möjligt i en välfärdsstat? Vad kunde i så fall göras för att hantera denna fattigdom i modern tid?

Diskussionen föddes i kölvattnet av en krönika i Svenska Dagbladet (Lena Andersson, 21 maj 2023) som antydde att föräldrar som lever i ekonomisk utsatthet borde kunna ta sig i kragen så att barnen slapp gå hungriga. Många skribenter och debattörer svarade genom att peka på de strukturella orättvisor som kan förklara problem som låg inkomststandard, eller absolut fattigdom och situationer, där föräldrars inkomster inte räcker till nödvändiga levnadsomkostnader. Många menade att krönikan förde tankarna till en gammal syn på fattigdom där de drabbade själva ansågs bära skuld till sin livssituation. Kort och gott, vårens debatt kom att kretsa kring socialpolitik. Frågor ställdes om vem som har tillgång till välfärdsstatens yttersta skyddsnät, barns behov, intressen och rättigheter samt, och inte minst, det gemensamma ansvaret för att ingen som bor i Sverige ska utestängas från grundläggande välfärdsrättigheter.

Denna dagspolitiska diskussion sammanföll med att redaktionen för Socialvetenskaplig tidskrift diskuterade modern tids fattigdom. Vi tog beslut om att ge ut ett temanummer under 2024 som samlar aktuell och samhällsrelevant forskning på temat socioekonomisk utsatthet, jämlikhet och skälig levnadsnivå.

 Det var i fattigdomsfrågan som det sociala arbetet tog sin början. Då behovet av kunskap tycks vara påfallande, och ämnet är lika gigantiskt som aktuellt på grund av rådande tidsanda och inflationsläge, avser vi att ge ut ett dubbelnummer som belyser frågan ur ett tvärvetenskapligt perspektiv.

Forskning om fattigdom representerar en rad teoretiska, disciplinära och metodologiska ingångar. Gemensamt för dessa är att de tar sikte på att skapa förståelse för och förklara olika aspekter av fattigdom, ekonomisk ojämlikhet, välfärd, sociala rättigheter och välfärdens yttersta skyddsnät.

Temanumret bjuder in till en bred diskussion om hur olika perspektiv på fattigdom och ekonomisk jämlikhet, historiskt och i vår samtid, kan bidra till att utveckla socialt arbete som professionspraktik och forskningsfält. Önskan är att sätta olika infallsvinklar i dialog med varandra för att förstå fattigdomsproblemen, samt bidra till att mobilisera mot, och identifiera möjliga lösningar. Utgångspunkten är den enkla tesen att barnfamiljer i Sverige lever i olika ekonomiska verkligheter, och att tid alltmer ägnas åt att hantera symtom på orättvisa ekonomiska förhållanden, och allt mindre åt den samhällsbyggande funktionen, och de orsaker och mekanismer som skapar dessa orättvisor.

Redaktionen välkomnar forskare som studerat situationen för olika åldersgrupper och ställer frågan om det finns olika utfall i människors olika livsfaser? Vi välkomnar även forskare som studerat idéerna bakom den generella välfärdens framväxt, rättslig reglering för redan utsatta grupper, samt texter som spänner över teori, forskningsmetod, etik och praktik, med inriktning mot offentligt såväl som frivilligt socialt arbete. Vi välkomnar kvalitativa och kvantitativa bidrag. Utöver vetenskapliga artiklar kommer även aktuella och relevanta bokrecensioner, lyrik (utvald av redaktionen) och texter under rubriken Socialvetenskapligt forum att publiceras.

Några av de frågor och teman som kan komma i fråga är följande:

• Vilka ansatser kan hjälpa oss att förstå, förklara och motverka fattigdom?
• Vilka roller kan och bör socialt arbete ta, för att få bukt med de växande ekonomiska klyftor som innebär att människor marginaliseras och försätts i socioekonomisk utsatthet?
• Empiriska studier som belyser fattigdomsproblematiker och deras strukturella drivkrafter samt erfarenheter av fattigdom inom olika grupper i samhällets marginaler.
• Inre fattigdom (ensamhet, upplevelse av stigmatisering) och yttre fattigdom (levnadsstandard).
• Social exkludering kopplad till fattigdom, genom tiderna och i framtiden.
• Utvecklande och prövande av teoretiska perspektiv som adderar nya dimensioner till kunskapen om fattigdom.
• Diskussioner om hur olika metoder kan användas i kritisk forskning om socioekonomisk utsatthet inom socialt arbete.
• Diskussioner kring etiska spörsmål i forskning om fattigdom.
• Problematisering av hinder och möjligheter för att cirkulera kunskap om fattigdomens drivkrafter i samhället.
• Socialpolitik och socioekonomisk utsatthet.

 

Därutöver ser vi gärna andra förslag på frågor och teman som kan bidra till en bredare diskussion.

 

Tidsplan vetenskapliga artiklar

• 30 april 2024: fullständigt artikelmanus skickas in till samtliga redaktörer (e-post nedan). Det går bra att kontakta temanumrets redaktörer för att bolla idéer.

 

Instruktioner för utformning av manus: https://socvet.se/information/authors

 

• Juni 2024: urval och återkoppling av temanumrets redaktörer

 

• Dubbel-blind granskning av utvalda artiklar

 

• Utgivning temanummer slutet av 2024

 

Tidsplan övriga texter

• September 2024: fullständiga manus forumtexter och bokrecensioner. Återkoppling inom en månad.

 

Instruktioner för utformning av manus: https://socvet.se/information/authors

 

Redaktörer

Susanna Alakoski, tidigare gästprofessor vid Linköpings universitet och författare, susanna@alakoski.se, Annika Taghizadeh Larsson, biträdande professor i socialt arbete vid Linköpings universitet, annika.t.larsson@liu.se, Anna Lundberg, professor i rättssociologi vid Lunds universitet och professor i välfärdsrätt vid Linköpings universitet, anna.b.lundberg@liu.se.

 

Sprid gärna inbjudan till fler som kan vara intresserade av att medverka. Redaktionen ser fram emot att fylla numret med samhällsrelevanta och spännande texter som bidrar till en intressant och kritisk diskussion om fattigdomsproblematiken i det samtida och framtida Sverige.