Socialvetenskaplig tidskrift

Lyrik: Helene Rådberg

2024-02-28T12:18:52+01:00

Helene Rådberg är poet och författare och arbetade länge inom vård och omsorg. Två av hennes diktsamlingar Det gula rummets små terapistycken och Politiken rör sig i den kvinnliga erfarenheten av de jobben. Hennes två senaste utgivna böcker är romanerna Mammajournalerna och Kvinnorörelse. Hon har genom att synliggöra anställda inom vård och omsorg fått Ivar Lo priset 2024.

Ny avhandling: Kjellberg, Josefin (2023)

2024-02-28T12:05:31+01:00

Trots insatser från både civilsamhälle och myndigheter är mäns våld mot kvinnor i en nära relation alltjämt ett problem som någon gång drabbar ungefär en tredjedel av alla kvinnor. Med denna utgångspunkt undersöker Josefin Kjellbergs avhandling omgivningens stöd och dess betydelse i frigörelsen från sådant våld. Utifrån ett rikt empiriskt material, främst kvalitativa djupintervjuer med utsatta och stödpersonal, analyseras utsattas motstånd, våldet efter separation och framför allt hur professionella ser på våldsutsatthet och våldsutsattas stödbehov samt hur våldsutsatta upplever det stöd de (inte) fått av professionella.

Analysen visar att med en bred förståelse av motstånd i våldsutsatta kvinnors berättelser kan motstånd och underkastelse ske samtidigt och Kjellberg pekar därmed på behovet att inte betrakta offerskap och aktörskap som uteslutande motsatser. Med denna tolkning av kvinnornas berättelse ifrågasätter Kjellberg tidigare forskning som menat att våldsutsatta kvinnor saknar insikt i vad de utsätts för, och att sådana insikter kommer först efter att våldet upphört. En sådan insikt visar sig enligt studien påverkas av omgivningens gensvar.

Samhällets snäva föreställningar om vad partnervåld är utgör ett hinder för insikten om att vara utsatt för våld och söka stöd: att det ska handla om fysiskt våld, finnas i familjer med invandrarbakgrund eller med missbruksproblematik och att den våldsutsatta kvinnan är svag och passiv. En aspekt som visar sig viktig för att bryta med denna föreställning är omgivningens gensvar, det vill säga hur kvinnor bemöts av stödverksamheter och andra i sin omgivning. Att få ett giltiggörande gensvar, till exempel hjälp att definiera våldet som våld, ökar möjligheten att skydda sig och på sikt få våldet att upphöra, medan ett ogiltiggörande gensvar, till exempel att bli bemött med tystnad, ifrågasättande eller förnekelse från grannar, vänner eller den våldsutövande mannens familj försvårar ett uppbrott.

Är intresset för att bli familjehem tillräckligt stort?

2024-01-26T09:27:23+01:00

Familjehem är den vanligaste placeringsformen för barn och unga som inte anses kunna bo hos sina föräldrar. Det råder emellertid brist på familjehem och i en nyligen gjord studie svarade 74 procent av de 264 socialtjänster som deltog att det var svårt eller mycket svårt för dem att rekrytera familjehem (Pålsson, Lundström & Sallnäs., 2022). Bristen leder till att barn kan behöva vänta länge på en familjehemsplacering, att barn placeras i ett familjehem som inte matchar deras behov eller placeras på institution i stället. År 2022 var omkring 19 200 barn och unga placerade i familjehem. Det är cirka 500 fler än 2021 (Socialstyrelsen, 2023a). Regeringen har aviserat en satsning på familjehemsvården och antyder att fler barn och unga kan komma att behöva placeras i familjehem, bland annat som en följd av det ökande antalet unga som är inblandade i gängkriminalitet (Sveriges regering, 2023; Sveriges radio, 2023). Behovet av familjehem ser alltså ut att öka de närmaste åren och frågan är om det finns förutsättningar för att kunna rekrytera tillräckligt många. Hur ser intresset för att bli familjehem ut hos den svenska allmänheten? När vi planerade ett större projekt om familjehemsrekrytering och samrådde med våra kontakter inom socialtjänsten efterfrågades särskilt forskning om hur just allmänheten, de personer som socialtjänsten aldrig möter, de som inte efterfrågar information eller anmäler sitt intresse för familjehemsuppdrag resonerar. Hur många finns det som skulle kunna tänka sig att bli familjehem och som socialtjänsten behöver försöka nå? Och är de tillräckligt många? Det är en svår fråga att besvara, men likväl viktig att ställa. För att bidra med kunskap om den har vi genomfört en enkät riktad till den svenska allmänheten med frågor om deras inställning till och intresse för familjehemsuppdrag.

Syftet med den här artikeln är tvåfaldigt. Dels ska vi utifrån resultat från enkätstudien diskutera hur stort intresset för att bli familjehem hos den svenska allmänheten är, dels ska vi försöka beräkna hur många nya familjehem det rapporterade intresset skulle kunna resultera i. Beräkningarna bygger på en rad olika antaganden som resulterar i flera olika scenarier. Anslaget är således explorativt och vår förhoppning är att det kan ge uppslag till vidare forskning.

Call for paper 2024

2023-12-07T11:54:33+01:00

Socioekonomisk utsatthet, jämlikhet och skälig levnadsstandard

Socialvetenskaplig tidskrift ger 2024 ut ett dubbelnummer som samlar aktuell och relevant forskning på tema socioekonomisk utsatthet, jämlikhet och skälig levnadsnivå. Utgångspunkten är den enkla tesen att barnfamiljer i Sverige lever i olika ekonomiska verkligheter, och att tid alltmer ägnas åt att hantera symtom på orättvisa ekonomiska förhållanden, och mindre åt den samhällsbyggande funktionen, och de orsaker och mekanismer som skapar orättvisor.

Gästredaktionen bjuder in till en bred, tvärvetenskaplig diskussion om hur olika perspektiv på fattigdom och ekonomisk jämlikhet, historiskt och i vår samtid, kan bidra till att utveckla socialt arbete som professionspraktik och forskningsfält. Önskan är att sätta olika infallsvinklar i dialog med varandra för att förstå vår tids fattigdomsproblem, samt bidra till att mobilisera mot, och identifiera möjliga lösningar.

Vi välkomnar bland annat forskare som studerat situationen för olika åldersgrupper men också forskare som studerat idéerna bakom den generella välfärdens framväxt, rättslig reglering för redan utsatta grupper, samt texter som spänner över teori, forskningsmetod, etik och praktik, med inriktning mot offentligt såväl som frivilligt socialt arbete. Utöver detta efterlyses bokrecensioner och friare texter.

Sprid gärna inbjudan vidare. Vi ser fram emot att fylla numret med samhällsrelevanta, spännande texter som bidrar till en intressant och kritisk diskussion.

Om aktörskap och självbestämmandets villkor inom LSS

2023-12-15T16:31:07+01:00

On agency and the conditions for self-determination in “Service for Persons with Certain Functional Impairments”

In this article, we approach the significance of moral stands in professional practices among practitioners in Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments from the perspective of Bourdieu's concept of symbolic order and ethos. Our study illustrates how negotiations about agency takes place within a network of relationships, where the normative and professional judgment of staff in practice becomes crucial in relation to how self-determination for users is conditioned in everyday life. This involves questions about how rights, obligations and norms are conveyed, negotiated and implemented. These everyday practices involve individual planning, follow-up, and relationships with support staff in various professional categories. The results illustrate how staff motivation in regard of their work to support and help others rests on emotional and ethical attributes linked to the professions. These ethic dispositions become indicative of the meaning that the concept of self-determination has for the staff. Ethos, is in this context regarded as a focal professional attribute of being able to place the ideal of users as active subjects within a social service context.

Kompletterande, kompenserande och komplicerande

2023-11-14T11:12:45+01:00

Complementing, compensating and complicating – informal organisation in Swedish child fare work

The child welfare work within the Swedish personal social services (PSS) is clearly marked by formalisation and specialisation. It is guided by a diversity of national and local guidelines, while different units assume responsibility for specific tasks (e.g., intake, investigation and decision, or care and treatment). A risk of service fragmentation has been identified as a substantial downside to these organisational settings. However, prior research has mainly focused on formal organisational structures and how work is ‘supposed to’ be carried out. Less attention is paid to informal organisation, namely how work is ‘actually performed’ on day-to-day basis, which has been identified as an important but often overlooked aspect for understanding organisational performance.

Therefore, the aim was to describe and analyse the influence of informal organisation in child welfare cases. Non-participating observations and group interviews were conducted in 11 Swedish municipalities. The findings show that informal organisation can ‘grease the wheels’ in child welfare cases: firstly, by complementing formal structures and offering alternative channels for collaboration and information exchange; and secondly, by compensating for gaps in areas of responsibility within the formal organisation, such as when staff offer informal care and support, even though their work is supposed to specifically focus on investigation and decision making, or individual social workers assume an informal case management role. Nevertheless, informal organisation was also found to complicate work, as unregulated and informal areas of work also allow the conflicting interests and work logics among different units and their staff to unfold. The findings are finally discussed in relation to the future organisation of social services.

Ny bok: Salmonsson, Göran & Spross, Linn (2021)

2024-01-02T12:38:19+01:00

Den historieskrivning som socionomstudenter möter tar ofta sin startpunkt i sekelskiftet 1800/1900 och framväxten av den sociala frågan (jfr Meeuwisse m.fl., 2016). En liknande utgångspunkt är även vanlig i historiskt orienterad forskning inom socialt arbete (se exempelvis Davidsson, 2015; Brauer, 2022). Ett dominerande tema, både inom kurslitteratur och forskning, är den kring sekelskiftet 1800/1900 tilltagande urbaniseringen som ackompanjerades av ökad ekonomisk och social utsatthet. Det var en utveckling som över tid bidrog till att professionellt socialt arbete inklusive yrkesutbildning för socialarbetare etablerades i flera städer. Mindre uppmärksammat är de historiska processer som föregick urbaniseringen samt framväxten av den sociala frågan (ett undantag är Roddy Nilssons [2003] förtjänstfulla bok, vilken beklagligt nog har utgått). Det är därför ett välkommet bidrag som recenseras i den här artikeln. Det är en monografi författad av ekonomhistorikerna Göran Salmonsson och Linn Spross, vilken belyser fattigvårdens utveckling parallellt med lönearbetets framväxt under 1800-talet. Författarna analyserar de riksdagsdebatter och reformer som följde av att sociala institutioner utmanades när allt fler människor kom att försörja sig via lönearbete. I bokens inledande kapitel konstaterar författarna att lönearbete är förknippat med kostnader, inte minst när personer blir arbetsoförmögna på grund av sjukdom och/eller ålderdom. När antalet lönearbetande i befolkningen ökade under 1800-talet ökade även kostnaderna för fattigvården i och med att personer periodvis eller permanent blev arbetslösa – om inte innan så under ålderdomen. Ett återkommande argument i den politiska debatten var att arbetsgivare fick åtnjuta vinsten av lönearbetet, medan det blev upp till fattigvården, det vill säga det allmänna, att bära kostnaderna för detsamma. Denna utveckling kritiserades av företrädare för socknar (senare under seklet reformerade till sekulära kommuner) och kom att bli föremål för både debatter och reformer på riksdagsnivå, vilka alltså är föremål för författarnas analys.

Ny avhandling: Jansson, Tobias (2023)

2023-09-26T16:26:54+02:00

Det har snart gått ett decennium sedan vi fick ett paradigmskifte i Sveriges migrationspolitik. Skiftet aviserades för allmänhet och media den 24 november 2015. Vi minns alla den omtalade presskonferens där Stefan Löfven (S) och Åsa Romson (MP) talade om en ohållbar situation och om att Sverige behövde ett ”andrum”. I internationell media beskrevs regeringens nya hållning i asylfrågan som en igenkastad dörr i ansiktet på flyktingar (Crouch, 2015). Frivilligorganisationerna varnade för allvarliga konsekvenser och skulle få sina farhågor besannade (se Asylkommissionen, 2022). Så småningom skulle även synen på rättigheter, välfärd och integration påverkas i grunden (Larsson, 2020).

När jag skriver denna anmälan i juli 2023 är det snart ett år sedan Tidöpartierna tog initiativ till ännu ett paradigmskifte på migrationsområdet, nämligen i ”synen på asylmottagande” (Tidöavtalet 2022, s. 29). En rad utredningar tillsätts i skrivande stund för att ytterligare strama åt asylpolitiken. Senvåren 2023 har ett antal lagförslag presenterats om en effektiviserad så kallad inre utlänningskontroll, asylcenter, anmälningsplikt, återvändandecenter med mera.

Hur kunde det hända? Varför blev det ett så stort problem att människor på flykt bereds en fristad? Och hur har asylrätten villkorats över längre tid i Sverige?

De här frågorna behandlas i en doktorsavhandling i socialt arbete som försvarades våren 2023 vid Göteborgs universitet: Vem får stanna? Om politiska problemrepresentationer av rätten att stanna i Sverige 1936–1989 av Tobias Jansson.

Samtidig psykisk ohälsa och missbruk

2023-09-12T20:18:14+02:00

Co-occurring mental illness and addiction – a unity that forms everyday life

People with co-occurring mental illness and addiction tend to be a vulnerable group in society, often in need of extensive and collaborative care. From a social work perspective, it is crucial to gain more knowledge about these persons’ everyday lives and living conditions. The aim of this article is to explore how people with co-occurring mental illness and addiction experience their everyday lives and develop knowledge about how everyday life is structured by these co-occurring illnesses. Using a narrative method, 12 persons were interviewed, sharing their experiences. The analysis was performed using the theory of the everyday life, the normative and structural aspect. The findings suggest that participants’ understanding of the co-occurring mental illness and addiction is described as a continuous interaction between the two illnesses and experienced as a unity. The narratives imply that dysfunctional family relationships in everyday life during childhood, losing employment and financial problems are shared experiences. The narratives also include loss of everyday routines due to co-occurring illnesses, unemployment and homelessness. Therefore, several routines, such as sleep, food and household routines are negatively affected. The conclusion is that the persons’ everyday life experiences starting as early as childhood have consequences for how their adulthood is structured, where the co-occurring mental illness and addiction play a central role in everyday life, affecting various aspects of it. The implications for practice are to view and treat the co-occurring illnesses as the persons understand them, namely as a unity that affects several everyday life arenas, and offer help to create and maintain routines, economic support and participation in activities.

Ny avhandling: Lagunathan Govander (2023)

2023-10-03T08:16:11+02:00

Ny avhandling

Govander, Lagunathan (2023). Crumbs from the rich man’s table? Municipal labour market policies and recognition of welfare recipients in Sweden. Diss. Linnéuniversitetet.

Ny bok: Whittaker K.J., Holmes, L., Del Valle J.F., & James, S. (red.) (2023)

2023-10-03T08:16:14+02:00

Institutionsvård för barn och ungdomar (kollektiv vård och behandling dygnet runt) är en ofta ifrågasatt insats. Att föra samman barn med stora behov är förenat med risker och det finns ont om forskningsstudier som tydligt kan visa institutionsvårdens nytta för barns utveckling. Vårdformen präglas återkommande av skandaler och i Sverige rapporterades nyligen om våld och övergrepp vid Statens Institutionsstyrelses (SiS) särskilda ungdomshem. EU (Europeiska unionen) förordar “avinstitutionalisering” som överordnat mål och många länder, inklusive Sverige, prioriterar vård i familjehem framför institutioner. Samtidigt har institutionsvård en befäst position inom samhällsvård världen över. I Sverige är omkring vart fjärde barn i samhällsvård placerad vid ett HVB- eller SiS-hem. Svensk institutionsvård (SiS-hemmen undantagna) utförs på en löst sammanhållen marknad där vårdutbudet till stor del bestäms av privata aktörer.

I antologin Revitalizing residential care for children and youth. Cross-national trends and challenges (Oxford University Press, 2023) diskuteras institutionsvård i sexton västländer (inklusive Argentina). Boken gör nedslag i så skilda länder som USA, Spanien, Israel, Finland och Tyskland (dessvärre ingår inte Sverige i antologin). Syftet med boken är att ge en bild av hur institutionsvård används i olika länder, men även att identifiera framgångsrika praktiker.

Ny avhandling: Om interna gränser för hemlösa EU-migranter och den norska välfärdsstaten.

2024-01-02T12:39:12+01:00

Turid Misjes doktorsavhandling Social work(ers) and homeless EU migrants: welfare bordering in Norway har en etnografisk forskningsansats och är en sammanläggningsavhandling bestående av tre publicerade artiklar och en sammanbindande kappa. Det centrala forskningsproblemet i Misjes avhandling är hur gränser dras internt i välfärdsstaten, vem som har rätt till social- och hälsovårdstjänster samt bidrag och vem som blir utanför. Vidare utforskar Misje hur denna interna gränsdragning skapar och omskapar migrationspolitiken som i sin tur formar den norska välfärdsstaten. I centrum för Misjes avhandling står såväl professionellas som brukares perspektiv och tack vare detta top-down- och bottom-up-perspektiv presenteras en nyanserad och holistisk bild av interna gränsdragningar. Eftersom min egen doktorsavhandling i socialpolitik även fokuserar på möten mellan migranter och praktiker i välfärdsstaten är det med stort intresse jag läst Misjes avhandling.

Lyrik: Olle Jilkén

2023-06-21T10:57:01+02:00

Jilkén doktorerar inom företagsekonomi på sektionen för management, organisation och samhälle vid Stockholms universitet. Jilkén har en kandidatexamen i företagsekonomi med inriktning konst och kultur samt en masterexamen i genusvetenskap. Jilkéns aktuella avhandlingsprojekt undersöker svensk mångfalds- och inkluderingsarbete utefter emotionssociologiska teorier.

Vetenskapligt kunskapsutnyttjande och nyttjande av kunskapskällor bland hälso- och sjukvårdskuratorer

2023-06-08T11:01:50+02:00

Research knowledge utilisation and the use of knowledge sources among health social workers - a comparison based on licence

Previous research has shown that health social workers make little use of research knowledge in their professional practice. The purpose of the study was to investigate possible differences between licensed and non-licensed health social workers based on background factors, research knowledge utilisation and use of knowledge sources. The study was based on a national web survey that was answered by a total of 1236 health social workers. The survey responses were analysed using cross-tabulations, Chi2 tests and binary logistic regression. The results showed that there were differences in a number of background factors: sex, number of years in the profession, highest completed education and whether the respondents had studied all/part of their education abroad. All these background factors, with the exception of gender, were found in the regression analysis to be associated with licence status. The results show that there was a difference in the frequency of reading research literature between licensed and non-licensed respondents. The respondents' answers regarding the most important sources of knowledge in their work differed with respect to four variables: theory, life experience, colleagues and supervision. In comparison, their answers regarding the barriers that affect them most differed with respect to only one variable: lack of organisational support for applying scientific knowledge in practice. The study’s main results show that there are no major differences in terms of research knowledge utilisation between licensed and non-licensed health social workers. Rather, the results indicate that there are more similarities between the groups. In terms of use of knowledge sources, however, both differences and similarities between the groups were demonstrated. The article proposes an important question for further research and highlights implications for practice.

Ny bok: Edebalk, Gunnar (2022)

2023-10-03T08:16:19+02:00

Det börjar nu bli möjligt att se bakåt på en tid präglad av en pandemi som drabbade den äldre befolkningen särskilt hårt. Coronakommissionens delbetänkande Äldreomsorgen under pandemin (SOU 2020:80) visade med tydlighet på de strukturella bristerna. Per Gunnar Edebalk har skrivit boken Äldreomsorgen: en aktuell historia (2022a) och dess ämne ter sig alltså särskilt angeläget. Det saknas inte forskning om äldreomsorgens historia (se t.ex. Trydegård & Thorslund 2010, Trydegård 2013, Brodin 2005; Blomqvist & Winblad 2019). En hel del av den forskningen står Edebalk själv för (se t.ex. Edebalk 1991, 2016). Som Edebalk skriver så har det saknats en sammanhållen historik över den moderna äldreomsorgens historia. Det som står i fokus för Edebalks historieskrivning är den offentligt organiserade äldreomsorgen som tar sin början med 1918 års fattigvårdsförordning och avslutas med beslutet om biståndsbedömt trygghetsboende som trädde i kraft 2019. Som avslutning diskuterar Edebalk möjliga vägar framåt för äldreomsorgen.

Jeny Rengman

2023-03-28T13:49:11+02:00

Jeny Rengman skriver poesi och dramatik. Hon är bosatt i Göteborg och har gett ut böckerna Huset och Du kommer rädda mig. Jeny arbetar även som socionom. Dikten är hämtad ur diktsamlingen Huset (Pequod Press, 2013)

Ny bok: A. Behtoui, F. Hertzberg och A. Neergard (red) (2020)

2023-05-24T10:05:04+02:00

I antologin Ungdomars fritidsaktiviteter: deltagande, möjligheter och konsekvenser undersöks och diskuteras vikten av fritidsaktiviteter för ungdomar i dag ur flera synvinklar. Dessa aktiviteter är en angelägen politisk fråga som rör utanförskap, sociala skillnader och framtidsmöjligheter för ungdomar. En rapport från MUCF (2022) visade nyligen att den samhälleliga kostnaden för en ung person som hamnar i kriminalitet kan uppgå till mångmiljonbelopp och att tidiga insatser i ungas fritid bör betraktas som en investering för samhället och en möjlighet att förbättra livskvaliteten för ungdomar under uppväxten. En ofta förespråkad metod för att motverka utanförskap och kriminalitet anses vara målinriktade fritidsaktiviteter för barn och ungdomar som riskerar att hamna i utanförskap. I belysning av den här samhällsfrågan är boken aktuell. Här berörs insatser, gruppers möjligheter och framtidsutsikter samt konsekvenser av utanförskap både för individer och samhället. Redaktörer är professorerna i sociologi, Alireza Behtoui och Anders Neergaard, samt docenten i pedagogik, Fredrik Hertzberg. De nio olika empiriska kapitlen är baserade på forskning från discipliner som pedagogik, sociologi, socialt arbete, etnicitet och migration samt socialantropologi.

Ny avhandling: Rebecka Strandell (2022)

2023-03-28T13:33:50+02:00

Rebecka Strandells doktorsavhandling i socialt arbete, Omsorgsarbete i hemtjänsten: förändringar, utmaningar och möjligheter, är en sammanläggningsavhandling som inkluderar fyra delarbeten och en sammanbindande kappa. Som tidigare enhetschef i hemtjänsten vet jag att baspersonalens arbete redan på 1990-talet alltmer präglades av korta punktinsatser hos hjälptagarna och ökande tidspress. Sedan dess har stora omstruktureringar skett inom äldreomsorgen: förskjutning från äldreboende till hemtjänst, striktare biståndsbedömning samt ökat inslag av privata aktörer i och med introduktionen av kundval. Hemtjänsten har därmed kommit att i allt högre grad koncentreras till äldre personer med omfattande och komplexa hjälpbehov. Dessutom har resurserna till äldreomsorgen minskat i förhållande till andelen äldre i befolkningen. Det var därför med spänning, men också med viss oro, som jag började läsa avhandlingen.

Försörjningsstöd är inte förtidspension

2023-10-03T08:16:22+02:00

Egenförsörjning av klienter med försörjningsstöd är en utmaning för kommunerna, särskilt socialtjänsten. Sjuka eller störda och arbetsoförmögna klienter intar ofta och länge en odefinierad position. Personlighetsvariationer, psykisk sjukdom av oklar eller sammansatt natur, men även neurologisk diagnos, kan innebära lång tid med försörjningsstöd, trots arbetsoförmåga eller avsaknad av anställningsbarhet. Den socialmedicinska vardagen för tanken till Inghes arbete om fattiga i folkhemmet (1958), och Grunewalds kamp för rättvis omsorg om förståndshandikappade, bl a att de fick rätt till sina egna pengar, ekar i korridorerna (2008). Motsvarande insats för arbetsoförmögna sjuka, som under senare år beviljats försörjningsstöd, är sjukersättning. Sådan fordrar samarbete mellan vården, socialtjänsten och Försäkringskassan. Lagarna, Socialförsäkringsbalken (SFB) (SFS 2010:110) och Socialtjänstlagen (SoL) (SFS 2001:453) främst, med prejudikat är fundamentet. Och det duger.

Ny bok: Elisabeth Bergdahl och Fia Andersson (red) (2022)

2023-03-06T08:28:01+01:00

Elisabeth Bergdahl och Fia Andersson (red) (2022) Deltagarbaserad aktionsforskning – tillsammans för kunskap, lärande och förändring, Studentlitteratur.

Ny bok: Jacob Knage Rasmussen (2021)

2023-03-06T08:28:04+01:00

Jacob Knage Rasmussen (2021) ”Hvem troede de jeg var?” Når tidligere børne-hjemsbørn laeser deres journal – konflikter, håndteringsstrategier og potentialer. Institut for historie, Syddansk Universitet & Danmarks Forsorgsmuseum

Ny bok: Peter Beresford (2021)

2023-03-06T08:28:10+01:00

Peter Beresford (2021) Participatory ideology – from exclusion to involvement, Bristol, Policy Press

Gestaltade erfarenheter i biografi, vittneslitteratur och litteratur

2023-02-10T10:07:58+01:00

Som författare arbetar jag personligen helst i fiktionen. Helt enkelt för att den ger mer frihet än det dokumentära skrivandet, som i någon mening gör ett språk på såväl korrekt tidskronologi som ”sanning”. Men ett antal år efter debuten med romanen Svinalängorna (2006), som bland annat handlar om social utsatthet, barns överlevnad, alkoholism, hade jag fått så många frågor om min biografi att jag på allvar började fundera på att skriva något mer självutlämnande, det vill säga mer biografiskt, om jag förmådde. Dels var jag medveten om att få med min bakgrund, arbetarklass, invandrare, kvinna, mångfaldig social utsatthet, var predestinerade att bli författare, eller konstnärer. Dels anade jag att jag kunde skriva något som var relevant. Vidare drevs jag av tanken att bidra med kunskap. Men också av en plikt att vittna eftersom jag överlevt. Och kanske betydde tiga att svika?

Projektifierad forskning

2023-03-06T08:28:15+01:00

Research “projectified” – an ongoing evaluation of a local labour market project
In this paper the researcher’s role within a small-scale project aiming at social change is problematized in the light of the the organizational specificities of the project.
The text is based on experiences from a labour market project, in a small industrial community, where two colleagues and I at the Department of Social Work at Linnaeus University conducted ongoing research in the years 2018–2020. Over this period, we acted as a sounding board for the project management and assisted with analyses of the activities carried out in the project, from the start-up phase, over a consolidated phase to its completion.
In retrospect, the conditions for conducting ongoing research within the framework of a smallscale project raise several questions of which two will be discussed here. Firstly, the researchers role in an often conflicting relationship between operational development and knowledge creation. Secondly, the researchers role in the knowledge accounting of the change work carried out in the project.
It can be argued that the researcher role is at risk of being “projectified”, i.e., the knowledge creation and the reporting of the change work is adapted to the conflicts and tensions between dayto-day practice and the goals of the change work in negotiation with the project’s stakeholders.

Forskningscirklar med hemtjänstmottagare och personal

2023-03-06T08:28:17+01:00

Research circles with home care recipients and care staff - a method to increase understanding of what quality in home care implies
A research circle is a method in participatory research, which aims to strengthen the bottom-up perspective and thereby establish a more democratic process for common knowledge formation. The methodology means that more voices and perspectives are made visible, as well as identifying concrete proposals for change. A shared knowledge formation requires that all participants experiences, and knowledge contributions are taken into account and the researchers role as circle leader is to contribute by connecting to current research and other sources of knowledge in the area of study. The purpose of the present study is to explore and if so, how to the research circle method is useful as an initial stage of a research and development process.
The article describes research circle about quality in home care, i.e interventions that take place in the individual’s home outside of assisted living facilities. Quality is a complex concept and often a subjective experience. To find answers to the question of what the meaning of quality in home care services is, research circles are conducted with home care recipients and caregivers separately.
As the research circles are ongoing, the results are still preliminary. To highlight the method, two themes about what quality in home care means, have been chosen to describe the joint knowledge formation, which is based on an interaction between theory and practice. Our ambition is that the results produced by the research circle as a method should also be used as a basis for organizational learning within home care and thus contribute to increased quality.

Samskapande processer

2023-03-06T08:28:20+01:00

Co-creative processes – power, responsibility and epistemic justice in participation research
Participatory research designs are often used to improve the opportunities of marginalized groups to participate in knowledge production. This article is based on experiences from a research project, where participatory design was used to develop and implement user participation for children and young people in out-of-home care. The aim is to discuss opportunities and challenges within different stages of this research project to problematize which participation in participation research involves. Special emphasis is placed on the power relations between researchers, professionals and users through the different stages of the research process – from research design and co-creation to the implementation of co-created knowledge – and to explore how the opportunity maintaining epistemic justice varies among participants throughout this process. This article shows that the conditions for maintaining justice and epistemic justice change when the participatory research process goes from knowledge production to implementation of co-created knowledge. The implementation of knowledge takes place in a context of complex and competing interests, where the responsibility and power of researchers are weakened in favor of the responsibility and power of professionals. At this stage, users' opportunities for power and responsibility is also weakened. This shift of responsibility and power has ethical implications, which users at this stage may feel let down about their expectations of change that were raised in the past stages of the process, are not met in practice.

"Som erfarenhetsforskare, då är man med och bestämmer i forskningsprojektet"

2023-03-06T08:28:23+01:00

'As a community researcher, you get to make decisions in the research project’ – an autoethnographic study about a joint research process
In a participatory action research project, we emphasize experiences of collaboration between academic and community researchers by applying analytical autoethnography. The aim of the article is to describe the research process which involves both individual and collaborative processes, and to analyze challenges in relation to participation in the ongoing research process. We identified four themes: Start-up and initial challenges, Conditions and structural prerequisites for collaboration, Joint development of work methods and Power and role distribution. Our findings are presented in two separate analyses; a collaborative inductive analysis and an academic led theoretical analysis in which Arnstein’s ladder of participation and Fricker’s concept of epistemic injustice are utilized in order to scrutinize challenges related to different degrees of participation in the research process. The results demonstrate that shared hermeneutic resources are necessary for the mitigation of epistemic injustice and enablement of mutual learning processes, such as collective writing processes. The results also indicate that a full participation for community researchers in the entire research process was difficult to achieve, both in relation to structural resources such as allocated time, and in relation to perceptions of meaning- making aspects, for example, individual interests and contributionsin terms of knowledge.

Delaktighet i forskningsprocessen

2023-03-06T08:28:27+01:00

Participation in the research process - PAR in a contemporary context.

Expectations and demands on coproduction in research have increased. Therefore, there is a need for knowledge on how these coproducing processes where researchers and practitioners work side by side during the research process can be carried out. In this article, methodological questions related to coproduction and collaboration between researchers and practitioners in the field of
social work are raised and discussed. The article draws on an on going research project where participatory action research (PAR) is the leading guideline. PAR in a contemporary context is understood as a democratization process, where values such as participation, mutual learning, empowerment, improvement and development of practice are given as much attention as the actual research findings. The research project discussed takes its starting point in Swedish eldercare, investigating situations of moral stress and moral agency. The project is carried out in close cooperation with three municipalities and institutions where future staff for eldercare are trained (social workers and auxiliary nurses). In the article the relations between researchers and practitioners are discussed. Strategies on how to establish cooperation applying a synergistic approach are highlighted. Furthermore, strategies for dissemination or research results are discussed. The article suggests PAR as a specific social work signature methodology, as PAR acknowledges the need for relational work as well as an action-oriented research agenda, well in line with the core values and understanding of social work as a professional practice and academic discipline. In the article, applying PAR in a contemporary context, is understood as a key component when striving for socially robust knowledge; that is, knowledge that is considered relevant and reliable in the eyes of all actors involved, in this case staff in municipal eldercare, as well as in academia.

Kontext och deltagande kunskapsprojekt

2023-03-06T08:28:30+01:00

Based on 20 years of experience involving marginalized singles mothers in participatory knowledge projects, this article provides a personal and critical reflection on the importance of the contexts within which such projects develop. Through concrete examples of projects, developed during different historical periods and welfare regimes, the author illustrates how the political and economic context can create both opportunities and barriers for the participation of the disadvantaged groups and the grassroots organizations that represent them. Some of the tensions too as benefits that can arise when more radical self-organized grassroots groups collaborate with academic institutions are also highlighted. Finally, ethical issues regarding the ideals of commitment of marginalized groups within a welfare context where the time to participate is regulated and limited raises. Consequently, it is argued, there is a need for wider critical reflection and continuous dialogue about how the basic principles of more radical traditions, both in research and social work, can be adapted and incorporated in new ways, whilst also learning from past experiences.

Förord

2023-03-06T08:28:33+01:00

Det här temanumret handlar om deltagande forskning inom socialt arbete samt det socialvetenskapliga fältet i en vidare bemärkelse. Deltagande forskning är en samlingsterm för forskningspraktiker som tar avstamp i socialt engagerad samhällsvetenskap, som eftersträvar mobilisering och förändring och som drivs av en ambition att göra forskning tillsammans med dem som är berörda av den. Deltagande forskningsansatser samlas under en rad olika benämningar, som till exempel aktionsforskning (Swedner 1982), samhällsarbete (Sjöberg & Turunen 2018), brukarorienterad forskning (Beresford 2021, även recenserad i detta nummer av Sara Hultqvist), deltagande aktivistisk forskning (lisahunter m.fl 2013) ), praktiknära forskning (Uggerhöj 2011), eller medborgarforskning (Kasperowski & Kullenberg 2018). Denna variation i hur deltagande forskningsansatser benämns återspeglas även i bidragen i det här temanumret. I flera av bidragen talar författarna även i termer av participatory action research (PAR). Det som förenar de olika benämningarna och ansatserna är just de deltagande dimensionerna, att det rör sig om forskningspraktiker som eftersträvar att kunskap och förståelse nås i samspel och ömsesidigt utbyte mellan forskare och forskningsdeltagare, med målsättning att forskning ska vara användbar för alla involverade. Signumet för sådan forskning är alltså att den görs tillsammans med och inte om människor.

Uppföljningens olika roller

2023-10-24T15:18:39+02:00

The different roles of supervision – foster parents’ experiences of social service supervision

Foster care supervision is regarded as central to securing foster care quality. Studies show that foster care supervision is a heterogenic activity, but foster parents’ experiences of supervision have scarcely been examined. The article is part of a case study of six local authorities and their foster care supervision. The aim is to analyse how foster parents perceive the role of supervision. The empirical material is based on interviews with foster parents (n=18). Theoretically, foster care is analysed as a hybrid intervention in the borderline between family and welfare service, which opens up for different notions regarding how supervision should be performed. The analysis identifies several supervisory roles: the verifying role; the sympathising role; the assisting role; and the instructive role. The roles differ in terms of how supervision is executed and whether the emphasis is on support to foster parents or control of their performances. The discussion focuses on the prerequisites needed for supervision to impact the foster care service.

Välkomna till ett nytt nummer av Socialvetenskaplig tidskrift!

2023-01-12T10:47:34+01:00

Välkomna till ett nytt nummer av Socialvetenskaplig tidskrift!

Ny avhandling

2023-01-12T00:06:35+01:00

Emma Sundkvist (2022) Human rights as law, language, and space-making: women’s rights movement in post-revolutionary Egypt. Lunds universitet.

Professorsinstallation 2021

2023-01-12T00:01:55+01:00

Det är en stor sak. Att tilldelas ett hedersuppdrag. I en tid då ämnet humaniora, som sådant, på sina håll, tycks vara angripet av svartmögel, bestämmer sig Linköpings universitet för att satsa stort på det. Därav två nyinstiftade gästprofessurer, en i Moa Martinssons namn, en i Tage Danielssons.

Kan bara säga, tack.

Älskar det.

Kompetensprofilen hos undervisande personal på socionomutbildningar

2023-01-12T13:24:49+01:00

The competence profile of teaching staff in social work education programs - a strategic issue for the field of social work

In the past four decades, the higher education in social work has expanded greatly in Sweden, but analyses of what this development means for the field of social work are few. No scientific text pays specifically attention to the competence profile of the teaching staff. The aim of this article is to investigate the quality of the education with a focus on the competence profile among teaching staff in social work education programs. The competence profile is analysed by studying the competence on social work as academic discipline (Bachelor of Science in Social Work for non-PhD teaching staff and PhD in social work for staff with doctoral degree) and scientific level (PhD among the teaching staff) based on two quality criteria: two-thirds of the teaching staff with doctoral degree and two-thirds with social work as their main academic discipline. The article has a comparative approach by comparing both the competence profile between higher education institutions with social work programs 2020 and the development between 2008-2020. The article uses quantifiable data that has been collected through a survey with basic facts about the teaching stuff from all institutions with social work programs and statistical data from the Swedish Higher Education Authority. The analyses of the empirical material has led to two main conclusions regarding the competence profile of teaching staff: none of the higher education institution with social work program in Sweden meets both quality criteria and the differences between the institutions risk to develop an stratified higher education with a hierarchy between social work programs with negative consequences for the discipline as well as for the students’, labour market entry after graduation and for clients.

Socialtjänsten som en hållbar kunskapsorganisation

2023-01-12T13:24:52+01:00

Social Services as a sustainable knowledge organization: from vision to reality?

The imminent Social Services Act is expected to stipulate that decision-making should be "in accordance with scientific evidence and proven experience". If the proposal is fulfilled, the Act will contain requirements similar to existing acts in other welfare sectors, such as requirements for increased systematic follow-ups, developmental work and the use of knowledge from various knowledge sources. These are characteristics that symbolize a practice that both uses verified knowledge and develops new knowledge by testing, documenting and evaluating new ideas and working methods in a systematic process in everyday life. In this article, we argue that the goal presupposes an aspiration towards a knowledge organization; therefore we want to contribute with an analysis of what this means for social services.

The “knowledge-seeking social worker” is a key actor in the transition towards a knowledge organization, because it is in the everyday social work practice, that is, the interactions between the social worker and the client, that the knowledge organization largely becomes visible. However, a large-scale transition towards a sustainable knowledge organization cannot depend on only professionals and their ability to engage clients in work processes, it will require changes at a system level, where actors in politics, academia and practice take responsibility for future investments. This article highlights four areas of importance: 1) co-ordination of research and practice, 2) continuing education to build expert knowledge and broaden career paths, 3) development of political ownership for quality and direction, and 4) organization and management for knowledge use and knowledge development.

Nya villkor för ett gammalt problem

2023-01-12T13:24:56+01:00

New conditions for an old problem: foster care recruitment in an era of privatisation and professionalisation

Foster care is the most common intervention for children who are placed in out-of-home care. At the same time, there are recurrent discussions about difficulties in recruiting foster homes. The preconditions for recruitment have changed and today, there is an increased competition for foster homes between municipalities and private businesses, stricter requirements placed on foster parents and changes in the needs of children placed in care. The aim of the article is to analyse the recruitment of foster homes in light of these changed preconditions. Empirically, the article is based on a survey targeting Swedish municipalities. The findings show, that although a majority of the municipalities have employees particularly responsible for recruitment, small municipalities often lack such resources. Further on, almost three quarters of the municipalities state that it is difficult or very difficult to recruit foster homes. For example, answers to the survey’s open questions demonstrate that competition from other municipalities and private companies affects recruitment. Further on, the municipality’s reputation is considered an important factor for attracting new foster homes. Finally, it appears to be difficult for municipalities to recruit a varied supply of foster homes and, in particular, homes that can care for children with special needs. The findings are discussed in relation to previous international and Swedish research. Finally, suggestions regarding how recruitment may be improved are presented.

Yrkeserfarenheter av våld och emotionella strategier

2023-01-12T13:24:59+01:00

Experiences of violence and emotional strategies during everyday worklife: voices from staff at special youth homes

During the 2000s, the National Board of Institutional Care (SiS) has reported an increase in violent incidents between staff and young people. This article focuses the staffs´ professional everyday life, especially descriptions of how they handle violence in their professional everyday life and what directions the violence takes. The staffs´ everyday work is often depicted on the basis of various dilemmas and tensions, which can affect how they maneuver in terms of how they deal with, and are affected by, violence during their professional working day. The purpose of this article is to illustrate how staff describe the violence they encounter in terms of form, direction and extent, including their own handling of the violence. The theoretical starting point regarding violence is taken from a relational perspective where context, situation, form and intention are important for how violence is understood. The staff’s work is understood with the help of both Hochschild’s and Bolton’s descriptions of emotional work, where emphasis is placed on the development that Bolton pointed out regarding the importance of colleagues regarding feeling-rules. Fifty-three semi-structured interviews were conducted with staff at three different secure units for adolescents in Sweden. The material was organized through a thematic analysis, yielding four themes placed under two headings; ‘A violent scene? A matter of definition’ and ‘Handling violence: strategies employed’. The results show how staff describe youth as the violent party and how they suppress their own emotions. Additionally, staff articulated their own use of violence toward youth and their emotional stance, describing an interpersonal shield that protected them from violence. The results underline the importance of raising questions about the nature of violence in secure units for adolescents and how staff handle such violence in their everyday work.

”Gör plats!”

2023-01-12T13:25:01+01:00

”Make room!” Concerning ableism, paternalism and the construction of dis/ability

Within the social work profession, social vulnerability and social justice are central concerns. However, professional emphasis is on economic and social conditions and less on dis/ability, despite the fact that dis/ability is important, not only for services aimed specifically at people with dis/abilities, but the entire profession of social work is linked to dis/ability in various ways. The purpose of the article is to contribute to a deepened understanding of vulnerability in general and, in particular, the vulnerability of people with dis/abilities. An advertisement from the Swedish Public Employment Service’s campaign “Make room!” forms a point of departure for a theoretical discussion of how dis/ability is constructed.

The article demonstrates how the advertisement is based on paternalistic and ableistic ways of thinking that connect dis/ability, gender, and race/ethnicity. Able-bodied perfection is regarded as desirable, while the deviant body is linked to deficiency and suffering. The article also deals with the critical discussion that followed the advertisement, which eventually led to the Swedish Public Employment Service withdrawing it.

Finally, we argue in favour of a cripistemological perspective in social work. This means taking previously marginalized knowledge as a starting point and reformulate traditional perspectives. It also means seeking cross-border cooperation between social work and the disability rights movement as well as other social movements. Thus, the lived experience of vulnerability that can result from impairment and its effects, as well as the political vulnerability that arises due to lack of resources, are made visible, without vulnerability being interpreted from paternalistic and ableistic perspectives. Moreover, ideas of the normal body and the normal way of thinking and feeling can be

”Andra ögon idag?”

2024-01-02T12:39:25+01:00

“Other eyes today?” ̶ Social services’ handling of child protection investigations in cases of violence

Social work involving child protection investigations is extensive within social services. The largest proportion of investigations are initiated due to reports of concern. Between the years 2010 and 2021, national statistics indicates that reports of concern increased by 200 percent. This article analyses the social services’ handling of child protection investigations initiated due to concerns about violence. The article is part of a larger study of privatisation in child protection investigations in six municipalities, with comparisons between investigations carried out by municipally employed social workers and private consultants. A high proportion of the investigations examined were initiated due to concerns about violence. The article analyses child protection investigations regarding 70 children, where the reports of concern contain information about violence, either concern about violence against the child or concern that the child experienced violence in close relationships. The article is based on qualitative and quantitative content analyses of the investigations and interviews with professionals. The results show that violence could tend to disappear in the documentation during the investigation process. The investigator could reformulate the questions that guided the investigation and reformulate the statements about violence from one person (father) towards another person (mother) into parental “conflicts”. Instead of a focus on violence, the focus of the investigation could be directed towards the parents’ own problems or the child’s behaviour. One explanation could be that, according to the reports of concern, children who were exposed to violence did not always have the opportunity to express themselves in safe and secure ways during the investigation process. The study shows differences between investigations carried out by private consultants and employed social workers in terms of children’s participation and the extent to which investigations led to any intervention.

Minnesord: En sociolog för folk

2023-05-24T10:05:28+02:00

Den kanadensiska sociologen och feministen Dorothy Edith Smith avled den 2 juni 2022. Under sina 95 år i livet hann hon göra flera betydelsefulla bidrag till bland annat arbetsvetenskap, etnografi, familjesociologi, psykologi och utbildningsvetenskap. Den här essän kommer dock främst att rikta uppmärksamheten mot Smiths bidrag till feministisk teori och metodologi. I synnerhet kommer jag att diskutera Smiths bidrag till att utveckla en feministisk ståndpunktsteori som inte tar kvinnan – i bestämd form singularis – som en homogen utgångspunkt för sitt projekt. Den sociologi som Smith utvecklade riktade fokus bort från att göra den marginaliserade gruppen till ett objekt för forskning till att i stället studera hur maktstrukturer runt omkring marginaliserade grupper formar deras levnadsvillkor. Med utgångspunkt från människors levda erfarenheter utformade Smith Institutionell etnografi, en sociologi för att förstå de styranderelationer som formar människors vardagliga liv. I den essän kommer jag börja med att beskriva Smiths liv och gärning för att därifrån ge en överblick över vad jag anser vara hennes främsta intellektuella bidrag till eftervärlden: feministisk ståndpunktsteori och institutionell etnografi. För att konkretisera begreppen Smith introducerade kommer jag att ta exempel från min egen och andras forskning och därigenom även visa vad arvet efter Smith kan ha för betydelse för samhällsvetenskapen framöver.

Utvecklingsarbete som styrteknik

2024-01-02T12:39:39+01:00

Development work as governance technique - an analysis of how development leaders experience power in Swedish regional support and cooperation structures.

In this article, we study the experiences of power carried out by regional development leaders in Swedish regional support and cooperation structures (RSS) within the state’s governance of social services. The article answers two questions regarding: 1) the development leaders’ experiences of power in vertical and horizontal control rationalities in governmental knowledge management, and 2) the significance these experiences have for their understanding and comprehension of governance. The context is the national strategy on the knowledge management of social services. Knowledge management is exercised through interaction between the state, regional structures, government agencies, and RSS, implemented as a partnership.

Our analysis is based on a series of recurring group interviews carried out as research circles with six regional development leaders. The analysis model in the article is primarily based on concepts such as control rationality, social technologies, and the relational exercise of power as a manifestation of normative power through subtle forms of control.

The analysis reveals that the development leaders’ diverse experiences with power are shaped by the underlying governance rationalities in their operating context. In horizontal governance, they describe feeling a sense of participation and autonomy. In contrast, their experience of vertical governance is characterised by a feeling that someone else is in control. Their understanding of how power is constructed influences how they perform governance. They define governance as development, meaning a governance technique that allows for action and a sense of participation. We argue that development work should be considered a subtle social technology based on relational power, which organisations and professionals should recognise and put into concrete action.

Det relativa ickevalet

2023-10-03T08:16:25+02:00

The relative non-choice – a critical discourse analysis of freedom of choice in elderly care in Sweden

The aim of this study is to reveal how non-choice is represented in a context advocating freedom of choice. This is developed by investigating how the non-choice of a provider in elderly care is represented in national policy documents. The concept “non-choice” refers to the absence or limitation of a choice of provider. The empirical data consist of ten documents on freedom of choice written during the 21^st century, a particularly expansive period for freedom of choice in Sweden. Fairclough’s critical discourse theory is used as the primary theoretical framework, and methodological inspiration from Bacchi’s approach to policy analysis is also applied. Prominent features in the findings are that there is a tendency to represent non-choice: 1) as a choice caused by incapacity, 2) as an active choice, 3) as an uninformed choice, and 4) as a predetermined choice. The result also shows that the meaning of non-choice is unclear regarding when family members and care managers have a decisive influence on the outcome of the choice and when a predetermined non-choice is activated as an obvious measure. In the social debate, much attention has been devoted to whether to introduce customer choice in elderly care at municipal level. We are now in a situation when more attention must be devoted to non-choice in the social debate, including its meaning and application.

Mellan rättslig reglering och professionell logik

2023-05-24T10:05:37+02:00

Between legal regulations and professional logic - dealing with reports of violence in child protection
This article analyses and discusses social workers’ perspectives on dealing with referrals concerning suspected violence and abuse in child protection within a legal setting guided by mandatory reports and mandatory child welfare investigations when children have been exposed to, or witnessed, violence in close relationships. The study is based on six group interviews with 15 social workers from six different municipalities of varying sizes. The analysis is based on professional theory and theories on discretion, with a focus on how social workers reason about their discretionary space and what strategies they use to cope with possible ethical and legal dilemmas in practice. Three main themes emerged in the analysis: social workers’ strategies within a limited discretionary space, unwarranted referrals, and a low threshold into social services but a high threshold for interventions. The study shows that most social workers consider themselves to have discretion to independently assess information on suspected violence in reports and to assess whether a child welfare investigation ought to be initiated or not. However, they also could feel a need to formally initiate a child investigation, and immediately close it after one meeting, as a strategy to correspond to legal demands. Social workers experienced a risk-oriented approach amongst other professionals, resulting in a mechanical approach to mandatory reporting, where referrals did not necessarily correspond to any actual concern for the child from the reporter. The social worker’s own possibilities to provide interventions was often perceived to be blocked if parents did not give their consent. The study shows and discusses how legal regulations urging professional action in vaguely defined situations must also provide necessary discretionary space for professional assessment to avoid, or cope with, ethical dilemmas related to the legal framework.

Den vetenskapande socialtjänsten

2023-10-03T08:16:28+02:00

The scientific social service – how a social media platform can turn the everyday work into science.

Here the aim is to describe and reflect on how the value-creating science method and its digital tool Loop Me (social media platform) have been implemented in a research project. The research project aimed to explore collaboration processes and working methods that social services designed for internal and external collaboration in relation to labour market integration and reduced income support. A further aim within the research project was to understand how collegial learning unfolded. Common to both researchers and practitioners was a desire to try an interactive research method that gave the opportunity to understand how the collaboration- and development process developed over time through employee reflection in relation to given assignments/situations. The article thus does not focus on the research questions in the project, but on the usability of the method and the type of data that was the basis for various qualitative analyses within an organisational working life context. The researchers and practitioners have chosen to adapt the method somewhat to work for the specific context in which the research study was carried out. We reflect on what we adapted, why and how, and conclude that the method leaves room for context-specific adaptations, which previous studies on interactive research methods have shown to be significant for implementation.

Barnets bästa vid assisterad befruktning

2023-10-03T08:16:31+02:00

The best interests of the child in assisted reproduction – assessments of parent potential in treatment with autologous and donor gametes

Considerations of the welfare of the intended child in assisted reproduction include the assessment of candidates’ capacity to care for the child. Swedish legislation prescribes the evaluation of candidates’ psychological and social circumstances only when gametes from a donor are used for treatment. However, accounts of the evaluation process by fertility clinic staff indicate that candidates’ social and psychological circumstances are also considered in non-donor treatment. While legislation demands that a professional behavioural scientist is involved in the assessment for donor treatment, this is not the case for non-donor treatment. Candidates for non-donor treatment are reported as being evaluated by a counsellor only if they attract the negative attention of clinic staff through self-disclosed information or their behaviour during visits to the clinic. The outcome is an evaluation process in non-donor treatment that is non-transparent and therefore unpredictable for candidates. This article is based on focus group discussions with fertility clinic staff at four public clinics in Sweden.

Mellan empowerment och disempowerment

2023-10-03T08:16:33+02:00

Between empowerment and disempowerment – coordinating work for the establishment of newly-arrived migrants and foreign-born people in the labour market within local activation policy

Increasing the employment rate and community establishment, as well as decreasing economic and social vulnerability, among newly-arrived migrants and foreign-born jobseekers are the objectives behind several local activation initiatives and projects around Sweden. This article is based on a study of a local activation project, primarily consisting of analyses of interviews with professional coordinators and other project actors. The aim of the article is to deepen the knowledge of the coordinated working method in local activation policy by critically analysing how different ideas about empowerment are part of the method and what significance this has in relation to newly-arrived migrants and foreign-born job seekers. The results show that the coordinating approach is based on principles that place the job-seeking individual's needs at the centre and that there is a tension in the working method between activation and labour market establishment, and social support and care. The studied activation project is based on both a liberal and radical ideology of empowerment. In practising the coordinating approach, however, a liberal ideology and understanding of empowerment dominate through its strong individual focus. The radical empowerment ideology with its structure-changing ambitions regarding the participants’ increased self-sufficiency, independence and empowerment are to a limited extent enforced within the project. The authors argue for the difficulties of using the concept of empowerment and its far-reaching liberation ambitions within the context of activation policy. Nevertheless, disciplining requirements and rules around self-sufficiency, individualised responsibility takeover and requirements for reciprocity within the activation of activities rather risk consolidating conditions of disempowerment for already vulnerable groups of job seekers.

Lyrik

2022-08-08T13:23:44+02:00

Att förebygga våld och tvång på institutioner genom social inkludering

2022-08-08T13:16:29+02:00

Unga kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning

2022-08-08T13:16:31+02:00

Tidigare forskning visar att unga med intellektuell funktionsnedsättning behöver ges möjlighet att utforska och uttrycka olika sociala identiteter, som idag sker på en rad olika arenor. Samtidigt saknas studier som särskilt belyser unga kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning och identitetsskapande på digitala arenor. Det övergripande syftet med den här studien är således att studera erfarenheter av självpresentationer som unga kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning gör på internet. Ett särskilt fokus riktas åt hur internet och sociala medier kan skapa förutsättningar för alternativa identitetskonstruktioner och hur dessa kan ta sig uttryck för dem. Studien baseras på intervjuer (individuella intervjuer, par-intervjuer och fokusgrupper) med unga kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning (n=17). Intervjuerna genomfördes under 2017 och 2018 och intervjupersonerna var mellan 16-21 år. Analysen av materialet är inspirerad av tolkande fenomenologisk analys (Interpretative phenomenological analyses - IPA) och mynnar ut i fyra teman: ”vara sig själv”, ”vara försiktig och undvika visa kroppen”, ”i andras ögon: om låtsasidentitet och att försköna” och ”när bilden inte stämmer överens”. Resultatet tolkas utifrån ett interaktionistiskt perspektiv och synliggör förhandlingar på olika nivåer inom olika områden. Mest framträdande är förhandlingen mellan risk och möjlighet, arenorna online och offline och normalitet och avvikelse. Slutsatsen är att unga kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning ger intryck av att befinna sig i ett spänningsfält mellan risk och möjlighet. Det är tydlig att internet å ena sidan utgör en möjlighet att utforska olika identitetsuttryck i samspel med andra. Å andra sidan kan internet liknas vid ett ”minfält” där det gäller att navigera mellan riskerna. Detta leder till en försiktighet som är relevant, men som kan upplevas som hämmande. Sammantaget ställer det stora krav på omgivningen: föräldrar och professionella. De praktiska implikationerna diskuteras utifrån begreppen dialektisk delaktighet och positivt risktagande.

Barn och ungas uppfattningar om socialtjänsten

2022-08-08T13:16:35+02:00

Artikeln belyser införandet av undervisning om socialtjänsten i skolan, med fokus på barn och ungas perspektiv. Syftet är att beskriva hur elevernas kunskap om och attityder till socialtjänsten har förändrats efter genomförd undervisning samt hur eleverna ser på undervisningen och på sin förvärvade kunskap. Resultaten visar att eleverna över lag var positiva till den undervisning de hade fått. De framhöll särskilt värdet av att känna till socialtjänsten, att få kunskap om vad socialtjänsten gör samt att få veta att barn och unga själva kan ta kontakt med socialtjänsten vid behov av stöd och hjälp. Resultaten tyder också på att elevernas kunskap om socialtjänsten stärktes och att attityderna blev mer positiva efter genomförd undervisning. Efter genomförd undervisning beskrev eleverna själva att deras bild av socialtjänsten hade förändrats och socialtjänsten beskrevs som ett av flera möjliga alternativ att vända sig till vid eget behov av stöd och hjälp.

Ekonomisk hjälp från Svenska kyrkan

2022-08-08T13:16:40+02:00

Förändringar i det svenska välfärdssamhället har devalverat ersättningsnivåer för ekonomiskt bistånd. Mottagare av ekonomiskt bistånd söker även ekonomisk hjälp från Svenska kyrkan. Diakonerna arbetar med ekonomisk hjälp, trots att kyrkan saknar nationella riktlinjer för hur och till vem hjälpen förmedlas. Forskningen om kyrkans hjälpverksamhet är sparsmakad, och det finns ingen forskning utifrån brukarperspektiv, en kunskapsbrist som artikeln avser att minska. Empirin bygger på intervjuer med nio personer som tar emot ekonomiskt bistånd och som dessutom söker ekonomisk hjälp från kyrkan. I fokus är anledningar att söka ekonomisk hjälp samt brukarnas framställning av interaktionen med diakonerna. Intervjupersonerna uppger tre skäl till att brukarna vänder sig till kyrkan: (i) försämrat stöd från socialtjänsten, (ii) lättillgängligt ansökningsförfarande hos kyrkan och (iii) möjlighet att dölja den ekonomiska hjälpen för socialtjänsten. Interaktionen med diakonerna präglas enligt brukarna av en stark samhörighet mellan dem och diakonerna. Brukarna använder oväntat en instrumentell logik i interaktionen med diakonerna för att få ansökan beviljad, samtidigt som de kritiserar myndigheterna för samma logik. Detta benämns den instrumentella paradoxen i artikeln.

Idéburen välfärd i Sverige

2022-08-08T13:16:43+02:00

Syftet med artikeln är att göra en genomgång av den forskning som finns inom området idéburen välfärd i Sverige samt att identifiera behov av vidare forskning. Utifrån ett ökat intresse för civilsamhället generellt och idéburen välfärd specifikt söker vi svar på några frågor. Vilka vetenskapliga perspektiv har anlagts i studier om idéburna organisationers roll för välfärdens praktik? När är studierna gjorda? Vilka välfärdsområden har studerats? Och, handlar studierna om brukare, professionella, välfärdsproducerande organisationer eller samhället i stort? I artikeln analyseras 161 publicerade studier. Dessa har identifierats genom sökningar i tre akademiska databaser. Resultaten, som sammanfattas genom grafer och i form av en narrativ syntes, visar att forskningen om idéburen välfärd har ökat stadigt sedan tidigt 1990-tal. Den samlade forskningen på idéburen välfärd ger en förståelse av de politiska förändringsprocesser som påverkat den idéburna välfärdsproduktionen och hur dessa processer relaterar internationella trender. Slutligen argumenteras det för att det saknas forskning om faktiskt utförd produktion av välfärdstjänster i den idéburna sektorn och dess betydelse för den enskilda brukaren. Det gäller särskilt forskning om idéburen vård och skola.

Lyrik

2022-06-03T11:46:55+02:00

Nya böcker

2022-06-03T11:42:54+02:00

Att hålla ihop det sociala arbetet

2022-06-10T10:07:44+02:00

När covid-19-pandemin nådde Sverige kom civilsamhällesorganisationer och deras verksamheter att påverkas i varierande grad liksom övriga samhället. I denna artikel undersöks hur tre olika civilsamhällesorganisationer – kyrkans diakonverksamhet, kvinnojourer och verksamheter som stödjer hemlösa – påverkades av pandemin. Syftet är att beskriva och undersöka vilket så kallat återstabiliserande arbete verksamhetsföreträdare inom tre olika civilsamhällesverksamheter gjorde under den pågående pandemin. Detta har gjorts genom att från mars 2020 följa, genom korta telefonintervjuer, fjorton olika civilsamhällesorganisationer som är verksamma på olika platser i södra Sverige. Genom termen återstabiliserande arbete analyseras verksamhetsföreträdarnas arbete för att trots begränsningar av verksamheterna ändå fortsätta att upprätthålla det sociala arbetet. Alltså en form av harmonisering mellan å ena sidan de riktlinjer och risker som pandemin skapade, å andra sidan det fortsatta sociala behovet av hjälp, stöd och omvårdnad.

Rekrytera och behålla personal i den kommunala äldreomsorgen under covid-19

2022-06-10T10:07:47+02:00

Covid-19-pandemin under 2020 och 2021 har satt intensivt ljus på arbetsförhållandena inom äldreomsorgen. Denna bransch har en lång historia av svårigheter med bemanning och kompetensförsörjning. God personalförsörjning är en förutsättning för omsorg av god kvalitet, och för att rekrytera, skapa och utveckla rätt kompetens behöver arbetsgivarna ha långsiktiga strategier. Denna artikel bygger på en intervjustudie av 15 större och mindre kommuner i Sverige, genomförd under hösten 2020 och våren 2021, som fokuserar på rekrytering och organisation av personal i den kommunala äldreomsorgen. Studien visar på vikten av kompetent personal och god organisation för att hantera en krissituation. Att rekrytera och behålla personal är processer som kräver ett gott arbetsgivarvarumärke, och detta hanteras väldigt olika av de undersökta kommunerna.

Erfarenheter av krishantering i biståndshandläggningsmöten med äldre personer under covid-19 pandemin

2022-06-10T10:07:50+02:00

Bakgrund: Socionomer är en viktig profession i samhällets sociala skyddsnät och verksamma i många möten med sårbara grupper i kris. Den pågående globala coronapandemin är en stor kris som drabbat världen och speciellt äldre personer har drabbats hårt av pandemins konsekvenser.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka och beskriva biståndshandläggares/socionomers erfarenheter av krishantering och möten med äldre personer under covid-19-pandemin.

Metod: En kvalitativ design med individuella semistrukturerade intervjuer genomfördes. Deltagarna rekryterades med ett ändamålsenligt urval och åtta biståndshandläggare intervjuades i en kommun i norra Sverige. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Resultat: Tre kategorier identifierades: erfarenhet av egen krishantering, nya perspektiv i arbetet, erfarenhet av kommunens krishantering och samhällsansvar.

Slutsats: Ett nytt arbetssätt har identifierats som innebär arbete på distans i hemmet. Äldre personers delaktighet i sin egen omsorg har minskat och försvårats under pandemin samt ensamhet, isolering, psykisk ohälsa och egenvald vanvård har ökat. Tjänsteutbudet har förändrats som en följd av distansarbete och pandemin och utbildningsbehov i krishantering har identifierats.

”Tidigare sa vi: Vad behöver ni hjälp med? Nu är det mer: Hur mår ni?”

2022-06-10T10:07:52+02:00

Anhörigkonsulenter arbetar med specialiserat stöd till anhöriga inom ramen för kommunernas anhörigstöd. Under covid-19-pandemins inledande fas under våren 2020 stängdes dock stödjande verksamheter till anhöriga i huvudsak ned. I den här artikeln, som bygger på kvalitativa intervjuer med anhörigkonsulenter, undersöks hur anhörigkonsulenter upplever att deras arbete med anhöriga förändrats under pandemin och vilka interaktionella strategier de beskriver. Trontos (1993) omsorgsetik har använts som teoretisk ram. Intervjupersonerna skildrar hur deras möten med anhöriga tagit nya former, främst i form av telefonsamtal och möten utomhus. Kontakterna med anhöriga sker nu framför allt på anhörigkonsulenternas initiativ jämfört med tidigare, och platsens betydelse för mötet har blivit mera påtaglig och något man måste planera. Mötenas innehåll har också förändrats och upplevs som tyngre. Anhörigkonsulenterna framhäver att de snarare kan lyssna och bekräfta än erbjuda praktiska lösningar eftersom dessa är försvårade. Det emotionella stödet till anhöriga har blivit mer framträdande än tidigare, vilket också ställer krav på anhörigkonsulenternas emotionella kompetens.

Kommunalt socialt arbete under covid-19-pandemin

2022-06-10T10:07:56+02:00

Studiens syfte är att undersöka den inverkan covid-19 pandemin har på det sociala arbetet inom den kommunala socialtjänsten sett ur ledningsperspektiv givet att avstånd ska upprätthållas i rummet samtidigt som socialt arbete ofta förutsätter social interaktion i ömsesidig närvaro. Studies material består av intervjuer med personer i ledande ställning eller med strategiska viktig sakkompetens. Utifrån ett teoretiskt riskhanteringsperspektiv kombinerat med George Simmels förståelse av det rumsliga som ett reciprokt förhållande mellan fysiska och sociala rum var reglering av rummet centralt för ledningen för att ta kontroll över det. Kontroll över rummet framstod som en grundläggande förutsättning för att försöka upprätthålla verksamheten och dess heterotopiska (platsbundna och ideala) värden såsom brukarnas sociala skydd. Regleringarna gällde ledningens ”beslutsrum” likaväl som personals när- och frånvaro och möten med brukare i det ”brukarnära” rummet. De innebar de förändrad social interaktion och anpassade arbetssätt och återskapande av ibland något annorlunda och/eller nya sociala rum.

Covid-19-pandemins påverkan på personer med intellektuell funktionsnedsättning i Sverige

2022-06-10T10:07:58+02:00

Personer med intellektuell funktionsnedsättning har sämre levnadsvillkor än befolkningen i övrigt och är ofta beroende av andras stöd för ett gott liv. Kunskap saknas om hur deras vardagsliv, hälsa och stödinsatser påverkas av den välfärdsutmaning som covid-19-pandemin innebär. I denna artikel redovisas och diskuteras anhörigas och personals bedömningar av pandemins påverkan på personer med intellektuell funktionsnedsättning i Sverige efter sex månaders pandemi i september 2020, det vill säga efter första vågen. 919 personer, 340 anhöriga och 579 anställda har anonymt besvarat en webbaserad enkät. Syftet med studien var att belysa hälsorelaterade och sociala effekter med fokus på vilka restriktioner som förekommit och vilka konsekvenser de bedöms ha fått för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Resultatet visar att begränsningar i sociala relationer och inskränkningar i sysselsättning och aktiviteter har förekommit under covid-19-pandemin för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Såväl anhöriga som personal noterar markant ökade problem avseende viktökning, stereotypa beteenden, humör/ångest, sömn, utåtagerande och självdestruktivt beteende liksom aggressioner. Smittskyddsinsatser i form av skyddsutrustning och social distansering har tillämpats men anpassad information som förklarar coronaviruset och restriktionerna har inte erbjudits alla. Flertalet som lever med intellektuell funktionsnedsättning är kontinuerligt beroende av stöd i sitt vardagsliv och möter därför dagligen många personer och riskerar i och med det att utsättas för smitta. För att kunna utveckla strategier för framtida pandemier eller kriser behövs mer kunskap om hur en pandemi som covid-19 påverkar personer med intellektuell funktionsnedsättning, fysiskt, psykiskt och socialt. Denna studie betonar vikten av att utveckla kunskaper och förberedelser för framtida pandemier för att förhindra social isolering och negativa hälsoeffekter för personer med intellektuell funktionsnedsättning.

Göra socialpolitik

2022-06-03T10:13:58+02:00

Förord

2022-06-03T10:02:31+02:00

Migration som orsak till samhällets problem

2023-10-03T08:16:36+02:00

Migration as a cause of social problems – how does the narrative impact local government practices?

Even though Sweden has well over half a century’s experience with migration, recently strengthened master narratives of migration and migrants as social problems are generating an impact on policies and practices at the local level. Previous research has identified how narratives of migration and migrants impact policy making and interventions related to migration, integration and accommodation of migrants. This study widens the scope as it identifies how narratives of migration and migrants impact policies and practices in general.

Adopting a theoretical framework based on racialisation, decision making and narrative theory, 17 interviews with local government administrators and police officers from a district in Stockholm are analysed. The results show how narratives of migration and migrants are embedded in the causal argumentation of present problems in the district. When practically every problem is argued to have migration as a root cause, policy and practices for solving them tend to target migrants. The article describes how this takes place and the final discussion addresses several risks that follow.

First, the quality and efficiency of policy and interventions is at risk when the causality behind a problem is simplified and inaccurate. Second, targeting migrants when addressing the districts’ problems also risk omitting those natives impacted by a problem from benefiting from the solution or relief provided by the local government. Third, there is a risk that the local government strengthens the master narrative of migration and migrants as causing society’s problems.

Given the results, an ending theoretical contribution is provided, arguing that a local government is a racialising bureaucracy. Not only is it racialised in its structure, as previous theory has stated, it also actively contributes to the reproduction and development of racialised structures in society at large.

Att arbeta i ”möjlighetsfönstret”

2023-05-24T10:05:57+02:00

Using the window of opportunity - Co-operation between police and social services in cases of domestic violence in families with children.
This article describes and discusses the cooperation between police and social services when working in accordance with the so-called Icelandic model. The aim of this article is to explore what cooperation within the Icelandic model during the “window of opportunity” means for police officers and social workers discretion and their possibility to perform their work in acute cases of domestic violence in families with children. Empirical data consists of interviews with police officers and social workers. Theories of new institutionalism and street level bureaucrats are used in the analysis.
Results show that the Icelandic model has led to increased cooperation between police and social workers at the crime scene. The police and social workers state that they can focus to a greater extent on carrying out what they regard as their own tasks in acute cases of domestic violence when they work according to the model. At the same time, the model has entailed increased control of their work, which has reduced the degree of discretion and possibility for professional assessments and priorities. The perception that there is a “window of opportunity” is shared by the police and the social services and they believe that coordinated efforts in the acute phase are important.

Nya böcker

2022-03-11T14:16:59+01:00

Nya avhandlingar

2022-03-11T14:14:51+01:00

Lyrik

2022-03-11T14:12:55+01:00

Debatt

2022-03-11T14:07:06+01:00

Multikulturalismens paradoxer

2022-03-11T14:01:11+01:00

Finns det anledning att bry oss om förslaget till en ny socialtjänstlag?

2022-03-11T13:57:28+01:00

Att arbeta åt staten, kapitalet eller civilsamhället

2022-03-11T13:48:45+01:00

Under de senaste decennierna har HVB-fältet, dvs institutionsvård för barn och unga genomgått stora förändringar. Från att ägandet dominerats av kommun och landsting i slutet av 1970-talet har fältet förvandlats till en marknad där företag och ideella organisationer konkurrerar om offentliga kontrakt och där vinstdrivande företag dominerar. Artikeln syftar till att undersöka hur föreståndare för HVB inom de olika sektorerna – vinstdrivande, ideella och offentliga – resonerar kring att arbeta på en marknad, hur de ser på sambandet mellan vårdkvalitet och vinstkrav och hur de hanterar fältets varierande och ibland konkurrerande institutionella logiker. Resultaten, som bygger på kvalitativa intervjuer, tyder på att chefernas attityder till att arbeta på en marknad varierar beroende på sektor. Föreståndarna är väl medvetna om diskussionen om vinster i välfärden och deras argument för och emot känns igen från den offentliga debatten. Det är också uppenbart att cheferna upplever konflikter mellan olika institutionella logiker, mest uppenbart mellan marknadslogik och professionell logik. I beskrivningen av dessa konflikter betonar föreståndarna den professionella logiken. I den meningen är det möjligt att en gemensam professionella logik kan bidra till att minska skillnaderna mellan sektorerna. Med detta sagt kan HVB-fältet på en övergripande nivå beskrivas som fragmenterat, svåröverblickbart, styrt av marknadslogik och med höga vinster för de privata företagen.

Skolkurator sökes

2022-03-10T21:37:44+01:00

Införandet av en samlad elevhälsa har medfört att psykosocialt arbete inom skolan givits en tydligare position i skolornas elevhälsoarbete. Trots detta vittnar tidigare studier om att skolkuratorer uppfattar sitt professionella uppdrag och sina arbetsuppgifter som otydliga. Tidigare forskning har fokuserat på skolkuratorers egen beskrivning av sitt professionella uppdrag och arbetsuppgifter. Syftet med denna artikel är att studera skolhuvudmäns beskrivning av skolkuratorers uppdrag, arbetsuppgifter, organisation samt kvalifikationer och färdigheter. Studiens empiriska material utgörs av samtliga platsannonser som publicerades hos Arbetsförmedlingen under 2017 där skolhuvudmän sökte efter skolkuratorer. I studien användes kvalitativ innehållsanalys med en tematisk ansats. Resultatet visar att skolhuvudmännen i platsannonserna beskriver en tydlig skolkurativ jurisdiktion men att denna är under- eller sidoordnad den pedagogiska verksamhetens mål, organisation och styrning.

Hur avgränsas det kommunala ansvaret för att tillgodose äldres behov i kommunala riktlinjer?

2022-03-10T21:31:34+01:00

Trots att kommunala riktlinjer uppmärksammats som avgörande för hur välfärdens ambitioner för äldreomsorgen tillämpas på lokal nivå genom att vägleda biståndsbedömare i deras bedömningar och beslut så saknas ingående analyser av hur sådana styrdokument är utformade. Syftet med artikeln är att belysa hur det kommunala ansvaret för att tillgodose individuella behov avgränsas i kommunala riktlinjer för biståndsbedömning avseende äldre människor enligt Socialtjänstlagen, liksom hur avgränsningarna underbyggs och legitimeras. Ambitionen är att öka förståelsen för biståndshandläggares arbetsvillkor samt att bidra med underlag för diskussioner om äldreomsorgens styrning. En analys av 51 strategiskt utvalda kommuners riktlinjer har genomförts med stöd i teorin om framing. Analysen visar hur kommuner i riktlinjerna framställs som ansvariga för att tillhandahålla vissa insatser snarare än att, i enlighet med de ambitioner som fanns då SoL infördes, tydliggöra vad som på den lokala nivån är att betrakta som en skälig levnadsnivå när det gäller livsföring i övrigt. Det utrymme som lagen lämnar för lokala anpassningar legitimerar i riktlinjerna istället ett begränsat och specificerat insatsutbud. Begränsningar av det kommunala ansvaret underbyggs och sker även genom såväl korrekt som inkorrekt hänvisning till rättspraxis samt genom att äldres behov av stöd på ett rättsligt tveksamt sätt hänvisas till anhöriga. Riktlinjernas utformning riskerar för det första att – vid tillämpning – ha en negativ inverkan på rättssäkerheten eftersom normerande utbud av insatser är svåra att kombinera med principen om individuell bedömning. För det andra försätter det biståndshandläggarna i en situation där de riskerar att hamna i kläm mellan att följa SoL och lokala föreskrifter då dessa ger motstridiga budskap. För det tredje kan variationer av äldreomsorgens styrning på lokal nivå leda till systematiska skillnader i tillämpningen av lagen. En kartläggning som genomfördes innan artikeln färdigställdes visar att 2019 hade 274 av Sveriges 290 kommuner riktlinjer för biståndsbedömning.

Placerade barns utbildningsvägar

2022-03-10T21:20:26+01:00

Såväl svensk som internationell forskning visar att barn som placerats i samhällsvård har sämre skolresultat än andra barn. Däremot är kunskapen om hur deras utbildningskarriärer ser ut över en längre tid begränsad. Med hjälp av en femtioårig uppföljning av en kohort bestående av drygt 12 000 personer födda 1953, av vilka nästan 8 procent varit placerade före 13 års ålder, har vi följt deras utbildningsvägar över nästan hela livsförloppet. Analyserna fokuserade på hur de placerade barnens utbildningsambitioner, prestationer och val från årskurs 6 och framåt skilde sig från barn som haft barnavårdskontakt utan att placeras respektive barn utan barnavårdskontakt. Resultaten visade att de placerade barnen genomgående presterat sämre och gjort mindre ambitiösa utbildningsval än barnen utan barnavårdskontakt. Däremot var de placerade barnens utbildning lik och i vissa fall till och med bättre än utbildningen för de som haft barnavårdskontakt. Våra resultat visade också att möjligheterna att återuppta studier i vuxen ålder tycks ha spelat en viktig roll för alla barn, inte minst de placerade barnen.

Introduktion

2022-03-10T21:16:44+01:00

Nya böcker

2022-03-08T15:27:34+01:00

Enhetschefers syn på kunskapsformers och ramfaktorers betydelse för insatser inom socialtjänsten

2023-02-28T09:02:18+01:00

Det är väl belagt i internationell forskning att en pluralism av olika kunskapsformer och organisatoriska förhållanden påverkar val och utformning av insatser inom socialt arbete. I den svenska kontexten har det visat sig att dessa kunskapsformer och så kallade ramfaktorer kan framstå som svårförenliga eller till och med i konflikt med varandra. Samtidigt saknas det aktuella svenska studier som på en nationell nivå visar vilken utbredning och upplevd betydelse kunskapsformer och ramfaktorer har för kommunernas utbud och val av insatser. I artikeln presenterar vi en nationell studie av enhetschefers syn på olika kunskapsformers och ramfaktorers förekomst och betydelse för utbud och beslut om insatser inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Artikeln bygger på data från en nationell enkät riktad till enhetschefer för ett urval av Sveriges kommuners barn- och familje- respektive missbruksverksamheter. Resultaten visar att samtliga undersökta kunskapsformer och ramfaktorer påverkar val och utformning av insats, men att vissa former mer framträdande än andra. Främst baseras val och utformning av insats på individuell erfarenhetsbaserad kunskap från yrkeserfarenhet och utbildning, snarare än kollektiv professionell kunskap. Vidare menar enhetscheferna att systematiska kunskapssammanställningar påverkar i högre utsträckning än enskilda kvalitativa och kvantitativa forskningsstudier inom vetenskaplig kunskap. När det gäller ramfaktorer visar studien att insatsens kostnad påverkar i mindre utsträckning än faktorer som tillgänglighet, ramavtal och lagstiftning.

Mellan kontroll och ansvarsgörande

2023-02-28T09:02:09+01:00

Ungdomar som växer upp i områden med hög arbetslöshet och låga skolresultat har i allt större utsträckning kommit att framställas, inte endast som att de befinner sig i en situation som är en risk för dem själva, utan även som att de utgör en potentiell risk för samhället. Det övergripande syftet i artikeln är att undersöka hur professionella som arbetar inom skola, socialtjänst och polis talar om risker för unga som växer upp i områden som av polisen definieras som utsatta områden. Denna fråga rymmer både intresset för hur ungdomar blir subjekt i de professionellas tal, men också ett intresse för hur problem och risker definieras genom de insatser som riktas mot ungdomar. Det empiriska materialet för studien utgörs av fjorton kvalitativa intervjuer med professionella som arbetar inom polis, socialtjänst och skola. Utgångspunkten för studien är en högstadieskola som är lokaliserad i en stadsdel som av polisen klassificerats som särskilt utsatt. Resultatet visar att ett genomgående dilemma i de professionellas berättelser är spänningen mellan kontroll och ansvarsgörande. De ungas riskbeteende framstår som en komplex och mångbottnad problematik. Analysen visar att ungdomarna genom de insatser som genomförs riskerar att själva ansvarsgöras för sina svårigheter och att när frågan om skuld och straff ställs så blir också polisära åtgärder ett alternativ till sociala insatser och samverkan med vårdnadshavare.

Kampen för ett ”vi”

2023-02-28T09:02:23+01:00

Funktionshinderrörelsen är ett av flera exempel på hur människor organiserat sig för att åstadkomma rättvisa för en socialt missgynnad grupp. I takt med att organisationerna lyckats artikulera och etablera sina krav på den offentliga och politiska arenan har kampen också åstadkommit reella förändringar. En sådan organisation är Föreningen för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna (FUB). Organisationen bildades vid 1900-talets mitt och är en av de äldsta i den svenska funktionshinderrörelsen. FUB tas här som exempel på hur rörelseorganisationers ibland problematiska kamp för resurser och legitimitet kan förstås mot bakgrund av förutsättningar som är gemensamma för organisationer som driver politiska krav för underordnade grupper. I sådana organisationer uppstår återkommande oenighet i helt centrala frågor, som vilka gemensamma erfarenheter som är viktigast, hur medlemmar ska rekryteras och vilka politiska krav som ska drivas. Ett sätt att tolka sådana diskussioner är att individualisera problemen och att hänföra dem till inkompetens, samarbetssvårigheter, illojalitet etcetera. I den här artikeln förstås diskussionerna mot bakgrund av ett mer grundläggande problem: att politisk framgång betingas av organisationens storlek såväl som av hur entydigt den artikulerar sin kollektiva identitet och sina politiska krav. Dilemmat består i att risken för oenighet tenderar att öka ju fler personer organisationen lyckas rekrytera. Dilemmat mellan storlek och enighet kan inte lösas, icke förty måste det hanteras.

Samverkan med konkurrerande kunskapsanspråk inom lokal aktiveringspolitik

2023-02-28T09:02:25+01:00

Samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna lyfts av staten upp som en kungsväg till framgångsrik lokal aktiveringspolitik. Detta problematiseras med utgångspunkt i organisationernas konkurrerande logiker. Resultatet visar att samverkan kan reproducera en aktiveringspolitik som både upprätthåller en svag ställning för de arbetslösa och riskerar att leda till lokalt godtycke.

Ett nödvändigt ont?

2023-02-28T09:02:27+01:00

Inom svensk social barnavård är privata konsulter, som handlägger barnavårdsutredningar en relativt ny företeelse. Artikelns syfte är att kartlägga och fördjupa kunskapen om omfattningen av privata konsulter som handlägger och genomför barnavårdsutredningar samt att beskriva kommuners/stadsdelars incitament för att anlita privata konsulter eller avsluta uppdrag. Det empiriska materialet är, utifrån ett strategiskt urval, hämtat från tre län/22 kommuner och en storstadsregion/10 stadsdelar i Sverige. Insamlingen av det empiriska materialet genomfördes genom strukturerade telefonintervjuer med en hög grad av standardiserade frågor. Resultatet visar att antalet barnavårdsutredningar ökade markant från år 2013 till år 2017. I de studerade kommunerna/stadsdelarna medförde det en högre arbetsbelastning, en sämre arbetsmiljö och svårigheter att rekrytera erfarna socialsekreterare. De flesta kommunerna/stadsdelarna löste situationen genom att anlita privata konsulter. Det medförde en marknadsorientering av genomförandet av barnavårdsutredningar och en ny arena för privata konsulter skapades. I de studerade kommunerna/stadsdelarna är erfarenheten generellt negativ av att anlita konsulter såväl när det gäller kvaliteten på barnavårdsutredningarna som arbetsmiljön på arbetsplatsen. Det var även en dyr lösning. Efterfrågan på konsulter som kunde utföra barnavårdsutredningar var stor och de kunde därför diktera villkoren. Kommunernas och stadsdelarnas erfarenheter stärktes med tiden, vilket gjorde att de blev mer tydliga i kontrakten gällande krav på konsultens kompetens och erfarenhet samt uppdragets omfattning, innehåll och kvalitet. Det innebar en viss maktförskjutning från konsultföretagen till de anlitande kommunerna/stadsdelarna. Det är inte helt klart vilken utveckling vi kan förutsäga, mer än att konstatera att de privata aktörerna är etablerade i den svenska sociala barnavården. Vi kan även se tendensen till att de privata konsulterna har inneburit vissa positiva förändringar för de kommunalt anställda socionomerna när det gäller höjning av lönenivåer och förbättrade arbetsvillkor. Förändringar som kanske inte hade varit möjliga eller tagit längre tid utan marknadsorienteringen.

Den mätande socialtjänsten

2023-10-03T08:16:38+02:00

The measuring social service organization – the use of individual-based systematic follow-up of interventions

For the past two decades, national policy in Sweden has repeatedly argued that social services should follow the principles of evidence-based practice (EBP) and that intervention effects should be informed by research. Conversely, there is a recurring critique against the “EBP movement” concerning a too narrow view of evidence and limited applicability in social services. Despite these differences, common perceptions advocate a need for local and systematic production of knowledge about the significance of interventions for service users. Individual-based systematic follow-ups (ISF) of interventions aggregated at group level could be a relatively undisputed path towards an increased knowledge base of social services.

Therefore, the article examines and problematizes different dimensions of how ISF is practiced and how results come into use in social services. The research was conducted within social service units providing non-institutional treatment for children, young people, and families in two Swedish municipalities. Both have several years of experience using the ISF models LOKE (Local Evidence) and FIT (Feedback-Informed Treatment) respectively. The empirical material consists of 8 observations, 45 documents, and 21 interviews with family therapists, heads of units and departments, executive directors, and development officers.

The findings reveal a wide range of types of use of ISF, which both overlap and presuppose each other and where the use differs depending on the user’s organizational level and role. Although the results are rarely used for development purposes in distinct ways, it is noted that the ISF models and their results play important roles within the organizations, for example strategic, legitimacy-enhancing and conceptual perspective-giving, which also affect work within the units.

Villkorad normalitet

2024-01-02T12:39:52+01:00

Conditioned normality - stories of (ab)normal life during and after secure care placements

Secure care for young people has an ambiguous mission. It is supposed to socially integrate troubled young people into society by excluding them from the same. As such, young people are supposed to be normalised by abnormal interventions. Young people in secure care also experience the placement as deviant. In this study, we depart from a relational understanding of normality and stories of apology, ‘sad tales’, to explore how young people understand and do normality during and after placement in secure.

This interview-based study builds on almost a decade-long engagement with 11 young people, following their lives after institutional placement. The analysis demonstrates three different ways of doing normality: 1) integrating the normalisation practices of the institution in their current life, 2) distancing and, if possible, hiding their experiences from others and, 3) isolating themselves from overly close relationships because of repeated betrayals from adults. Although different in character, these three ways are underpinned by a focus on self-reliance and independence, and an emergent need ‘to behave’.

This study is a reminder that institutional practices of normality create a feeling of being deviant many years after leaving the institution. Thus, the need for developing supporting structures and relations that acknowledge and address the young people’s experiences of abnormality and in such way enable them to feel respected, valued and cared for, is emphasised.

Kriminalvården och Barnkonventionen

2023-10-03T08:16:40+02:00

The Swedish Prison and Probation Service's and the UN Convention on the Rights of the Child
Children belonging to incarcerated parents are typically a marginalised group within society who are often devoid of efficient support. This article discusses the realisation of children’s rights within the Swedish Prison and Probation Services based on the perspectives of staff members. This qualitative study has employed data collection through thematic interviews with staff at five institutions. In this article, the following four themes have been discussed: the difference in children’s rights based on a parent’s gender, the rights of a child to contact their incarcerated parent, the participation of a child within the Swedish Prison and Probation Services, and the staff's thoughts on the Prison Service's child rights perspective, current and future. The results display traditional norms continue to steer work within the Swedish Prison and Probation Services, partly creating differences in how children’s rights are realised, resulting in largely unseen parenting from fathers. There exist good examples of such realisations; however, a child’s perspective is largely influenced by staff commitment and individual interests. In implementing the CRC, respondents suggested an accompaniment of children placed in central units with their parents to provide the necessary support from educated staff. Furthermore, there is an additional desire for improved cooperation with social services.

Kunskap och expertis i små glesbygdskommuners socialtjänst

2023-05-24T12:13:46+02:00

Knowledge and expertise of social services in small rural municipalities - the view on challenges and solutions.
Small rural municipalities face major challenges in the area of welfare. One of these challenges is about providing knowledge and expertise within social services. As a result of its small scale, social services in rural areas have an integrated organisation where social workers are supposed to work with a wide range of social problems. At the same time, there are expectations that they should have expertise in defined areas. This article focuses on how representatives of social services in eight rural municipalities view the opportunities to provide knowledge and expertise.
Data collection was carried out within an action research project in connection with conferences and workshops. The results show that it can be challenging to develop knowledge and expertise. Since social services mainly have an integrated organisation, it is difficult to keep up-to-date on the state of knowledge in all areas. Another challenge is that it can be difficult to maintain skills in practice because certain types of cases are encountered relatively rarely.
To deal with the challenges, different collaborative solutions are seen as a way to balance expectations on knowledge and expertise, and to balance the expectations of knowledge and expertise with the conditions that prevail in rural environments. The attitude towards different kinds of digital technology – for example web-based education and supervision – as tools for knowledge development and access to expertise is consistently positive. The results also indicate that digital technology has the potential to change the perspectives on the organisation of knowledge development and expertise within social services in rural municipalities.
An overall interpretation of the results is that social services in rural areas must deal with different challenges in terms of knowledge and expertise than social services in larger and more densely populated areas. Therefore, the possible solutions are also different.

Har problemen blivit värre?

2023-05-24T10:06:30+02:00

Have the problems gotten worse?- An analysis of how problems and need for help in the area of mental health, alcohol and drug use have changed over time for social service clients
Changing patterns of addiction and increased psychiatric comorbidity pose new challenges for social services. As part of systematizing the work of assessing and investigating the need for help for people with alcohol or drug problems, use of the Addiction Severity Index is recommended. This descriptive quantitative study examines and compares how social workers and clients estimate the extent of a client’s problems in three areas: mental health, alcohol and drugs. Based on interviewer and client estimates, the study also examines whether the problems are estimated differently over time, from 2003 to 2017. The study includes ASI material for 15,005 people whose need for help for alcohol or drug problems has been investigated and assessed by the social services in 65 Swedish municipalities. The study shows that both clients and social workers estimate an increased problem level for the ASI domains of mental health and drugs. For alcohol, the trend is the opposite or is unchanged. Overall, interviewer as well as client estimates indicate an increased need for help and support for problems related to mental health and drug use, while the need for help and support for problems related to alcohol is unchanged or decreases over time among social service clients.

Socialtjänsten som granskningsobjekt

2021-09-27T13:21:46+02:00

Öppna jämförelser (ÖJ) är ett system för kvalitetsmätning inom den svenska välfärdssektorn och ett skolexempel på det samhällsfenomen som betecknats ”granskningssamhället” (audit society) som försöker göra verksamheter mer transparenta och granskningsbara. Det svenska ÖJ-systemet har rönt internationellt intresse, bland annat genom den höga ambitionsnivån och den omfattande spridningen. Det finns forskning om hur ÖJ används inom olika delar inom socialtjänsten, men hitills ingen som undersökt hur ÖJ-systemet används som lednings- och styrverktyg. Syftet med artikeln är att beskriva hur politiker och ledande tjänstemän uppfattar betydelsen, användningen och konsekvenserna av ÖJ inom socialtjänsten och även att finna förklaringar till användningsmönstret. Studiens empiri är en enkätundersökning till 544 politiker och tjänstemän inom socialtjänsten i slumpvis utvalda kommuner. Analysen visar att ÖJ-systemet främst används för att identifiera förbättringsbehov, utvärdera utvecklingen över tid och som underlag för att rapportera till överordnade enheter. Användningen bestäms till stor del av huruvida användaren uppfattar att systemet har starkt stöd från den lokala ledningsstrukturen och att det uppfattas som ett pålitligt och relevant informationssystem. Den sammantagna tolkningen blir därför att det skett en långsam men stadig tillvänjning där ÖJ-systemet fått en naturlig plats som ledningsverktyg för både politiker och tjänstemän, främst med konsekvenser i form av förändrade attityder och styrformer och även, fast i mindre grad, konkreta verksamhetsförändringar.

Nya böcker

2021-09-26T20:20:55+02:00

EBP och verksamhet med personligt ombud

2021-09-24T12:58:04+02:00

Evidensbaserad praktik (EBP) har länge varit föremål för en polariserad debatt inom socialt arbete. De mest uttalade meningsskiljaktigheterna rör EBP:s vetenskapssyn och i debatten accentueras detta ofta genom att EBP associeras med ett snävt metodologiskt fokus. Samtidigt har EBP i praktiken omtolkats på ett sätt som gjort att begreppet riskerar att urvattnas och inte bli förpliktigande. Varken ett snävt metodologiskt fokus eller ej förpliktigande tillämpningar är troligen optimala för att generera förbättringar i social omsorg eller för att ta till vara de reflektioner som gjorts inom socialtjänsten som kan vara värdefulla vid revidering av EBP. Den här studiens syfte är därför att göra delvis ny begreppsbildning tillgänglig och visa vad den kan betyda för att utveckla förhållningssätt och tillvägagångssätt. Det görs genom att analysera relationen mellan EBP:s grundläggande tillvägagångssätt och en socialtjänstpraktik (personligt ombud) som uppvisar den komplexitet som anses typisk för socialt arbete. Ett vidare syfte är att bidra med reflektioner om vilka element i EBP som behöver revideras respektive tas till vara för att EBP ska vara ett potentiellt önskvärt projekt i en sådan verksamhet. Det empiriska materialet utgår ifrån intervjuer i en ombudsverksamhet och det analyseras med teoretisk utgångspunkt i teknik- och vetenskapsstudier. Resultatet visar att den typ av kognitiva formaliseringar som tillämpas i strävan efter mekanisk objektivitet inom EBP kan vara problematiska i ombudsverksamheten. Samtidigt är formaliseringar i sig inte problematiska eftersom ombudsverksamheten, trots intryck av komplexitet, är mer formaliserad än vad den först verkar. De mest betydelsefulla formaliseringarna i verksamheten är dock inte kognitiva utan sociala och analysen pekar på att det kan vara värdefullt att komplettera EBP med medveten och strukturerad användning av sådana sociala formaliseringar för att stärka disciplinär objektivitet.

Socialtjänstens respons på "flyktingkrisen"

2021-09-24T08:24:23+02:00

Syftet med artikeln är att analysera organisering av och synen på mottagandet av ensamkommande barn inom socialtjänsten våren 2016 – en tidpunkt då antalet asylsökande ensamkommande barn nyligen nått en extrem omfattning under kort tid. Artikeln baseras på en totalundersökning (enkät) av socialtjänstens resurser, organisering och insatser i arbetet med ensamkommande barn och ungdomar. Resultatet visar att trots en statlig ambition om normalisering och integrering av mottagandet i den sociala barnavården, har en tydlig respons från socialtjänsten varit att specialisera verksamheten utifrån den ökande klientgruppen. Den här studien ger inget belägg för att specialiseringen lett till bättre kvalitet, tvärtom indikeras ett positivt samband mellan kvalitet och en integrerad organisation. Främst tyder studien på att resurser, övergripande samverkan och engagerade politiker har varit viktigt för hur man inom socialtjänsten uppfattar möjligheten att anpassa stödinsatser efter behov och att följa upp insatser. Noterbart med tanke på tidpunkten för studien är att en majoritet av respondenterna (företrädesvis chefer inom socialtjänstens verksamhet för ensamkommande barn) var förhållandevis nöjda med det stöd som erbjöds till ensamkommande barn/ungdomar, dock påtalades brister i möjlighet att följa upp och tillgång till insatser som matchar målgruppens behov.

Hat, hot och kränkningar mot ledare

2021-09-24T08:11:53+02:00

Många som är aktiva i samhällsdebatten vittnar om ett hårdnande klimat och en rad ordförande i olika civilsamhällesorganisationer har avgått under de senaste åren efter att ha blivit hotade och kränkta på olika sätt, vilket har uppmärksammats i media. Kunskapen om hat, hot och kränkningar mot ledare i civilsamhället är dock begränsad, både internationellt och i Sverige. Syftet med artikeln är att belysa i vilken utsträckning ledare i det svenska organiserade civilsamhället blir utsatta för hat, hot eller kränkningar och undersöka faktorer som kan förklara att vissa blir utsatta och andra inte. Artikeln undersöker betydelsen av flera faktorer som är kopplade till tre dimensioner: ledarnas synlighet i den offentliga debatten (vid demonstrationer, i traditionella och sociala medier), politikområdena de är aktiva i och deras sociala bakgrund (kön, ålder och födelseland). Utifrån civilsamhällets förväntade roll som kritisk röst, kan de tolkas som olika dimensioner av kontroll och styrning som ledarna utsätts för, i samband med att hat, hot och kränkningar riktas mot dem – en rumslig kontroll baserad på var de uttrycker sig, en politisk kontroll baserad på vad de uttrycker och en personlig kontroll baserad på vem som uttrycker sig. Artikeln baseras på en enkätstudie från 2017 med svar från 140 civilsamhällesledare (50 procent svarsfrekvens) för väl etablerade organisationer, aktiva inom det sociala området. Resultaten visar att en av tre ledare i det civila samhället har blivit utsatt för hat, hot eller kränkningar. Studiens resultat visar också att unga, kvinnliga och/eller utrikesfödda ledare samt ledare som är aktiva inom politikområden ”sexualitet och hbtq” samt ”kvinnofrid och jämställdhet” är mer sannolika att bli utsatta för hat, hot eller kränkningar. Detta kan göra att unga, kvinnliga och utrikesfödda civilsamhällesledare undviker att synas och uttala sig i det offentliga rummet, vilket skulle få negativa konsekvenser för demokratin.

Socialbidragstagares flytt mellan storstad och avfolkningsbygd

2021-09-24T07:59:56+02:00

Åren kring 2020 dryftas bidragsberoendes flyttmönster i såväl dagspressen som i det offentliga Sverige, men utan att de är särskilt väl kända. Utifrån registerdata konstateras här att kontinuerliga (två år i följd) socialbidragstagare fortfarande är mer flyttbenägna än andra, men att skillnaderna minskar; att nettoströmmen snarast går från kommuner med befolkningsminskning till storstadskommuner, i synnerhet bland kontinuerliga socialbidragstagare med utländsk bakgrund; att de kontinuerliga socialbidragstagare som flyttar från storstad till kommuner med befolkningsminskning har en förhöjd benägenhet att flytta vidare; och att betydelsen av kontinuerligt socialbidragstagande för flyttutbytena mellan storstadskommuner och kommuner med minskande befolkning i stort sett kvarstår även när man kontrollerar för andra attribut i en regressionsmodell. Flyttströmmar antyder alltså huvudsakligen en ”social import” till storstadskommuner från kommuner med befolkningsminskning, snarare än en export i motsatt riktning.

Förord

2021-09-24T07:36:38+02:00

De ensamkommandes ensamhet

2024-01-02T12:40:06+01:00

The loneliness of unaccompanied minors - Young migrants’ voices about exclusion and conditions for integration in two northern rural municipalities in Sweden

The purpose of this article is to deepen our understanding of the integration and exclusion of unaccompanied minors by using a phenomenological, affective framework on their experiences and feelings. The article is based on qualitative interviews with 36 young people who came to two northern rural municipalities in Sweden without guardians in 2015. The interview situation raised questions about our research position, which is reflected upon in an autobiographical note. The study shows that various forms of loneliness and feelings of exclusion are a consistent theme in the young people’s life stories. The loneliness often appears as situational and connected to the migration experience and the initial reception in the recipient country. The interviews also contain voices of great loss, but also concern, in relation to the family of origin. Sometimes a distrust of the interview situation could be discerned, where the young people’s lives made a strong impression, and loneliness was embodied. The results open for questioning a medicalisation of social and existential needs, but also the problematic nature of a traditional researcher role in this context.

Möjligheter och svårigheter för kritisk forskning i socialt arbete

2021-04-23T16:49:33+02:00

En dialog om kolonialitet och socialt arbete som akademiskt ämne

2021-04-24T16:49:45+02:00

Nya böcker

2021-04-25T16:49:54+02:00

Motståndets motstånd

2021-04-26T16:50:01+02:00

This article focuses on how gendered power operates in the neoliberal welfare regime and the circumstances created for welfare professionals in Sweden to act politically. Based on interviews with key informants in two cases of collective resistance among midwives and social workers, attention is focused on the practices of power used by politicians and managers. Drawing on resistance theory and concepts developed through previous research on equality, the result shows how fear is created and used and how distance is upheld through different techniques of power, which serve to prevent both collective mobilization and avoid these issues of deteriorated working conditions and care being politicized in terms of inequality

”Du förstår, men du förstår ingenting.”

2021-04-23T16:50:18+02:00

In the following article, based on two years of participatory ethnographic fieldwork with the No Border musical, as well as interviews with 16 of the musical’s 30 participants, community theatre is investigated in a context of deportability. We analyse the working process in the theatre group, in which actors with and without resident permits participated, through the concept of politics of translation. We show how inequalities due to the constant threat of deportation for several members were brought to the forefront during the work process of creating the musical. It concerned risks of detection for the undocumented participants as well difficult living conditions related to deportability (for example insecure access to livelihood, healthcare, housing etc.). The article conceptualizes various dimensions of working together in a group where participants live in unequal conditions as a politics of translation. This concept includes the work of language translation, and also captures translations of the different experiences mentioned above, and how different positions of power can be handled and understood, within a group with the ambition to work together, in this case on a theatrical performance. Our analysis shows how theatre in a context of asylum rights activism can challenge and create alternatives to the conditions of deportability, while these simultaneously condition the activism and translation. The article contributes to knowledge about mobilization in the context of vulnerability and inequality. We hope to also contribute to a development of critical social work both within and outside academia.

Rustad för morgondagen?

2021-04-24T16:50:16+02:00

During the last couple of decades, the state of the Swedish welfare society has deteriorated. Political decisions concerning the labour market, housing and education have significantly increased precarious conditions for many people. Income inequality and economic difficulties have increased. Changes in the welfare system make it harder to receive adequate support, while the repressive elements have also increased. We argue that critical and radical perspectives in social work can help reverse this negative development. What students learn in their social work education will affect their ways of understanding social problems, their practice, and their ability to work for change. We therefore regard social work education as an important arena for social change. But what is the state of such perspectives at our Swedish universities? This article examines the presence of critical and radical perspectives in the Swedish social work curriculum and attempts to answer the question ”How well equipped are future social workers to work in a critical and radical way?” The study shows that a critical perspective is common in the social work curriculum of some universities, but that critical and radical perspectives in general are absent. We argue that this

Dekolonialt socialt arbete

2021-04-25T16:50:15+02:00

The purpose of this article is to identify and analyze the conditions and strategies for creating a critical and decolonial social work in the urban periphery. IIn this article we explore Save the Children’s program ”On equal terms”, that during the past decade created a space for local mobilization in several areas in Sweden, with the purpose of resolving communal problems. The article identifies three elements as central for their critical social work: the empowerment of a new generation of social organizers grounded in the urban periphery; the forming of alliances for the purpose of developing new languages and strategies to address problems and solutions in alternative ways; and the construction of counter-publics through the appropriation of space for the establishment of citizen-driven meeting places. Through these strategies and conditions, a decolonial social work was formed. Inspired by theories of resistance and mobilization, we interpret the work of ”On equal terms” as an expression of the politics of public-making and border work that transcends the separation between activism and social work, giving space for new alternatives and horizons.

Dunderhonung för socialt arbete?

2021-04-26T16:50:12+02:00

MI, motivational interviewing, is a counselling method for increasing a person’s motivation for behaviour change that is prevalent in social work. MI emphasizes building trusting social worker-client relationships and is presented as concrete and simple to follow. The benefit of MI is limited by actual opportunities for change through poverty, the labour market and health. The article aims to critically examine the usefulness of MI in connection with the handling of social assistance. It is based on a study of the use of an assessment instrument and of individual action plans (contracts) in a municipality where MI is a central tool. The study is based on analyses of documents, individual interviews and group interviews with staff as well as observations of meetings and training.The results show that MI has been integrated into a comprehensive implementation of other elements to standardize initiatives within income support. The client’s obligations are emphasized through a strong individual focus, although extensive efforts may be needed from surrounding actors. The action plans have inherent problems in terms of clarity and legal certainty. The authors argue that it is paradoxical to use a method based on alliances and collaboration in connection with conditional decisions. The use of MI becomes a commitment that lacks reciprocity and whose activation of self-technologies can be questioned.

Grönt och hållbart socialt arbete - Miljörättvisa, social rättvisa och ekosociala interventioner

2021-04-27T16:50:07+02:00

This article introduces an approach within social work called green social. It is argued that this approach has a critical potential in its ability to respond to urgent issues concerning people’s current and future living conditions. It is further argued that in addition to its traditional involvement in problematic distribution of resources, social work can act upon linkages between social issues and issues concerning environmental and climate crisis when integrating areas of knowledge from other disciplines. Such linkages imply a revision of the construct ”person-in-environment” that traditionally denote a delimited notion of environment as the ”social environment”, thereby disregarding the biophysical environment that human beings are a part of. The article discusses concepts such as ”sustainable welfare”, ”de-growth” and ”transition” and presents examples of so-called ecosocial interventions while also making an argument for strengthening community work in Sweden.

Förord

2021-04-23T16:51:12+02:00

Temanummer: Kritiska sociala arbeten

Replik på Börjessons recension

2021-04-02T01:48:57+02:00

Barnperspektiv och ekonomiskt bistånd

2021-09-30T18:29:59+02:00

Det ställs alltfler krav på svenska samhällsinstitutioner att i sitt beslutsfattande ta särskild hänsyn till barn. Inom socialtjänsten är ett uttryck för detta att begreppet barnperspektiv har blivit ett viktigt ledord. Ett verksamhetsområde som statliga myndigheter menar ska präglas av ett barnperspektiv är ekonomiskt bistånd. Det är emellertid inte självklart vad det innebär att inta ett barnperspektiv i en traditionellt vuxencentrerad verksamhet som ekonomiskt bistånd. Denna artikel bygger på fallstudier i sex kommuner med låg respektive hög beviljande- och generositetsgrad till barnfamiljer. I enlighet med nyinstitutionell teori analyseras begreppet barnperspektiv som en idé som är föremål för översättning på det lokala planet. Syftet är att beskriva och analysera arbetssätt och värderingar i förhållande till barnfamiljer samt om, och i så fall hur, kommuner med låga respektive höga utgifter skiljer sig åt. Det empiriska underlaget utgörs av kommunala riktlinjer, intervjuer (n=24) med socialtjänstföreträdare samt information från personakter (n=344). Studiens huvudsakliga resultat är att det förekommer en mångfald tolkningar av vad som utgör ett barnperspektiv inom ekonomiskt bistånd. Samtidigt fokuserar kommunernas organisation och arbetssätt i förvånansvärt liten utsträckning barn och det kan ifrågasättas om de strategier som likväl kan urskiljas faktiskt påverkar barns tillvaro. Vidare är de skillnader som syns mellan kommuner med hög respektive låg beviljande- och generositetsgrad överlag små. I diskussionen relateras resultatet till teori och tentativa förklaringar ges till de (om än små) skillnader som identifierats mellan kommunerna.

Call for paper

2021-03-11T16:42:20+01:00

Välkomna att skicka in bidrag till nästa specialnummer I PANDEMINS SPÅR – Socialvetenskapliga perspektiv på Covid-19

Tvingad till autonomi

2021-03-12T16:42:18+01:00

Utifrån tidigare forskning om öppen psykiatrisk tvångsvård har två paradoxer i förhållande till lagstiftningen identifierats: Öppen psykiatrisk tvångsvård (ÖPT) innebär både mer och mindre autonomi för patienten. ÖPT innebär att autonoma individer tvångsvårdas till autonomi. Syftet med artikeln är att tydliggöra vilka normativa ställningstaganden som ligger till grund för tvångsvårdsformen genom att de två paradoxerna belyses utifrån fyra perspektiv på autonomi. Den första paradoxen förklaras genom att lagstiftaren förhåller sig till både en liberal och en medicinsk-etisk autonomidefinition. I ett liberalt perspektiv är öppen tvångsvård en inskränkning av individens rätt till frihet. I ett medicinsk-etiskt perspektiv kan öppen tvångsvård öka autonomi genom att den ökar eller skyddar patientens autonomi i framtiden. I ett medicinsk-etiskt perspektiv kan andra värden, som hälsa och livskvalitet, också motivera inskränkningar i patientens autonomi. Den andra paradoxen kan förklaras genom att lagstiftaren blandar proceduriella och substantiella rekvisit för autonomi. Patienten förutsätts vara autonom enligt proceduriella rekvisit eftersom patienten inte anses vara beslutsoförmögen. Samtidigt är utfallet av patientens val avgörande för om det respekteras. Om patienten vill avstå vård förutsätts det inte vara patientens autentiska önskan, vilket är ett uttryck för en substantiell syn på autonomi. Vården ska i stället återge patienten dess substantiella autonomi. Vid ÖPT förutsätts patienten i praktiken frivilligt medverka till vården. Det betyder att patienten uppfyller även autenticitetsrekvisiten. Men eftersom syftet med tvångsvården är att återupprätta just den autentiska viljan genom att patienten blir i stånd att frivilligt ta emot tvångsvård är autonomikraven för öppen tvångsvård uppfyllda samtidigt som autonomikraven för vårdens upphörande också är uppfyllda. Om ÖPT ska kunna motiveras utifrån ett medicinsk-etiskt perspektiv krävs att tvångsvården faktiskt ger mer autonomi senare eller andra vinster. I dagsläget finns inget vetenskapligt stöd för att tvångsvårdsformen fungerar. Mot denna bakgrund är det svårt att se vilket värde som tillförs som väger tyngre än patientens autonomi.

Ett förändrat vårdlandskap

2021-03-13T16:43:09+01:00

Digitaliseringen av svensk sjukvård har debatterats mycket i Sverige de senaste åren. Syftet med artikeln är att undersöka hur e-hälsa som begrepp tillskrivs mening i svensk medicinsk fackpress samt analysera de konfliktlinjer som formar denna betydelsebildning. Genom diskursanalys av 328 artiklar i tidningarna Dagens Medicin och Läkartidningen har tre organiserade metaforer identifierats. Dessa är e-hälsa som tävling, e-hälsa och ekonomi samt marknadifiering av e-hälsa som ett etiskt problem. Artikeln synliggör med hjälp av diskursanalys dominerande sätt att förstå och gestalta den förändring av svensk sjukvård som digitaliseringen har fört med sig. Den visar att e-hälsa ses både som en stor möjlighet för vården och som ett stort problem genom att teknologin och avregleringen av vården leder till stora kostnader för skattebetalare samt riskerar att förändra vad det innebär att vara både vårdgivare och patient.

Hur bristfällig är samhällsvården egentligen?

2021-03-13T16:43:24+01:00

Sedan länge har dygnsvården för barn ifrågasatts utifrån de bristfälliga resultat empirisk forskning har kunnat påvisa. Registerstudier visar genomgående att placerade barn har sämre utfall än barn från normalpopulationen, och dessa studier har spelat en viktig roll för att uppmärksamma de placerade barnens utsatta situation. Den här artikeln diskuterar utförligt frågan om de negativa utfallen hos de placerade går att hänföra till placeringen som sådan. Forskningen om dygnsvården bygger på observationsstudier och det är svårt att komma åt kausala effekter via en sådan design. Det gäller särskilt för samhällsvård där de placerade barnen utgör en starkt selekterad grupp. I frånvaron av randomiserade kontrollerade experiment kan vi i princip aldrig veta om de sämre utfallen bland de placerade barnen beror på placeringen som sådan eller på andra faktorer som vi saknar data om. Ett centralt argument är att inte ens de mest avancerade statistiska teknikerna kan lösa svårigheten med att komma åt effekterna av samhällsvården i observationsstudier. En del av svårigheterna går dock att hantera via design, där ett starkare metodologiskt upplägg är att inkludera jämförelsegrupper som är mer lika de placerade barnen. Ett fåtal metodologiskt starkare studier med ett sådant upplägg ger betydligt färre indikationer på att vården har en negativ inverkan.

Anpassning eller autonomi

2021-03-14T16:43:12+01:00

Internationella studier om villkoren för civila samhällets organisationer (CSO) belyser hur deras relation till offentlig sektor avgör karaktären på organisationernas utveckling. Den här artikeln bidrar till forskning inom området på två sätt. För det första utforskar studien svenska CSO som är verksamma inom det sociala området och hur deras relation till offentlig sektor påverkar deras utvärderingspraktik. Baserat på en enkätstudie riktad till CSO undersöker vi om organisationers granskning och utvärdering av den egna verksamheten kan ses som ett uttryck för institutionellt tryck, där relationen till offentlig sektor driver CSO:s utvärderingspraktik. Vikten av att uppmärksamma detta kommer ur antaganden att utvärderingsprinciper baserade på det offentligas logik, det vill säga kostnadseffektivitet, evidensbaserad praktik och konkurrensutsättning, kan hota organisationernas värdeintegritet; genom anpassning riskerar CSO att förlora särart och oberoende. För det andra bidrar studien till diskussioner som berör teoretiska antaganden att bidragsberoende, tvång på grund av kontraktsbaserade relationer eller ett verksamhetsområde präglat av lagstiftning påverkar organisationers strategier för avancerad utvärdering. Analysen stärker dock enbart antagandet om att närhet till lagstyrt verksamhetsområde präglar CSO:s utvärderingspraktik. Analysen stärker alltså inte antaganden om att resursberoende (med undantag för bidrag från landsting) och kontraktsbaserad relation påverkar CSO:s utvärderingsstrategier. Resultaten leder oss till att uppmärksamma hur relationer mellan offentligt och ideellt förstås utifrån ett historiskt perspektiv där just begreppet närhet kan rymma både instrumentella och inneboende värden. Den kunskapen är värdefull för vår förståelse av den svenska kontexten. Att studiens antaganden inte får stöd av analysen kan tolkas som ett uttryck för en relation mellan CSO och offentlig sektor som är präglad av ömsesidig förståelse, snarare än sådan maktasymmetri som följer resursberoende och avtalsbaserade relationer. Kunskapen är ett bidrag till forskningsdebatten om den institutionella kontextens påverkan på organisationer i fallet CSO, eftersom den uppmuntrar till en mer detaljerad bild av det institutionella tryckets dimensioner som består av både historiska och tidsbundna kontraktsbaserade relationer.

Till minne av Kerstin Johansson

2020-12-23T10:14:47+01:00

Vart är äldreomsorgen på väg?

2021-01-08T13:30:41+01:00

Many Swedish municipalities approve home-care services for persons above a particular age without individual need assessment (FBH) and following a change in the Social Service Act 2018, this policy is likely to increase. How can this development be understood in relation to larger trends within Swedish eldercare policy and practice? This article is based on an interview study with 50 representatives for municipal social services and aims to explore argument for and against FBH, and how these arguments represent differences in views on eldercare. Toulmin’s model of argumentation was used to sort data and Bacchi’s What’s the Problem Represented to be approach was used to relate findings to the development of eldercare. A striking finding was that arguments for and against FBH in several cases were based on the same warrants: user participation, independence and efficient use of resources. FBH was however also presented as a means to base services on trust, and to avoid the intrusive and blunt character of needs assessments. Arguments against FBH suggested that evaluated needs rather than age should be the foundation of services. A conclusion of the study is that FBH introduces a partly new concept of needs that is based on self-evaluation of older persons. This development could in one sense be regarded as empowering, but in another sense as part of the ongoing marketization of eldercare, where services are defined as commodities.

Informellt tvång mot patienter

2021-01-08T13:27:31+01:00

Det har gjorts relativt omfattande forskning om formellt tvång mot patienter i psykiatrin, det vill säga tvång som regleras av lagstiftningen. Däremot finns det inte lika mycket forskning om informellt tvång, speciellt inte ur ett personalperspektiv. Denna studie har utgått från tidigare forskning där man identifierat fem former av tvång i psykiatrin som personal använder; övertalning, utnyttjande av den personliga relationen, belöning, hot och formellt tvång. Syftet var att få personalens reflektioner över formerna för, och användningen av, informellt tvång gentemot patienter. Vi genomförde fyra fokusgruppsintervjuer med kuratorer, psykologer och läkare där syftet var att skapa ett reflekterande samtal om informellt tvång. Dessa intervjuer analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Förutom de fem tidigare identifierade former av tvång i psykiatrin fann vi även tre andra former; att lura patienten, uppfostrande attityd samt användning av regler och rutiner. Deltagare beskrev även tvång från andra intressenter som anhöriga och andra myndigheter. När det gäller övriga reflektioner tolkades dessa som professionalitet och tvång, där deltagarna betonade betydelsen av personalens förhållningssätt till patienter, tydlig kommunikation, en individanpassad vård samt fungerande samarbete och samverkan. Enligt deltagarna i studien användes informellt tvång ofta samtidigt som det fanns en tveksamhet till det. Det var främst hur man som personal bör utnyttja den personliga relationen till patienten samt hur patienten uppfattade informellt tvång där deltagarna hade väldigt skilda uppfattningar. De rapporterade svårigheter i att hantera det informella tvånget som anhöriga och andra myndigheter använder gentemot psykiatrins patienter eftersom det kunde hota patienternas återhämtning. En slutsats är att informellt tvång inte enbart bör ses från ett juridiskt och kliniskt perspektiv utan att också att viktiga etiska aspekter kring informellt tvång bör uppmärksammas.

Kompetenta flickor med förmågor

2021-01-08T13:21:07+01:00

Den här studien analyserar tolv barnböcker som är tänkta att upplysa både barn och vuxna om barns erfarenheter av att ha en neuropsykiatrisk diagnos eller att vara högkänslig. Utifrån en poststrukturalistisk ansats och problematisering av några barndomssociologiska begrepp, undersöks här subjektsformering av känsliga flickor och funktionsvarierade barndomar. I böckerna är funktionsvariationer främst gestaltade som förmågor. Samtidigt handlar berättelserna om hur man ska hantera de utmaningar som barnens socialt problematiska beteenden och lidanden medför. Barn förstås både som kompetenta och sårbara aktörer – subjekt i varande och blivande. Analysen visar att ett idealt medborgerligt barnsubjekt produceras i böckerna. Denna typ av kompetenta och medgörliga barnfigur deltar i de beslut som fattas kring hennes kropp och liv. Hon uppvisar ett självreflexivt förhållningssätt och en positiv inställning till de insatser som ofta åtföljer en diagnos, som att bekänna den och engagera sig i terapi. Genom identifikationsprocessen blir flickorna subjekt som hanterar sina beteenden och känslor på diagnosens premisser och därigenom omdefinierar sig själva.

Sysselsättning för unga med intellektuell funktionsnedsättning

2021-01-08T13:08:24+01:00

Studien analyserar sambanden mellan sysselsättning för unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning som gått i gymnasiesärskolan och deras sociala bakgrund, mätt som föräldrarnas utbildningsnivå och geografiska härkomst. Den här registerstudien baseras på Halmstad university register on pupils with intellectual disabilities (HURPID), Longitudinell integrationsdatabas för arbetsmarknads- och sjukförsäkringsstudier (LISA) samt LSS-registret. Studien omfattar 12?269 unga med intellektuell funktionsnedsättning som gick ut gymnasiesärskolan mellan 2001 och 2011. De samband som studeras analyseras genom multipla logistiska regressioner.
Resultaten visar att föräldrars utbildningsnivå har viss betydelse för före detta gymnasiesärskoleelevers sysselsättning. Barn till högutbildade föräldrar har med större sannolikhet en sysselsättning inom daglig verksamhet och barn till lågutbildade föräldrar har med större sannolikhet ett förvärvsarbete. Sannolikheten för att ha någon av sysselsättningskategorierna daglig verksamhet eller förvärvsarbete är lägst bland barn till föräldrar som är födda i länder utanför Norden. Högutbildade föräldrar antas ha en högre grad av den ”välfärdskompetens” som krävs för att hantera dagens välfärdssystem och härigenom kunna påverka de ungas möjligheter att få insatser likt daglig verksamhet. Lågutbildade föräldrar antas ha egna erfarenheter av, och kontakter med, arbetsplatser där det finns arbetsuppgifter utan (eller med låga) formella kompetenskrav. Samhällets kunskaper och medvetenhet om den sociala bakgrundens betydelse för efter(sär)gymnasial sysselsättning bland unga med intellektuell funktionsnedsättning behöver öka. Detta i syfte att bättre möta varierande individuella förutsättningar och främja etablering i arbetslivet för fler unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning vid övergången från skoltid till arbetsliv.

Ungas psykiska ohälsa i medicinsk media 1970-2017

2021-01-08T12:59:20+01:00

Den här artikeln handlar om synen på barns och ungas psykiska hälsa och bygger på en studie av diskussioner, information och kunskap om ungas psykiska hälsa i Läkartidningen under 1970-, 1990- och 2010-talen. Syftet med studien har varit att undersöka hur den psykiska ohälsan och psykosociala problem har förklarats, om frågor, problem och förklaringar har förändrats över tid samt hur flickors och pojkars ohälsa framställts. Ambitionen med studien har varit att nå en fördjupad kunskap om hur den medicinska kunskapen relaterat till den historiska kontexten och interagerat med andra politiska och samhälleliga diskurser.

Bilden som framträder präglas av både kontinuitet och förändring. Det finns under perioden en genomgående och stabil uppfattning om dels en pågående ökning av psykiska besvär och psykosociala problem, dels en större utsatthet hos flickor. Det som förändras i den medicinska diskursen är framförallt vilka ohälsoproblem som tas upp samt förklaringarna till dem. Under 1970-talet finns en föreställning om att flickor är mer labila än pojkar och biologiska förklaringar till ohälsan förekommer. Gruppen barn och unga är förhållandevis homogen i texterna under 1970-talet. Ungdomar blir längre fram under undersökningsperioden en alltmer heterogen grupp med skilda ohälsouttryck, behov och utsikter. Medan man i de tidiga texterna beskriver hur ungas psykiska ohälsa ökar, oroas man i de senare decenniernas texter över att flickors psykiska ohälsa ökar. Ytterligare en förändring över tid är ohälsans uttryck i nya diagnoser, beteenden och symtom. Medan ohälsan under 1970-talet beskrivs i form av depressioner, huvudvärk och självdestruktivt beteende som kriminalitet och narkotika- eller alkoholmissbruk, observeras och beskrivs i högre utsträckning stressrelaterade problem med psykosomatiska uttryck från 1990-talet och framåt. En tydlig förändring är den nya uppmärksamheten kring levnadsvanornas betydelse för den psykosociala ohälsan. Nya och oroande levnadsvanor som stillasittande, skräpmat och tv/dataspelstid avslöjar också en utveckling och förändring av ungdomars fritidsvanor.

Norrköpingsredaktionen välkomnar till ett nytt år med Socialvetenskaplig tidskrift

2020-12-26T16:26:11+01:00

Välfärden, samhällskritiken och medierna

2020-12-24T16:26:38+01:00

Welfare, critique and the media – social workers’ voices in podcasts in social policy and social work
Social workers and social policy researchers can engage in social work and critical social policy, in traditional media and in the new media. In recent years, the social media have been increasing in both the international media systems and in the media system in Sweden. One channel for social workers to use to be able to make their voice heard in society is to participate, debate and discuss social policy in podcasts. In 2016, the Union for Professionals, Akademikerförbundet SSR, developed ”Social Services Podcasts”. At the same time the National Board of Health and Welfare introduce a new podcast on social services and health care that is called ”Podcast in the Deep”. This article examines voices and themes in social policy and social work in a total of 112 programmes in two podcasts: ”Socialtjänstpodden” and ”In Depth” during the years 2016–2019. There are several challenges for the storytelling tradition and social criticism in social policy and social work in podcasts, which is highlighted in this article.

Utifrån ålder eller behov?

2020-07-02T12:44:03+02:00

According to age or according to needs? Age as an organizing principle for support to older people
Moral economy studies have investigated public opinion as to who should get what and why, and concluded that older people constitute a group that is perceived to deserve and be in need of support from society. A weakness of the approach is that the category of older people is taken for granted and specific age-limits are left unproblematized. The present study investigates views among municipal needs assessors on the use of chronological age for the approval of supportive services, where persons over a particular age may be entitled to eldercare regardless of needs, and persons above the age of 65 are denied the right to personal assistance. Are these age-limits regarded as justified? The study is based on interviews with a total of 36 needs assessors; seven interviews were conducted with groups/pairs and one individually. Three main positions were identified, where age-limits were commented on as (1) a political reality, (2) unjustified with reference to the heterogeneity in health and needs, and (3) partly reasonable given the correlation between age and needs. One finding was that the use of chronological age was questioned to a greater extent in relation to eldercare and to a lesser extent in relation to the exclusion of persons above the age of 65 from personal assistance. The article shows that needs assessors do not have one, but several conceptions of the relevance of chronological age, and it highlights the importance of adding a contextual understanding to the general images of older people as a deserving group that have been presented in studies on moral economy.

Automatisering – till nytta eller fördärv?

2020-12-25T16:26:15+01:00

Automation to benefit or ruin?
The purpose of this article is to discuss and analyze how digital automation of the provision of social assistance affects the practice of social work, as part of welfare. Based on interviews with supervisors/project managers and social case workers, who work with social assistance in a strategic selection of municipalities, the opportunities and challenges that robotization brings to the function of social assistance are problematized as a selective welfare right. The results show that robotisation can help to increase efficiency and that resources can be re-prioritized, but at the same time there are significant risks to the erosion of the social work practice, both in terms of the practitioners’ work in the provision of social assistance and its function as a selective right in a universal welfare construction. The results also indicate needs for further in-depth studies.

Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning

2020-12-26T16:26:31+01:00

Establishment of community mental health services in Sweden
Care and support for people with psychiatric disabilities has been subject to significant changes during recent decades. Institution-based forms of care have been replaced by policies focused on inclusion and participation in society, and by a new field of community-oriented services. The formal responsibility for supporting the target group has largely shifted from mental health care to municipal social services. This article characterizes this new field of expertise, and discusses a number of current themes that seem to influence the extent to which policy-level objectives can be achieved. One theme is the establishment of a knowledge base regarding community-based services, in which local development work and academic research have sometimes enriched each other. Individual support towards employment is used as one example of a model developed through a combination of service innovation and research. Another theme concerns the concept of personal recovery, which has contributed to a new ideological orientation, where the lived experience of service users and issues of participation and involvement are emphasized. Furthermore, the problem of in-real-life implementation is discussed. A significant share of the current knowledge on effective service and support is never implemented in real practice, neither at a national nor a local organizational level. This ”treatment gap” should be considered as one of the primary challenges in community mental health services today. This article highlights a study where researchers sought to identify critical components for long-term establishment of evidence-based services. Finally, the field of community mental health services is portrayed as slowly establishing both organizational forms and a foundation of research- and experience-based knowledge.

Från redaktionen

2020-07-02T12:43:50+02:00

Barnskyddets innersta kärna

2020-12-28T16:27:25+01:00

The inner core of child protection – on coercive placement motivated by abuse or neglect
This article is about emergency placement due to child abuse or neglect. Empirical data consists of judgements on coercive care in three administrative courts (n=211). Motives for placements are analysed against the background of the discursive changes that have taken place with regard to definitions of child abuse as well as today’s strong focus on risk and risk assessments. Results show that there were a number of motives to justify the court’s decision in each individual case. However, the broadening of the concept of abuse in research and in general discourse is evident in the judgements. We raise the question whether this matter, in practice, has resulted in more children being cared for because of an expansion of the concept of violence. As for risk assessments, two types of causal reasoning can be identified: situations where the child has been abused or neglected and where the risk assessment is about the probability that the problems will continue, and situations where the child has not been harmed but risks being harmed in the future. However, risk assessments are not that elaborate and systematic as presupposed in legislation. Taken together, the findings call for a discussion both within the justice system and in social work.

Familjen i välfärdspolitiken

2020-12-24T16:27:18+01:00

The role of the family in Swedish welfare policy
In the present article, I discuss the role of the family in Swedish welfare policy, from both theoretical and empirical perspectives. I analyse men’s and women’s time use and focus on the organization of paid and unpaid work. I describe how time allocation varies with gender, family status, and life cycle. The analysis shows that the family plays a more important role in practice than in theory, mainly through the fact that women perform more unpaid work (housework and caregiving) than men, which affects both their income and their well-being negatively. I argue that gender equality must be given a more prominent position in Swedish welfare policy. For example, family policy must be reformed, with gender equality on the labour market and in the home as an explicit goal. The present situation for working parents is different from that of previous decades when Swedish family policy was formulated. Reforms are thus necessary for safeguarding welfare and population well-being in the short and long run.

Utrikes föddas etablering på arbetsmarknaden

2020-12-30T16:27:27+01:00

Immigrants’ labour market integration – an important issue for public sector finances
In 2019, around 1.9 million individuals, or about 20 per cent of Sweden’s total population, were born abroad. Against this background the labour market integration of the foreign-born population is of great importance. Immigrants who adapt rapidly to the Swedish labour market will contribute to public sector finances while immigrants who adapt poorly will constitute a burden to the Swedish public sector finances. In this article we shed new light on the issue of immigrants’ labour market integration by presenting new figures obtained from data bases at Statistics Sweden. It emerges that the employment rate is around 9 percentage points higher among native-born males than among foreign-born males (in the 15–74 age group) while it is around 7 percentage points higher among native-born females than among foreign-born females. Some groups are found to have difficulties in entering the Swedish labour market. The employment rate among males and females originating from Asian or African countries is around 15 percentage points lower than the employment rate among male and female natives. Individuals with refugee background have certain difficulties with integration on the labour market. A large share of the individuals from these groups have relatively low educational attainment. This suggests that different measures, such as measures to increase the refugees’ human capital, measures to reduce the employers’ costs of hiring as well as measures to counteract labour market discrimination are needed in order to improve the labour market position of the immigrant population in Sweden.

Från den ”sionistiska ockupationsregimen” till ”judisk makt”

2020-12-26T16:27:10+01:00

From the ”Zionist occupational government” to ”the Jewish power” – anti-Semitism within the Nordic Resistance Movement
The focus of the study has been on how anti-Semitism is expressed within the Nordic Resistance Movement (NMR), what language is used, in which contexts it occurs and what changes may have taken place. Anti-Semitism has always been the foundation of the NMR’s ideology, regardless of the name of the organization, or how they have chosen to define their ideology. Over the years, anti-Semitism has been expressed in different ways and with varying degrees of openness. During the 1990s, anti-Semitism was open and activist, but during the 2000s it somehow, diminished in terms of language use. During this period, the organization reverted, to a great extent, to the anti-Semitic code language of the earlier decades. Of course, this does not mean that anti-Semitism in any way lost its significance, only that it was expressed in a different way. During the 2010s, anti-Semitism has again become open, the use of the code language less and less frequent. Anti-Semitism within NMR is also strongly linked to practical activism in the form of various anti-Semitic actions and demonstrations. Although various actions are not at first sight perceived as anti-Semitic, they often are anti-Semitic. This applies, for example, to symbolic actions where various individuals, for example, on placards at demonstrations, are designated as ”traitors”. Some may be Jews, others not, but they are all seen as symbols of a ”Jewish power”, a kind of parade of ”Jews” and ”Spiritual Jews” which symbolize the supposed ”Jewish power” that NMR is fighting. We see here both ideology and practical action. In recent years, NMR has also increasingly returned to its origins, i.e. the Swedish national socialists during the interwar period, this is reflected in the language used and the importance attached to the history of the movement in a wider perspective. The NMR’s anti-Semitism is also an everyday anti-Semitism, in that it permeates the activists’ lives, how they interpret what is happening in the outside world. In the NMR, anti-Semitism is an everyday practice, to reconnect with Fein’s definition of anti-Semitism.

Utveckling av svensk välfärd under ett kvartssekel 1994–2019

2020-12-25T16:27:10+01:00

The development of welfare and welfare policy in Sweden 1994–2019
Sweden is a country with a high standard of living, relatively small income differentials and a well-developed welfare system. However, that does not mean that there are no problems. The development of the economy, labour market and welfare in Sweden has been dramatic in several respects over the last quarter of a century. The variations in economic development have been considerable during this period, which has had an impact on the labour market, not least for groups such as young people who have not completed high school studies and newly arrived refugees. Also important is the increase of immigration because of the expansion of the EU but also of refugees. The economic development has affected various individuals and groups in different ways. Economic development has also had an influence on the development of the different parts of the welfare system. There have been several changes in the social policy programmes. Privatization of parts of the sector is one important change. This chapter outlines the main features of this development in different areas of the economy, the labour market and the welfare system in Sweden.

Inledning: Socialvetenskaplig tidskrift och svensk välfärd under ett kvartssekel

2020-12-31T16:27:50+01:00

Nya böcker

2020-07-02T12:43:52+02:00

What works now? Evidence-informed policy and practice.
Boaz, Annette; Davies, Huw; Fraser, Alec & Nutley, Sandra (2019)
Bristol: Policy Press.

Barnrättspolitik och vuxensyn

2020-12-26T16:26:21+01:00

Children’s rights policies and the adult perspective – stability and change in the outreach work of BRIS?
This article sets out to explore how a Swedish children’s rights organization has accounted for adults’ capability or incompetence to address children’s interests and how such notions have changed over time and have been negotiated between actors within the organization. Since its establishment in 1971, The Children’s Rights in Society (BRIS – Barnens rätt i samhället) has been an organization of adults working for children. Children’s rights organizations often stress that their work is guided by a child perspective, although much children’s rights advocacy is performed by adults. What is the bearing of this discrepancy when it comes to the formulation of child rights policies? Is it possible to distinguish an adult perspective operating in the shadow of the embraced child perspective? The results demonstrate that in the 1970s, the organization identified parents as the children’s main betrayers, but that the importance of child experts and child welfare professionals as advocates for children’s voices and opinions was gradually emphasized more. During the second period of study (2007–16) the need for increased resources and competences of child welfare professionals has been accentuated as welfare institutions such as school, social services and child and adolescent psychiatry are simultaneously seen as the cause of and key to children’s problems while the generational conflict between children and parents has been downplayed.

Barns delaktighet i vårdnads-, boende- och umgängesutredningar

2020-07-02T12:43:39+02:00

Children’s participation in assessing custody, residence and access
Social work researchers have found custody, residence and access proceedings to be negligent regarding children’s participation and in considering their opinions. This study, with its phenomenological design, aimed at disclosing how children’s participation (as a phenomenon) appears in Swedish custody assessments as seen from the professional context of the social worker. The findings show that the meaning of children’s participation is constituted within a social context, i.e., as the background of the overall assessment and not based on a specific view in terms of outcome as expressed by the child. Three specific themes were discovered: 1) informing and respecting the child, 2) attempting to understand the child, and 3) integrating the perspective of the child within the overall assessment. The findings also suggest the necessity of clarifying concepts within the social work profession.

Nya böcker

2020-12-24T16:26:18+01:00

På olika villkor?

2020-12-25T16:25:56+01:00

On different terms? External collaboration in personal social services
The Swedish personal social services (PSS) are often considered as a part of the public sector where the need for collaboration with other local agencies or municipalities is particularly strong. The significance of collaboration is articulated not only in legislation and in policy documents, but is also reflected in the organization of services. This article focuses on collaboration in the PSS and is based on survey data from a cross-sectional sample of second-tier managers in mid-sized Swedish municipalities (n=119). Our aim is to analyse (i) to what extent, and with whom, PSS’s core domains – social assistance (SA), child welfare services (CWS) and substance abuse treatment (SAT) – are collaborating, (ii) the general opinions about collaboration among the respondents, and (iii) whether there are any differences with respect to (i) and (ii) between the core domains. The results show that collaboration, as expected, is an extensive feature in the PSS, particularly collaborative activities that are carried out with individual partners. Further, there are significant differences between the core domains, with collaboration intensity being notably high in CWS. The respondents in CWS also show less enthusiasm for collaboration than those representing SAT and SA.

Otydlighetens betydelse

2020-12-24T16:25:57+01:00

The significance of ambiguity – Evidence-based practice in social service with children and youth
Evidence-based practice (EBP) has gained a central position as a model of knowledge for social work in the public sector. In the Swedish Government Report about knowledge-based social work from 2008, EBP is described as a useful way of structuring the social services on a scientific basis (SOU 2008:18). Following on this, and in order to establish EBP in social work practice, between 2009 and 2016, there were annual agreements between the government and the Swedish Association of Local Authorities and Regions (SALAR). As defined by the annual agreements, a national network of Regional Development Leaders (regionala utvecklingsledare) was given the task of producing regional plans of action for the establishment of EBP in the municipalities. The article examines how the Regional Development Leaders in the so-called Children and Youth Investment (Barn- och ungasatsningen) interpret and implement EBP as a model in public social work. The study is based on interviews with 22 out of the 37 Regional Development Leaders that were part of the Children and Youth Investment in 2016. Ernesto Laclau’s theory of empty signifier serves as an analytical tool. The analysis shows that the ambiguity surrounding EBP creates discretion for the Regional Development Leaders. This discretion allows them to use EBP as a ”signifier without a signified”; a model that they can fill with different meanings depending on purpose and context. In that perspective, EBP appears as a floating term and can be characterized as an empty signifier. One of the main results stresses the fact that the Regional Development Leaders describe EBP as a model of governance rather than a model of knowledge. Despite its ambiguity, EBP fills a significant function for the development of knowledge-based social work practices in the public sector.

Boendestöd – innebörder och effekter

2020-12-24T16:28:07+01:00

Social support in independent living for persons with psychiatric disabilities – meanings and impacts
Social support in independent living is the most common social intervention for persons with psychiatric disabilities in Sweden. This article investigates what constitutes supportive social support, its meanings and impacts in respect of context, interaction and time. The article emanates from a reanalysis of the results of three user-oriented studies. In total, 56 persons with experience of this type of social support were interviewed. The analytical framework derives from theories of social interaction. The findings reveal that supporting social support is a complex social intervention conveyed through ”the doing”, the talking and the company of the support worker. The findings also show that the restraints of everyday life are allayed or abrogated due to the support: the undoable becomes doable. Finally there are impacts on the psychosocial situation: it contributes to increased well-being and improved psychiatric conditions.

Sätta ord på föräldrars psykiska problem för barnens skull

2020-12-24T16:28:17+01:00

Spelling it out for the children’s sake – Family intervention as professional practice
This article presents an analysis of 21 video-recorded family intervention sessions with children and parents in families where one or both parents are diagnosed with mental illness. The starting point for such family interventions is awareness of the risks that children run due to parental mental illness, e.g. development of mental health problems of their own. Previous studies have shown that openness about parents’ mental problems can reduce such risks. Family-intervention sessions are developed to assist children and their parents to talk about mental illness and related difficulties. Based on a dialogical and micro-sociological perspective, our objective is to analyse family-intervention sessions as professional practice and to illuminate various communicative means used by social workers to support children and parents in their talk about parents’ mental illness and its meaning for the children and the family. The analysis shows how professional practice is formed based on how the social workers solve communicative challenges in conversations with families about mental health problems: to create and maintain family support as a child-focused process; creating and maintaining family support as a child-focused process; spelling out parents’ mental problems; and confirming and normalizing.

Samhällsvårdens Svarte Petter

2020-12-25T16:27:21+01:00

Drawing the short straw. Contemporary and historical categorizations of children in foster and residential care with mental health disorders
About 67 per cent of children placed in residential care in Sweden suffer from mental health disorders. Although the problem has been recognized for decades, the group’s access to sufficient mental healthcare is still lagging. In this article we examine contemporary and historical categorizations of mental health issues among children in foster and residential care. The study examines Swedish commission reports, government bills, and Children’s Acts published between 1902 and 2016 where the issue is discussed. Hereby, ”the history of the present”, and its implications for the targeted group, is analysed and problematized. Our findings show that continuous talk of preventive actions in the name of the all-embracing welfare state repeatedly has downplayed the group’s access to mental health interventions. Ever since the establishment of the child psychiatric field in the 1940s, a discursive battle about the public responsibility for the group is also raging. In the 1970s, coordination is articulated as the grand solution, but the problem still persists. Neither the contemporary child rights perspective nor the latest law regulations of forced coordination for children in care have changed the group’s underprivileged position. Whether the legal turn will finally lead to recognition of the group’s right to adequate mental health care remains an open question.

Socialt arbete och människor med psykiska problem – en introduktion

2020-12-26T16:27:20+01:00

Evidensbaserad metod eller praktisk verksamhet?

2020-07-02T12:44:18+02:00

Evidence-based method or practical support for users? – Supported Employment without IPS
Since the Mental Health Reform of 1995, the social service in Sweden is required to offer ”meaningful activities” to persons with mental health impairments. This requirement has usually been met by the social service’s ”daily activities” centres, which do not have contact with the competitive labour market. ”Supported Employment” (SE) is a method which can be used to help people with mental health, neuropsychiatric or intellectual impairments to regular work places. Based on international research, the SE model ”Individual Placement and Support” (IPS) is recommended in national guidelines as an evidence-based method. However, IPS can be difficult to implement, since the model requires integrated teams, while in the Swedish system health care, social service and vocational rehabilitation belong to different sectors. Another reason is that subsidized forms of employment and internship are more usual in Sweden than in many other countries. This study investigates SE practices in three municipalities which do not follow all of the IPS model’s eight ”basic principles”. The results show that after 18 months many persons who had been totally without regular activities, or had access only to a daily activities centre, had some form of work or internship at regular workplaces. Twenty per cent had paid employment. The author interprets IPS as a ”packaging” of SE which the municipalities have ”translated” locally to offer SE activities which benefit users. This can also be seen as evidence-based practice (EBP), in which the best available research has been combined with the wishes of users and the professionals’ judgement of what is possible to offer in practice. Further research is needed concerning the value for users of prolonged internships which do not lead to paid employment.

Förord: Två decennier efter psykiatrireformen

2020-12-28T16:27:54+01:00

Institutioner för ensamkommande barn

2020-12-26T16:27:40+01:00

Residential care for unaccompanied minors. How can a growing and turbulent care market be understood?
The number of unaccompanied minors arriving in Sweden has grown rapidly in recent years and the care of these children has become a significant part of the Swedish child welfare system. In this article, we discuss what has happened to the residential care market (known as HVB for short) in which most of these children are placed by the municipal social services. The specific questions we seek to illuminate are: Which type of residential care actors have expanded their operations? Have new actors entered the residential care market for unaccompanied minors? How can we understand changes in the residential care market in the current situation? The study is based upon the Health and Social Care Inspectorate’s registry of all licensed residential care units in Sweden. We compare data for all residential care units that targeted unaccompanied minors in 2014 with an updated register from March 2016. The residential care units are categorized based on organizational type (municipal, large and small private companies, municipal entrepreneurs, and non-profit organizations) and the article illustrates the composition of organizational type. The results show that despite the growing need for residential care for unaccompanied minors, the composition of organizational type has not changed significantly since 2014. However, the number of beds for unaccompanied minors is higher than for traditional HVBs, and it has increased between 2014 and 2016. The study also indicates that the composition of residential care for unaccompanied minors differs from the residential care market for other groups of children and young people.

Gränsytor under förhandling

2020-12-25T16:28:13+01:00

Boundaries under negotiation – social services’ responsibility for support to women exposed to violence in close relationships
This article examines social workers’ perceptions of the social services’ mission and task as regards support for women who are subjected to violence in close relationships and where the social services are considered to be limited. The study is qualitative and based on interviews with 16 social workers in eleven municipalities. The interviews have been analysed with conventional content analysis. The analysis shows that the task or obligation of the social services can be formulated in two different ways: to offer support to women exposed or previously exposed to violence in close relationships, or to offer support to women who have left or intend to leave a relationship where they have been subjected to violence. In the analysis of social workers’ descriptions of support they offer, as well as the boundaries for what is beyond the social services’ responsibility, three levels can be identified. The first level, consisting of financial support, placements at women’s shelters and a social worker to talk to, forms a sort of core for the work in the social services, which most, albeit to varying degrees, offer. The second level describes forms of enhanced support, and the third level describes such support which only a few state that they work with or where responsibility issues are more diffuse.

En scenariobaserad analys av ett IT-avbrott i socialtjänsten

2020-12-24T16:29:17+01:00

A scenario-based analysis of an IT failure in the social services – adaptations and social redundancy
This article takes as its starting point the fact that documentation as well as communication within the social services are to a great extent dependent on IT. Against that backdrop, an investigation is presented whose aim is to contribute to knowledge about what IT failures can mean within the social services. The focus is on the immediate consequences for the documentation and communication of the social services. The aim is also to contribute to the understanding of how the course of events relates to the maintenance of social work despite interruptions. Systems theory provides an overarching theoretical framework. Based on that approach, social work is seen as a societal functional system aiming at the administration of exclusion. The study is based on empirical material consisting of assessments of the consequences of failures, as formulated by social services staff in risk and vulnerability analyses conducted within the framework of the investigation. The results include descriptions of consequences that arise as a result of inaccessible operative systems but also as a result of, for example, the disruption of VoIP telephony. Further, the results describe concrete adaptations and suggestions for possible changes that potentially reduce the vulnerability entailed by IT dependency. The conclusion is that the IT failure does not lead to a corresponding failure of social work as a functional system, despite technical dependencies. The system is maintained through adaptations, which are possible thanks to functional equivalence (that is, a goal may be reached in several ways) and available redundancy. It is the staff that, besides a number of technical adaptations, make concrete organizational and social adaptations, to some degree at the expense of their working environment. This is called social redundancy in order to highlight how lost technology is replaced by social processes.

Det dubbla utanförskapet

2020-12-25T16:27:53+01:00

A twofold exclusion – interviews about bullying with young people in residential care
Youth in residential care are at risk of living in twofold exclusion when stigmatization and bullying in school become part of their everyday life. The article presents results from semi-structured interviews with ten young people in residential care. The young people’s reflections on bullying are analysed in relation to different explanatory models of bullying. Experiences of bullying are very common among youth placed in out of home care, which calls for research on bullying and youth in residential care. The aim of the study was to present understandings of bullying among youth placed in residential care and to investigate why youth in residential care report victimization to a higher degree than young people living at home. The research questions were: 1. What descriptions do young people give of the term bullying? 2. What insights can the young people’s descriptions of bullying give to the high victimization among youth in residential care? 3. How can the young people’s descriptions of bullying be understood in relation to different understandings of bullying? The main findings are the young people’s sense of exclusion. They feel stigmatized due to their placement in care and believe they have to be secretive in school about being placed in care because of the risk of bullying. Three suggestions to decrease the twofold exclusion are presented. 1. Based on knowledge that frequent changes in groups are a risk factor in regard to bullying, placement changes need to be reduced to a minimum. 2. Schools (teachers and pupils) need education concerning care environments. 3. Young people are often placed in care due to behavioural problems and therefore residential units need advantageous conditions to work with the young people’s behaviour on both individual and group level.

Höga förväntningar på kontaktpersoner?

2020-07-02T12:59:07+02:00

High expectations of contact persons? A study of parental practices and the contact person intervention for young people in social services
A contact person for teenagers, an intervention offered by the social services, is discussed in this article on the basis of a qualitative study accomplished in 2010–2014. It is based on focus groups, documents and interviews with teenagers, parents, contact persons and social workers. Research dealing with the contact person intervention takes partly contradictory views. In qualitative studies the contact person system has been described as a positive intervention of all categories involved. During the last few years it has been questioned, especially in a comprehensive quantitative study, indicating that the intervention even seemed to increase the risk of being placed in out-of-home care in the future. In this article we present a deepened picture of the teenagers in the study with a focus on their backgrounds and life situations. The background factors we have discovered, often invisible in a register study, point to the very complex situations the social services have to handle. Another part deals with how the intervention can be understood in relation to parenting and specifically which dimensions of parenting the social services judge as inadequate. In the analysis of the contact persons’ assignments it is obvious that the social services plan the intervention based on the parents inabilities to guide and support their teenagers. The contact person is often supposed to act as a ”compensating” parent.

Nya avhandlingar

2020-12-24T16:28:56+01:00

Bokrecension

2020-07-02T12:44:33+02:00

Tvångsvård eller frivillig placering?

2020-12-24T16:30:15+01:00

Compulsory care or not? Social workers’ discretionary reasoning when children need out-of-home care due to homicidal violence

The aim of this article is to analyse social workers’ discretionary reasoning when children need immediate and long-term out-of-home care due to homicidal violence. In Sweden, children may be placed in out-of-home care without legal proceedings as a voluntary support measure even in serious cases of maltreatment, if the child’s custodians give their consent to such care. However, a formally given consent might be questioned if it is not regarded as adequate or enough to provide the child with the appropriate care. This article explores how Swedish social workers reason about their discretion to suggest a voluntary placement or compulsory care for children in these cases of serious violence, and some legal dilemmas in practice. The study is based on six qualitative group interviews with fourteen Swedish social workers from four municipalities. Two constructed vignettes were used in the interviews. The article highlights what arguments social workers use to justify compulsory care or a voluntary placement and how different legal arguments might be put forward. The article illustrates how social workers find it difficult to legally justify an immediate compulsory-care decision in these cases, yet most of them claim that they would, in time, initiate a legal proceeding and suggest compulsory care.

Vad säger skoldokumentation om elever vars föräldrar har missbruksproblem?

2020-12-28T16:28:11+01:00

What do school records tell us about pupils whose parents have addiction problems?
The aim of this article is twofold: to discuss problems of access to school records on children whose parents have addiction problems and to analyse if and how school records can contribute to an understanding of how school staff detect and support these children. Young people with this kind of experience were asked for consent at the end of their school career to let researchers acquire all school documents concerning them. Gaining access proved difficult in spite of consent forms, for several reasons put forward by school staff. This raises the question about the possibility for researchers to scrutinize the work of school staff and the individual’s right to access all information schools have about her/him. The second part deals with the problem of interpretation of texts on sensitive issues produced in this particular context. Drawing on earlier research, we may expect that several factors restrain what professionals put on paper and which texts they save. As Garfinkel stated, there are ”good organizational reasons for ‘bad’ clinical records” (1989:186). The results show accurate documentation of standard variables on pupils’ physical development, but unsystematic, vague or non-existent documentation of their mental status and social problems outside school. The analysis suggests a need for clarification in legislation and routines concerning school’s documentation and of researchers’ as well as children’s access to documentation of school work. To understand the conditions at school for children with this kind of family troubles, listening to children themselves and ethnographic studies seem to be better ways to get information.

I en annan situation?

2020-12-28T16:28:21+01:00

In a different situation? Experiences of being a man, born outside Europe working in nursing homes
The normative picture of a care worker as a white middle-aged woman is under transition; today more Swedish-born men and more immigrant women and men work in residential care. However, there is scarce knowledge regarding migrant men’s experience of care work, an occupation dominated by women where the requested characteristics challenge stereotypical assumptions about immigrant masculinities. In order to reduce this knowledge gap this study aims to explore the experiences of being a non-white man working in nursing homes. The study is based on qualitative interviews, and the data is analysed from a theoretical perspective that considers the body as a situation where lived experiences shape the individual’s scope of discretion. The findings focus on five themes: the way into the work, the questioned body, collegial relationships, relations with female and male residents, and the non-white body as vulnerable. The analysis indicates that both gender and skin colour are fundamental to understand the men’s situation, but these categories had different meaning depending on the situation. When the men helped female residents, they had to balance between respecting the women’s bodily integrity and convincing them to accept help. When they helped male residents, gender was considered as shared experience, which meant that they could understand the men differently than women workers. However, as several of the women rejected men as care workers, the men’s situation became conditional since too many men generated organizational dilemmas. The men also faced racism from residents, but although this evoke feelings of anger, they argued that racist comments were an integral part of their work, and therefore difficult to change. Another challenge was to defend their occupation to migrant men outside their work place who considered care work unsuitable for men in their situation.

Nya böcker

2020-12-24T16:30:26+01:00

–

Debatt: Låt kunskap blomma – om behovet av en yrkesmaster för socionomer

2020-12-25T16:28:41+01:00

–

”Jag kunde bara slåss” Förklaringar och vändningar i tidigare kriminella kvinnors personliga berättelser

2020-07-02T12:59:30+02:00

”Fighting was the only thing I was good at”– Accounts and biographical turns in previously criminal women’s personal stories
Today’s narrative criminology offers a more nuanced approach to understanding crime than many previous approaches. In this article we draw on personal stories from four middle-aged women with criminal experiences to explore some analytic tracks in this area. First, we show how recognizable sad tales, employed by the women to account for previous crimes and drug use, are supplemented by incorporated aspects of happy tales, as well as reflexive markers of storytelling and ”accounts of accounts”. The women identify their formerly active neutralizations, and they account for why they used them. Second, we refine an analysis of biographical turning points by focusing details that complicate the points at issue. Life changes are narrated as more uncertain, oscillating, long lasting and educational than might be expected. ”Doing motherhood” and a Meadian story of taking the role of the other are conspicuous; the narrators try to depict their lives from their children’s point of view. Having a child and, eventually, caring for it is attributed a life changing significance.

”Vi möter de ofrivilliga” – socialsekreterare om äldre personer med missbruksproblem

2020-12-26T16:28:10+01:00

”We meet the involuntary” – social workers talk about older people with alcohol problems
Social workers working in addiction teams in the municipalities rarely have documented collaboration with elder care managers despite the fact that older people with alcohol problems have become more common within elder care, especially home care services. There are few studies of older people with alcohol problems, and knowledge on the subject is scarce. The aim of this study was to investigate how social workers within addiction treatment talk about older people with alcohol problems. Six group interviews and three individual interviews have taken place including a total of 18 social workers. The social workers came from seven different municipalities. Social workers usually meet older people with a long history of abuse and several institutional stays behind them. Many are reluctant to have further contact with social services. In the case of older persons with alcohol problems it is seldom considered appropriate to initiate treatment interventions. Older persons could however sometimes get a place at an abuse institution to get in better shape. In the interviews elder care is often looked upon as a way to get a better situation around an older person with alcohol problems. There are few treatment programmes aimed at older people with alcohol abuse problems. According to the social workers there is a lack of adequate institutional care and various social activities. Nor do older people with alcohol problems fit into activities organized by elder care. One conclusion is the need to develop different treatment interventions targeted at older people with alcohol problems as well as to develop cooperation between elder care and addiction teams.

Varifrån kommer välfärdsstaten? Om ett modernt nyckelbegrepps långa historia

2020-12-28T16:28:32+01:00

Where does the welfare state come from? On the long history of a modern key conceptThis
article charts the history of the term the welfare state in Germany and the United States, the two countries where it was formed. It starts from the premise that political key concepts, such as the welfare state, have multiple meanings and are open to contestation. This means that the objective is to study the different and changing usages and meanings of the term from the 1860s to the 1940s.
In the oldest of the four usages, der Wohlfahrtsstaat referred to pre-1789 authoritarian regimes where the welfare of the people constituted the objective and rationale of the state. Gradually during the latter half of the nineteenth century, an alternative understanding emerged in Germany where the culture and welfare state connoted a responsible state, which regulated the modernizing economy. In the early twentieth century, many texts mentioned this new Kultur- und Wohlfahrtsstaat as a fitting label for contemporary Germany. At the same time, this new regulating welfare state became a topic in the United States as well.
In the Weimar Republic 1919–33, the idea of the social welfare state was highly contested from the start. This understanding centred on social policy, on the state as the driving force in social reform. Fourthly, the democratic welfare state, a state that catered for the common good and respected civil liberties, was contrasted to authoritarian power states. These four usages should not be seen as separate stages in an orderly historical sequence of conceptual development, but as co-existing layers of meaning that could be mixed in multiple and changing ways. Depending on ideological and political point of view, the modern welfare state, which emerged after 1945, could incorporate one or several of the historical layers (the authoritarian-paternalistic, the regulating, the social and the democratic welfare state). This new idea of the welfare state was a product of the Depression and the War with expanding state activity and ideological mobilization. The United States’ acquired position as global military and moral superpower constituted one prerequisite. The welfare state was in this sense part of the democratic restart after 1945. Two considerations were important for this conception: the state’s responsibility for promoting economic growth and combating unemployment and the emergence of human rights that include social security.

Brukarinflytandets politiska innebörder – konsensusorientering, individcentrering och avpolitisering i den nationella policydiskursen

2020-07-02T12:59:24+02:00

The political meaning of user involvement – Consensus, individualization, and de-politicization in the national policy discourse
During the last 25 years ”user involvement” has emerged as a prominent concept within the welfare sector, and the aim of the article is to review the Swedish national policy on ”user involvement”. Through a policy discourse analysis inspired by Carol Bacchi, the constitutive effects of the policy are revealed. Three distinctive features of the policy discourse are (1) its open and imprecise formulation, (2) its dominating consensus perspective, and (3) the tendency to focus the argumentation on the service users as individuals, rather than the service users as a collective. The policy has several discursive consequences, such as constructing the service users as subjects responsible for their own well-being; that potential value conflicts are avoided; and that the service users’ ambitions to influence are directed towards welfare organizations rather than political decision-making.

Nya böcker

2020-07-02T12:59:37+02:00

Edling, Christofer & Rostami, Amir (red.) (2016) Våldets sociala dimensioner: individ, relation, organisation. 1. uppl.
Lund: Studentlitteratur

Våld mellan ungdomar i nära relationer

2020-12-24T16:31:07+01:00

Teenage intimate partner violence. Digital media and coercive control
The aim of this article is to describe violence and its different forms in an everyday context, through interviews with teenagers experiencing intimate partner violence, focusing on the violence that takes place in the digital arena. Using Evan Stark’s concept of coercive control, the dynamics of digital violence is explored. The conclusion is that the violence that takes place in the digital arena should be understood as a form of psychological violence. Furthermore, teenage intimate partner violence is a serious societal problem showing patterns and phenomenology similar to intimate partner violence between adults, and it must therefore be taken just as seriously.

Ensamkommande barn på flykt – berättelser om flyktingskap, interaktioner och resiliens

2020-12-24T16:31:17+01:00

Unaccompanied refugee minors. Life histories about being a refugee, interactions and resilience
Based on interviews with fifteen unaccompanied minors from Afghanistan, the article explores how these children understand their interactions with two government agencies during the asylum process, namely, social services and legal guardians. These agencies are among the most important caring for children’s reception, welfare, and everyday life. The conceptual framework of the study includes interactions occurring in the context of asymmetric power relations between children and institutional actors, resilience, and vulnerability. In the study, the tremendous hardships experienced throughout their childhood as well as during flight are reported. Upon arrival in Sweden, the asylum process becomes a part of the psychological and social challenges for the children. Experiences of interactions with formally protecting contexts are mixed. However, in situations where interactions seem to undermine their interests, the children appear to function as strong actors with an ability to negotiate spaces of influence and bring about changes.

Vem är fattig, vem är rik?

2020-12-25T16:29:11+01:00

Who is poor, who is rich? A factorial survey of students’ beliefs about poverty
According to Swärd (2012, p. 36), poverty has “many faces and its appearance is dependent upon time, place and type of society, ideological ideas and values”. The aim of this article was to study the beliefs about poverty held by Swedish students of social work, nursing and pre-school teaching. The study employed the experimental factorial survey vignette method, involving the use of fictitious descriptions made up of randomly varying characteristics. In this study, these characteristics included operationalized measures of poverty in terms of input (the person’s income) and output (a number of relative deprivations, comprising various forms of consumption deemed as necessary for the inclusion of individuals in society, as well as the duration of these deprivations). In the study, each of 383 students was asked to assess 20 randomly varying fictitious persons and to note their judgements on a nine-point scale ranging from extremely poor to extremely rich. The results of two multilevel multivariate linear regression analyses showed that the students’ beliefs about poverty were related to both the input and the output of poverty, even though income was the dimension with by far the strongest effect on the judgements. Among the relative deprivations, those relating to the lack of economic means to pay bills or to buy medicine in general or clothes for one’s child were most strongly associated with beliefs about poverty. The analyses also showed that professional affiliation mattered, in the sense that students embarking on a nursing or a pre-school teaching career were generally less inclined to judge a person as poor, in comparison with students of social work. Further, the poorer the students judged themselves to be, the poorer they believed the vignette person to be. Finally, remaining unexplained variance indicated the existence of potentially significant unmeasured respondent characteristics or of random variation in poverty beliefs held by students within the three studied welfare professions.

Har invandrare som arbetar inom äldreomsorgen en besvärligare arbetssituation än sina svenskfödda kollegor?

2020-07-02T12:59:46+02:00

Do immigrants working in formal eldercare have a more precarious situation at work than their native co-workers?
In this article, we investigate whether immigrants as a category have worse working conditions than their Swedish-born colleagues, when characteristics such as age, gender, education and workplace are the same. The article is based on a dataset that was gathered in 2012 in order to investigate working conditions among members of the trade union Kommunal. Data consist of records for 5675 individuals and multivariate analyses (factor analysis and OLS regression) were used to investigate difficult work conditions. Twenty-four per cent of the respondents were born outside Sweden. The differences between the categories immigrants and native-born were small overall, but immigrants experienced more support and control over their own work and less workload, although they had higher values on a factor that indicates discontent with other aspects of the work situation. A surprising finding was that men born outside Sweden experienced less workload than other workers and did not differ significantly on other factors.
The main conclusion of the study, that immigrants as a category cannot be linked with specific vulnerability, needs to be interpreted with some major limitations taken into account. Only union members were investigated and it is likely that immigrants and employees with precarious working conditions were underrepresented in the sample. The dataset did not allow for a division among immigrants of different origin, and specific narratives about vulnerability were not available. Despite these limitations, the study indicates that there is a large group of “established” immigrants in elder care who perceive their working conditions in a way that is similar to that of native care workers.

Riskbedömningens logiker i arbetet med mäns våld mot kvinnor

2020-12-31T16:28:00+01:00

Risk assessment logics when working with men’s violence against women

Over the past two decades, social workers’ assessment and decision-making skills in client cases have been the subject of increased attention. The profession’s ability to conduct accurate assessments has been questioned. One way to seek to improve assessment work has been to implement various risk assessment tools. This article describes how social workers reason in risk assessment situations involving women exposed to violence by a previous male partner. The assessments studied here have been carried out with the assessment tool FREDA. The analysis reveals three logics in the social workers’ reasoning: the addiction logic, the normalization logic and the safety logic. These logics illustrate how social workers’ deliberations and assessments are not governed in a rectilinear manner by the standardized tool but that risk is negotiated also by drawing on other knowledge sources. Although standardization can be seen as a way for professionals to strive for more secure social work, the participants at the same time acknowledge the uncertainty associated with assessment work in which future violence is to be predicted. This however can have consequences for how the victims of violence are expected to live their lives.

Från galenskap i vardagslivet till sjukdom i generna

2020-12-24T16:32:11+01:00

From madness in everyday life to diseases in the genes of the body – The Swedish Asylum Agency’s conceptual formations of causes of mental illness, 1860–1910

This article is about how the language used with regard to insane people in Sweden changed during the period 1860–1910. The focus is on when discourses about madness in the mid-1800s was managed by the Asylum Agency, as the government’s authority for the steering and control of the institutional care of the insane. With this management, the understanding of madness became structured by the Asylum Agency through its annual reports, which consist of diagnoses, descriptions of treatments, and descriptions of the care institutions’ architecture. The causes that are presented in the Asylum Agency’s annual reports do not reflect where the mental illnesses fit, and what biological pathologies they consist of. There is a clear link between ontological uncertainty about mental illness and epistemological vagueness. We see here how the categorization of social phenomena, such as madness, and the concepts that describe it, are brought to life as a result of the spirit of the age, ideology, morality, politics, culture, lifestyles and technologies.

Akademiskt och professionellt skrivande inom socionomutbildningen

2020-07-02T12:59:49+02:00

Jag kommer i artikeln att diskutera socionomstudenters skrivande ur ett textteoretiskt perspektiv, och mer specifikt se på utredningar av barn i fara, en process och texttyp som är vanlig inom socialtjänsten och ställer specifika krav på både interaktion och skrivande. Jag menar att relationerna mellan det akademiska skrivandet och det professionella borde uppmärksammas mer för att tydliggöra de akademiska färdigheternas roll inom professionen.

Mot en situerad standardisering inom socialtjänsten

2020-12-24T16:31:41+01:00

Under de senaste två decennierna har det ställts allt högre krav på standardiserad dokumentation och uppföljning inom socialtjänstens fält, både nationellt och internationellt (Socialstyrelsen, 2004; Tilbury, 2004; Lynch-Cerullo & Cooney, 2011). Utvecklingen hänger ihop med övergripande strömningar som Evidensbaserad praktik (EBP) och New Public Management (NPM) som sätter fokus på att mäta effektiviteten av offentlig verksamhet utifrån kvantitativa mått. Den grundläggande idé som förts fram är att standardiserad dokumentation inom den reguljära verksamheten ska möjliggöra kontinuerlig mätning av socialtjänstens utfall, både på individuell och aggregerad nivå, och att informationen ska användas till att förbättra insatsernas kvalitet.

Nya böcker

2020-12-26T16:28:32+01:00

Peter Ström (2017) Utredning inleds. Språk, genredrag och ansvar i barnavårdsutredningar.

Växjö: Linnaeus University Dissertations

Dokumentation och känslor

2020-12-25T16:30:16+01:00

Documentation and emotions. Balancing paper work and emotional work in the social services

This article deals with documentation and documentation requirements in relation to social workers’ prerequisites to perform ”emotional labour”. Inspired by Arlie Hochschild’s sociology of emotions and the selected concepts emotional labour, feeling management and ”the speed-up”, the study aims at illuminating processes unfolding at the intersection of paper work and emotional work. With a focus on social workers with authority-based investigative work tasks, the analysis reveals a somewhat ambiguous picture of how documentation and feelings work together. On the one hand participants describe how documentation practices are used to reflect upon and emotionally ”let go” of cases, and that documentation contributes to feelings of ”being in control”, as well as to the anticipation of what feelings to manage. On the other hand, or at the same time, documentation requirements seem to be a source of anxiety, professional and internal dilemmas and stress, distracting the social worker from emotional management towards the user. These results nuance earlier research that has predominantly pointed out the negative perceptions and consequences of increased documentation requirements within the social services.

Tråkigt på jobbet

2020-12-28T16:28:42+01:00

Bored at work – Auditors and teachers under management by documents

The aim is to investigate how experiences of work amongst teachers and auditors change as a shift from input control towards action control is implemented through management by documents. The study is based on interviews with auditors and teachers with long professional experience. The result shows that action control of professionals implies that (i) the core of work shifts from being based on relationships with clients to be based on documentation; (ii) priorities change to satisfy document requirements; (iii) there is a reduction in the sense of the work being relevant. These implications reduce the professionals work-related enthusiasm. In conclusion: management by document establishes conditions that do not provide incentives for professionals to fully apply their individual capabilities, thereby also preventing professional development and learning.

Den transparanta organisationen

2020-07-02T13:35:34+02:00

The transparent organization: The caseworker and the culture of visibility in the Social Insurance Agency

The expansion of ”audit culture” in public sector governance is well documented, including its implications for caseworkers whose performance is constantly monitored. Transparency is an inherent part of the audit culture, yet there are fewer studies researching how the ideal of the transparent organization plays out in everyday life in welfare bureaucracies. Drawing on ethnographic research in five local offices of the Swedish Social Insurance Agency, this article investigates how the transparency ideal is enacted on an everyday basis in this agency. The analysis reveals how the transparency ideal penetrates the organizational life in a much more pervasive way than is usually acknowledged in the audit society literature. Special attention is given to the relevance of a horizontal dimension of transparency. It is argued that the horizontal dimension of transparency is a central aspect in relation to goal achievement and the normative governance of the caseworkers. However, even if the transparency ideal is central to the internal organizational life of the Swedish Social Insurance Agency, transparency is much less salient in relation to clients and the outside world. The article explores this organizational regime of visibility, as established in everyday social interaction as well as in organizational routines.

"Critical appraisal", riktlinjer och praktikerns dilemma

2020-12-30T16:27:47+01:00

Critical appraisal, guidelines and the practitioner’s dilemma

In 2008 a Swedish governmental report pointed out that the social services increasingly need to conduct their work based on an understanding of the effects of their services. The report stressed the development of an evidence-based practice as the long-term objective. However, the Swedish social services have been relatively slow to implement EBP. Several reasons can be given for this, including lack of contact between national, regional and local levels and tensions between state authorities, researchers and professionals regarding if and how EBP should be pursued in practice. The aim of this article is twofold; to identify and evaluate arguments for and against the critical appraisal approach and the guidelines approach with respect to how EBP ought to be conducted in the social services, and secondly, to suggest characteristics that other versions should have in order to try to avoid some of the counter-arguments that the two former approaches face. The examination of arguments shows that some arguments can be directed against both approaches and that some arguments are in need of empirical support. A hypothetical and a ”practical” dilemma for the practitioner is presented. The first arises when a hypothetical practitioner agrees with counter-arguments against the two approaches when it comes to the question of who should appraise evidence. The second might arise in today’s practical context in terms of the practitioner facing a ”contradictory environment”. Finally, ”stability and continuity”, ”sufficient proximity” and ”multi-disciplinarity” are suggested as desirable characteristics of other versions of EBP organizing.

Introduktion

2020-12-25T16:29:21+01:00

Introduktion till numret.

Debatt: Behovet av tva?rvetenskapliga, kritiska socialarbetare o?kar i en komplex omva?rld

2020-07-02T13:35:42+02:00

Nya böcker

2020-12-25T16:30:26+01:00

Alkohol- och narkotikaproblem

Bjo?rn Johnson,Torkel Richert & Bengt Svensson (2017) Lund: Studentlitteratur

Forum: Vad a?r problemet?

2020-12-26T16:29:12+01:00

I det fo?ljande visar vi att uppfattningarna om och definitionerna av alkoholvanor, som setts och ses som ola?mpliga eller avvikande, i sja?lva verket a?r ba?de motsa?gelsefulla och sinsemellan motstridiga, och att de har skiftat o?ver tid och med sammanhang. Artikeln analyserar denna brist pa? samsyn och diskuterar vilka implikationer den kan ta?nkas ha fo?r framtida forskning, praktik och policyo?verva?ganden pa? omra?det. Analysen a?r i huvudsak empirisk och deskriptiv, och vi har fo?r enkelhetens skull avsta?tt fra?n att tilla?mpa exempelvis Benoits (2003) res- pektive Bacchis (2009) fo?rvisso intressanta resonemang kring de bero?rda fra?gorna.

Tillit och misstro

2020-12-28T16:29:13+01:00

Hur legitimeras socialpolitiska besparingar?

2020-12-30T16:28:07+01:00

How are cutbacks in social policy legitimized? The construction of personal assistance as a ”cost problem”
This article seeks to explain how current austerity measures targeting personal assistance for people with disabilities are legitimized. Following the work of Bacchi and Ingram and Schneider, I argue that the construction of personal assistance as a ”cost problem” is absolutely central, where assistance-users are depicted as ”over-users” and potential fraudsters, while personal assistance companies are described as solely motivated by maximizing profits. However, upon closer scrutiny, the actual cutbacks that the government has implemented do not match how the ”cost problem is constructed”; the policies aimed to reduce costs are not particularly e cient to reduce benefit frauds or hamper profits. This suggests that the ”cost problem” is not the rational ground for policy, but an ad hoc construction that serves the purpose of justifying general cutbacks striking at all personal assistance users.

Varfo?r forskarutbildning?

2020-12-30T16:28:18+01:00

Why doctoral education? Motivational factors and aspirations among nurses, teach- ers and social workers
A significant feature of our knowledge-based society is the gradual academization and professionalization of a growing numbers of occupations. In Sweden, as in other countries, this academization has in several cases led to the establishment of profession-based university disciplines, with professors and PhD programmes, in order to develop and reinforce a scienti c base for profes- sional practice and education. A crucial element in this process is that professional practitioners are expected to seek admission to these doctoral programmes, and thereby choose a career as a researcher, and in varying degrees become involved in the continued development of scientific knowledge within their discipline.

This article is based on a survey with 749 respondents and the aim is to examine and compare motives and aspirations among nurses, teachers and social workers to undertake doctoral educa- tion. Over 90 per cent of the respondents have stayed in academia as teachers and researchers after their PhD. e results show that multiple motives are normal but that desire for personal growth and personal challenge dominates declared motives in all groups. However, social workers more often stresses political aspirations, while nurses and teachers more often highlight professional and practice-oriented motivation. Furthermore, motives also have some impact on the subject of the dissertation. Studies on patients and professional practice and methods are, for instance, more common among nurses compared to social workers, where research more frequently deals with organizations, social problems and social policy issues. Finally, some implications for research policy, and the continual debate about the gap between research and professional practice, are discussed.

John Bowlby pa? beso?k i 1950-talets Sverige – en udda fa?gel i svensk barnpsykiatri

2020-12-26T16:30:11+01:00

The mismatch between John Bowlby and post-war Swedish child psychiatry: Account of a research visit

In the first half of 1950, the British psychiatrist and psychoanalyst John Bowlby visited France, Sweden, the Netherlands, and the USA to gain information about the state of the art in the care of homeless children. e World Health Organization published Bowlby’s conclusions as Maternal Care and Mental Health (1952). e article aims to present an account and discussion of Bowlby’s weeklong visit to Sweden, based on previously unpublished notebooks and letters. e analysis shows a clear mismatch between Bowlby’s ideas and those of his Swedish hosts working in child psychiatry and social care. At rst sight, Bowlby seemed to align with the Swedish psychoana- lytically oriented child psychiatrists, while rejecting those Swedish experts who represented a biological approach with ideas about heredity, but it was more complicated than that. Bowlby also appreciated the methodological rigor and statistical methods of the latter current. What he did not appreciate, however, was that both Swedish currents, despite their mutual disagreements, shared a similar view of the importance of the environment for child development that was much broader than his own. For Bowlby’s hosts, environmental factors such as housing, schooling, parental care, number of siblings, social contacts, etc. were all important for the understanding of poor mental health and social maladjustment in childhood. As also becomes clear from the title of his book, Bowlby rejected such a broad approach and focused exclusively on mother-child bon- ding as determining children’s mental development and health. is mismatch between Bowlby and the Swedish experts explains why Bowlby paid only scarce attention to Swedish views in his WHO report, why this report and his later ideas about the importance of mother-child attach- ment initially met with little enthusiasm, and why he remained a ”queer fish” in Sweden.

”Ko?r tills du brakar, sedan kastar vi ut dig om du inte flyr innan” – Socialsekreterares bera?ttelser om uppbrott fra?n arbetsplatsen

2020-07-02T13:36:03+02:00

”Work until you collapse, then we’ll throw you out if you don’t manage to escape before”: Social workers’ narratives about breaking up from the workplace.

During the last few decades, several studies have shown that social workers have unfair working conditions which have led to both ill-health and increased turnover. A central aim of the article is to shed light on the break-up narratives of 31 social workers who have left their workplaces due to discontent with the organization. In terms of theory, the study draws upon a discursive narrative approach – how language is used to accomplish social actions. e aim of study is to analyse how the social workers narrate their working conditions, what they convey and how they construct a professional identity. Findings show that the social workers: (1) by rhetorical resources such as details, extreme case formulations, metaphorical expressions etc. illustrate an unsustainable work- ing situation; (2) convey criticism and testify to a lack of trust/reliance in their relation to organi- zational agents when the agents ignore calls for improvements, their communication is decient and dominated by blame and a call for loyalty; and (3) construct their identity by establishing a we-ness when talking about professional ethics and a collegial solidarity.

Professioner, makt och samverkan mellan myndigheter

2020-12-26T16:30:00+01:00

Professions, power and collaboration between authorities: Social Services, schools, and Child and Adolescent Psychiatry Services working with adolescents who do not go to school
School non-attendance is often a sign of a complex combination of dierent kinds of problems, which means that these children and young people are often in need of composite help from several dierent types of professions within various authorities. e purpose of the study was to examine how school authorities, the Social Services and Child and Adolescent Psychiatry (BUP) collaborate in their work with young people who do not go to school. e study comprised a thematic analysis of qualitative interviews with managerial representatives of the respective autho- rities. e empirical material consisted of 12 qualitative interviews with heads of units at BUP (5 individuals), section managers from Social Services (3 individuals) and principals from compul- sory schools (4 individuals) in three municipalities in western Sweden. According to the results, it seems problematic to manage the positions of power that may arise in collaboration between the parties. A position of power thus implies the right to make a decision as a profession as well as acti- vities that are related to each other. e right to make a decision means the mandate to determine which measures should be put in place for the young people and their families. is study also shows that the parties should develop a common knowledge base that is a combination of educa- tional, social and psychological perspectives. e common knowledge base can reduce the risk of power imbalance between the parties.

Positiva fo?ra?ndringsprocesser bland unga vuxna i o?ppenva?rd

2020-12-25T16:31:18+01:00

Positive processes of change among young adults in out-patient care

In contemporary society, the transition phase from adolescence to adulthood is often described as a period of moving back and forth between youthful dependency and independent adulthood in what is called ”yo-yo transitions”. However, studies of young people in need of out-of-home care, or other child welfare, for psychosocial problems, show that this vulnerable group have limited possibilities to make these transition movements. e present study investigates positive change processes during this particular part of life in out-patient care clients. e research questions are: (1) How do young adult clients describe important factors for a positive process of change? and (2) How are important factors related to the treatment described by clients and by treatment sta? Data consists of seven personnel interviews and twenty interviews with young adults who have completed out-patient care. e results suggest that the relation between an individual treatment staand the young adult is central for the positive change process. In the discussion it is suggested that the preconditions for this relation are: (1) A genuine engagement and dedication from the professional. (2) With this rst point as a foundation, the mastering of a spectrum of professional methods and the ability to choose when to use them are necessary means for positive change processes to come about. (3) A supportive organisation and leadership are crucial for setting the frames that make the rst two points possible to establish.

SNS Konjunkturra?d (2017) Konjunkturra?dets rapport. A?tga?rder fo?r en inkluderande arbetsmarknad .

2020-07-02T13:35:56+02:00

SNS Konjunkturra?d (2017) Konjunkturra?dets rapport. A?tga?rder fo?r en inkluderande arbetsmarknad .
Oskar Nordstro?m Skans, Stefan Eriksson, Lena Hensvik
Stockholm: SNS fo?rlag

Humanitära överväganden i asylprocessen Balansövningar i spänningsfältet mellan solidaritet och ojämlikhet

2020-12-26T16:31:16+01:00

Humanitarian considerations in the Swedish asylum process. A study of the migration authorities’ balancing act between solidarity and inequality
Medical certi cates are becoming increasingly important as a basis for asylum assessments. Using examples from 24 asylum decisions concerning children and their families, the present article discusses how the Swedish Migration Agency and the Migration Courts in Sweden make use of medical certi cates. e common denominator for the decisions was that the children had been waiting for long periods in Sweden for their case to be assessed, and that they were not considered in need of political protection but instead the question was whether they should be granted a residence permit because of distressing circumstances. e study’s practical knowledge about humanitarian considerations is analysed through the notions of bio-legitimation and bio- inequalities (Fassin 2009), which provide for an understanding of how meaning and value are att- ributed to children’s lives and health conditions in the Swedish asylum process. Previous studies of the management of migration, focusing on bio-political dimensions, have discussed the form of the exercise of power, and scholars interested in governmentality have highlighted the state admi- nistration as the unit of analysis. is study aims to provide an additional qualitative perspective in the eld of humanitarianism in the welfare state. Furthermore, the article seeks to introduce the above concepts of bio-legitimation and bio-inequalities in a Swedish context. e analysis of asylum cases shows that humanitarian considerations were entirely focused on formalities and that the child’s actual well-being was subordinate when their humanitarian reasons were investi- gated by the migration authorities and courts. is brought with it both a de-politicization and the fact that no substantial assessment of individual children’s health conditions came about. e growing political interest in children’s health in the asylum process paradoxically means greater limitation in how to appear as persons before the law.

(O)bekväm (o)vetskap Om bekvämlighetszoner under de guidade visningarna av en moské?

2020-12-28T16:29:55+01:00

(Un)comfortable (un)knowing. On comfort zones in the guided tours of a mosque

is article, proceeding from the study I did for my thesis on the guided tours of the great mosque in Stockholm, discusses the situations that were characterized by a struggle for having the right knowledge and interpretative prerogative. e concept of comfort zone (Ahmed 2008), and how that is related to ideas of societal happiness, is central. It is a concept that opens up for analysis of how the exercise of power depends on the position of the speaker. During the tours there has been a rhetorical struggle to establish a comfort zone. e article explores the interlinking of know- ledge and social positioning, and how positions decide the credibility of what is said.

Acknowledging that there are regimes of truth surrounding Muslims in Sweden, the main focus lies on the production of knowledge regarding Muslims in the context of the guided tours of a mosque in Stockholm. Special attention is given to how regimes of truth regarding Muslims inform the conversations during the visits, how they are debated in this particular arena and how that is dependent on positionality. It is a situation in which a Muslim, in the position of the guide, has an opportunity to present alternative storylines, or stories, about who Muslims are and what they do.

During the visits there was a tendency for the guests to feel comfortable. In spite of being guests they managed the discomfort by recreating a comfort zone brought about by the alternative sto- rylines. Seemingly objective and established knowledge on Muslims has had such an impact that it made the Muslim guides less trustworthy, even when they talk about personal experiences and their private lives, giving the guides a position of discomfort.

Föräldraledig nu eller senare? Invandrade kvinnors användning av föräldrapenning

2020-12-30T16:28:27+01:00

Parental leave now or later? Immigrant women’s use of parental leave bene t

Sweden is a welfare state with a family policy that strongly emphasizes equality without distinction according to place of birth or gender. In this study, we investigate the di erences in uptake of parental leave between native and immigrant women, and the connection to labour-market attachment. Sweden represents a unique case study, not only because of the strong e ort to combine work and family for all women and men, the high level of fertility and the large presence of immigrants in the country; it also enables a detailed and sophisticated analysis based on the high-quality data derived from its population registers. We nd that immigrant mothers use more parental leave bene t the rst year after their child’s birth, but then fewer in the second year compared to native women. e di erences diminish when labour-market status is controlled for. Additionally, after some time in Sweden, immigrant mothers use leave more similarly to how native mothers do. We conclude that labour-market status is the most decisive factor for parental leave use and we point out the relationship between labour market and family policy.

Att bygga en tillfällig allians – metodologiska frågor vid intervjuer med ensamkommande barn och unga

2020-12-28T16:30:18+01:00

Building a temporary alliance – methodological issues in interviews with unaccompa nied minors
Many people come to Europe in the hope of nding a safe haven. Global challenges are converted into local issues. e minority backgrounds of these people are often mentioned as an important component in the understanding of those coming to Sweden. e aim of this study is to discuss methodological challenges in research about vulnerable groups, with speci c focus on unaccom- panied children and adolescents. What challenges become visible in the research process when the researcher aims to focus on the unaccompanied minors’ perspective during their initial time in Sweden? What di erent positions and roles become evident in the encounter between unaccom- panied minors and the researcher during interviews? What di erent implications may that have in relation to the research process? In the discussion, we highlight the importance of constantly re ecting on the role of the researcher as a person and the in uence it may have on the relation to the respondent, as well as the opportunities and limitations of these di erent roles in the research process and for the results.

”Vi vet vad du behöver” Konstruktion och motstånd av ”ensamkommande” på HVB

2020-12-31T16:28:10+01:00

”We know what you need”: Construction and resistance of ”unaccompanied minors” at residential care units
e aim of the article is to highlight and analyse how ”unaccompanied minors” view the sta at the residential care units (called HVB) where they live. rough repeated qualitative inter- views with twenty young individuals over more than a year, the researchers have captured cen- tral themes. One such theme is the experience of being de ned as a child by the sta . is can be provocative for the young people who feel they are not being acknowledged as competent actors. Another central theme is being described as homogeneous and primitive, as a person that needs to be processed to live up to a desired Swedishness. e informants experience their treat- ment as children and undeveloped immigrants as a solid structure, a power system that is hard to question since it is so well institutionalized. e article also describes sanctions used by the sta to discipline the residents. Such sanctions are often directed at limiting the possibilities for the young people to participate in social activities, but also at increasing surveillance and documenta- tion. It is di cult for these young people to openly resist since they do not want to be punished. Resistance, thus, becomes hidden. e informants’ experiences show how di cult it is to deve- lop a social environment in which they can feel truly recognized by the sta as complete human beings with valuable competences.

Kriget med mig själv Om romer och tillhörighet i migrationens Sverige

2020-12-25T16:32:19+01:00

At war with myself. On Roma and belonging in multiethnic Sweden is article deals with belonging in multi-ethnic Sweden, with a focus on the boundaries and meanings of belonging. e focus is on the situation of Roma in Sweden. e point of departure is the individual story of Ana, a young woman who has migrated to Sweden from Hungary. Ana’s story about her migration, her struggles to nd her way and become part of a Swedish societal community is illustrative in terms of (non)belonging, about not being recognized for who you are and not recognizing yourself. e story illustrates some of the inner and societal tensions appea- ring in an era of migration. In the article, Ana’s story is used to discuss a double paradox of citizenship in an era of migration: As a Swedish citizen, she formally belongs to the societal community. At the same time, she does not quite belong to the community, as she was born a ”foreigner” – a Roma. Firstly, Ana’s ways of dealing with the tensions caused by her di erent ”belongings” – as a Swede, Hungarian and Roma – are presented. Secondly, a brief historical expose? of the situation of Roma in Sweden is provided, illustrating a dark history of repression and exclusion. is dark history is related to Frantz Fanon’s thoughts about the colonial situation in Africa and the impli- cations of the colonial fantasies for the colonized ”black people”, which are then used as a point of departure to further analyse Ana’s contradictory story about (non)belonging to a Swedish socie- tal community. irdly, Ana’s story is related to the situation of Roma in today’s Europe, where Roma EU migrants such as berry-pickers and beggars have in recent years been the targets of discrimination and deportation. e article concludes with a discussion on the situation of Roma in the light of ongoing negotiations of belonging in contemporary Europe.

Introduktion

2020-07-02T13:36:09+02:00

Introduktion till temanumret.

Nya böcker

2020-12-25T16:31:49+01:00

Irregulja?r migration i Sverige. Ra?ttigheter, vardagserfarenheter, motsta?nd och statliga kategoriseringar.
Maja Sager, Helena Holgersson & Klara O?berg (red.)
Daidalos, Go?teborg, 2016.

Att minnas migrationen Intersektionella perspektiv på Nordiska museets insamlingar och urval av invandrares berättelser

2020-12-26T16:30:22+01:00

Remembering the migration. Intersectional perspectives on the Nordic Museum’s collections and selections of immigrant narratives
e Swedish self-image has been transformed in recent decades from the self-image of a homogeneous country with immigrants to a self-perception of a multicultural society. In this article we investigate how memory institutions contribute to constructing and dissolving the boundaries of the Swedish community by including or excluding immigrants in the constructions of a national self-perception. e ongoing collection ”Remembering the Migration” at the Nordic Museum constitutes the empi- rical case study. e current collection and previous collections of different immigrant narratives at the museum are examples of documentation of subjective experiences and interpretations of the mul- ticultural society in Sweden against a background of increased migration in the postwar period.

Our analysis concludes that the collection, ”Remembering the Migration” has an including per- spective. ere is an outspoken objective to incorporate the immigrants’ stories about migration in the common historiography and the national cultural heritage in multicultural Sweden. However, our study also shows that the questionnaire used in the collection lacks questions about experiences of discrimination or racism and thereby contributes to recreating a tacit narrative about Sweden as an inclusive and non-racist country or nation. is self-perception is also generated at the website of the Museum, where a selection of 17 collected narratives are published. In general none of these stories tell about experiences of racism or discrimination. On the contrary, most narrators in these narratives position themselves as well-included in Swedish society, mostly through their personal efforts of hard work and/or ambitious studies. However, our study indicates that this including, multicultural and non-racist self-perception is questioned and negotiated by some people who submitted their life stories and rather reveals that Sweden is characterized by, and has previously been characterized by, both inclusion and exclusion in relation to migrants. Furthermore our ana- lysis of the published excerpts from the life stories reveals that exclusion could also be experienced from gender and class positions as well as in some cases also on the basis of ethnicity.

Motiverande samtal och vetenskaplig evidens för effekt – en systematisk litteratursammanställning baserad på metaanalyser

2020-12-26T16:32:16+01:00

Motivational Interviewing and scientific evidence for its effects – a systematic litera- ture review based on meta-analyses
The present study reviews the scientific evidence on the efficacy of Motivational Interviewing in relation to improved health for individuals. Based on meta-analyses of original studies with a controlled design, a systematic literature review was carried out. Searches were conducted in 19 databases and covered literature published in English-language peer-reviewed journals between the years 1980 and 2013. Further criteria for inclusion were that Motivational Interviewing con- stituted the main intervention, that the effect was evaluated, and that the audience was adults. Ten meta-analyses of treatment were included. Compared to weak treatment or no treatment the results gave support for Motivational Interviewing as a more effective intervention in the pro- blem areas of alcohol, drug addiction, smoking cessation, HIV-risk behaviour, gambling, diet and exercise, treatment adherence, water purification/safety, parenting practices and willingness/ intention to change. Albeit more limited, the results also provided evidence that Motivational interviewing is more effective than other active treatments regarding the areas of alcohol, smoking cessation, HIV-risk behaviour, gambling, diet and exercise, and water safety. As regards eating disorders, intimate relationships/couples, well-being and ability to change, the results showed no support for Motivational interviewing being a more effective intervention than either of the alter- natives strong, weak, or no intervention. The results of the present study thereby corroborate that Motivational Interviewing has effects regarding alcohol use, smoking cessation, HIV-risk beha- viour, gambling, eating habits and physical activity, as well as water purification/safety.

Home: International Perspectives on Culture, Identity, and Belonging

2020-12-26T16:31:26+01:00

Kusenbach, Margarethe & Paulsen, Krista E. (red), Home: International Perspectives on Culture, Identity, and Belonging, Peter Lang Academic, 2013.

Djursholm – Sveriges ledarsamha?lle

2020-07-02T13:36:29+02:00

Holmqvist, Mikael, Djursholm – Sveriges ledarsamha?lle, Atlantis, 2015.

Nyttan med allma?nnyttan

2020-12-28T16:30:42+01:00

Salonen,Tapio (red.), Nyttan med allma?nnyttan, Liber, 2015.

Psykisk oha?lsa, utsatthet och en legitimerande oro – diskursiva fo?rsta?elser av flickor som placeras vid sa?rskilda ungdomshem

2020-12-28T16:31:17+01:00

State-run secure accommodation has a double public function, which places it in the borderland between welfare and legal systems. However, girls in these facilities seldom show criminal beha- viour but often report severe mental health problems. Given this, it has been questioned whether this form of care is suitable for these girls. This article aims to investigate discourses about girls and secure care as they are manifested in interviews with social workers. The interviews are analysed as conversations, and therefore feature the researcher in the material. The analysis is inspired by Laclau and Mouffe’s Discourse Theory. The results show that a gendered dichotomy dominates the discourse about girls in contact with social services. Girls are constructed, in relation to boys, by concepts of mental health and vulnerability. This discourse is somewhat destabilized by the suburban girl who simultaneously is given meaning by discourses about the suburbs and their inhabitants as ”the Others”. Further, there seems to be a discursive battle concerning girls placed in secure care, who are constructed both as vulnerable girls and as antisocial in terms that tie them to the constructions of boys. Central to this battle is the social workers’ great concern over the girls’ actions and their consequences. The secure accommodation is discursively constructed on one hand as an institution imbued with meaning of being a horrible place, and on the other hand as a function with the possibility to stop, hold and protect. By emphasizing the connection between the social workers’ concern and the secure accommodation as a holding and protecting function, referring a girl discursively constructed as a vulnerable victim to this locked and discipli- ning form of care is legitimized.

Fostran till ra?ttska?nsla?

2020-12-30T16:28:47+01:00

Unwanted actions in Swedish compulsory schools, such as violent and threatening behaviour, occur among children, and school-related reports to the police concerning children under the age of criminal responsibility have increased. There are no specific regulations stating that the police must be contacted when a child hits or threatens other children in school. However, school staff are obliged to report concerns about children’s well-being to social services. In Swedish compul- sory schools, it is usually the school principal who decides whether an incident should be reported to the police. In this article seventeen interviews with principals about their attitudes to school- related reports to the police are analysed, focusing on children aged 7–14 who subject other child- ren to violent and threatening acts in school. If children under the age of 15 are alleged to have committed crimes, they are diverted from the justice system to the welfare system, i.e. the social services. In most cases a report to the police of a child under 15 suspected of crime leads to a referral by the police to the social services with concern for a child at risk. Results demonstrate that principals differ considerably in assessing which acts are to be regarded as suspected crimes and at what minimum age a report should be made to the police. This suggests that the same unwanted action can be met with completely different reactions from the adult world in different schools. Some principals said that they report incidents among minors to highlight their concern about the welfare of the suspected child, having previously repeatedly expressed concerns to social services and sometimes to parents, without seeing any measures taken to prevent the child from continuing to commit unwanted actions in school.

Socialtja?nstens roll i samha?llets krisberedskap – en studie ur personalens perspektiv

2020-12-31T16:28:19+01:00

The aim of this study is to contribute to knowledge as regard the relationship between the social services and the public system for crisis preparedness as seen from the perspective of social services staff with direct contact with clients and/or first-line leaders. Empirically the study concerns the staff’s experience of severe events and of activities and processes pertaining to crisis preparedness, such as risk and vulnerability analysis, education and exercises. Further, it concerns staff’s valua- tion of major risks and of crisis preparedness as an area of operation. The material was obtained with a web based questionnaire (N=1020) with closed and open questions and with room for free text. The material was analysed in terms of frequencies and subjected to open qualitative coding. The results suggests that the staff are not involved in the activities and processes of crisis prepared- ness to a significant extent, although they seem to be motivated. They do not seem to have been given opportunities to develop an understanding of crisis preparedness and how it affects social services. They also seem to have a composite understanding of central concepts in the area of crisis preparedness such as crisis, extraordinary events, risk and vulnerability. Their understanding seems to be underpinned by considerations involving intersubjective dimensions of security.

It is concluded that it would be beneficial for the system of crisis preparedness if the social servi- ces were systematically involved and differing notions of central concepts were clarified. Further, given an acknowledgement of the role of intersubjective dimensions of security the social services could contribute perspectives informed by their close contacts with users and the general popula- tion as regards risks, vulnerability and consequences of crisis and disasters. It is argued that this would contribute qualitatively to crisis preparedness as an area of operation.

Agenda för samverkan eller verksamhetens agenda? Om professionellas erfarenheter av samverkan enligt samordnad individuell plan

2020-12-30T16:29:07+01:00

Agenda for collaboration or an agency agenda? Professionals’ experiences of collaboration according to a coordinated individual plan

An increasing number of children and adolescents develop complex needs that require simultaneous action by different professionals. Several reports state that efforts for these children and adolescents have become increasingly specialized and fragmented. Since 2010, there are statutory requirements for collaboration according to a coordinated individual plan (CIP) between health care and social services. Pre-school and school can after regional agreement be involved in the co-ordination as equal partner. Collaboration in line with CIP is expected to offset the fragmentation for benefit of the service users’ ability to monitor and comprehend interventions. The aim was to investigate professionals’ experiences of CIP. The study consists of qualitative analysis of 12 focus group interviews with a total of 71 staff with different professions in health care, education and social services about their experiences of CIP. The results indicate that the participants act according to their core mission: nurturing, teaching and investigation. Two main categories with four sub-categories each appeared in the analysis. The main category, hindering factors, contains the categories: different mandates and requirements, requirements for presence initiative, questioning and censure, and timelines and prioritization. The main category of facilitating factors contains the categories: similar interpretation of common agreement, mutual respect and shared learning, common terminology and documentation, and willingness to collaborate. The analysis indicate that CIP was perceived as alternating between, on the one hand, a pro-active and service-focused tool, and on the other hand, a competing and compelling professional instrument.

Nya avhandlingar: Påtvingad avflyttning från bostad. En rättssociologisk studie av socialtjänstens roll i teori och praktik

2020-07-02T13:36:46+02:00

Pia Kjellbom, avhandling i socialt arbete, Rapport i socialt arbete 146. Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet, 2014.

Nya avhandlingar: Omsorgens pris i åtstramningstid. Anhörigomsorg för äldre ur ett könsperspektiv

2020-12-26T16:32:27+01:00

Petra Ulmanen, avhandling i socialt arbete, Rapport i socialt arbete 150. Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet, 2015.

Att vara kommunikativt låst – professionellas berättande om (vanskliga) vårdrelationer

2020-12-28T16:31:27+01:00

Trapped in communication – professionals’ testimonies about communicative breakdowns in healthcare worker–patient interactions

The aim of the article is to shed light on the social dynamic that characterizes communicative breakdowns. As a first stage, this has been explored through individual and group interviews with 34 healthcare professionals about situations where they claim there has been a communication breakdown. Based on the professionals’ testimonies, the research question was: how do professionals illustrate their experiences of communicative breakdowns? In terms of theory, the study draws upon an integrated approach to language and social interaction dynamics – for example how actors mediate positions and roles, but also present, negotiate and determine the course of action in patient cases. Findings show: (1) different degrees of severity in communicative breakdowns, and (2) that the professionals have developed and use both explicit and implicit strategies to handle ”delicate relationships” in this kind of interactions.

Välfärdsstatens logik? Erfarenheter från färäldrar med kognitiva och ekonomiska svårigheter

2020-12-31T16:28:29+01:00

The logic of the welfare state? Experiences from parents with cognitive and financial difficulties

Previous research has shown that parents with cognitive difficulties (neuropsychiatric impairments and/or intellectual disability) often are at risk of poverty. The same is reported from the Swedish welfare state, and such financial hardship may have a profound effect on family life. How these parents experience poverty and how their experiences can be related to cognitive difficulties and notions of poverty is addressed in this article. Their ability to cope in everyday life partly relies on whether, or how, existing support caters to the specific needs of these individuals. This article draws on research on poverty, disability and family. Based on interviews with parents with cognitive difficulties, these questions are discussed: how does their financial situation affect family life? How do they experience support from relatives and professionals? What kind of support is available from the welfare state, and to what extent does this support comprise perspectives on family and children? How do the parents experience informal support from their own family? How can this problem complex be localized in legislation and practice? The findings discussed here suggest that these parents often associate their experiences of poverty with the limitations caused by their impairments. Parents further state that they often rely on their own agency to get proper support, which can be very difficult, and question how support for these parents could be handled differently, in terms of both legislation and practice. The findings also show that support from society is often mediated on an individual level through initiatives from social workers and other persons working near the family, which highlights the absence of systematic support directed towards these parents.

Skyddar en parrelation på äldre dar mot ensamhet?

2020-12-30T16:29:17+01:00

Does couplehood in later life protect against loneliness?

The purpose of this article is to study the importance of intimate relationships as protection from loneliness in later life. We base the study on a survey of Swedes aged 60–90 (n=1,225) focusing on intimate relationships. The analysis considers neglected issues in ageing research on loneliness: the importance of union form, the importance of looking at relationship dissolution in terms of both widowhood and divorce, and the importance of new late-life unions (a gains perspective). We use two theoretical perspectives: the discrepancy model (realities vs. ideals), and the protection hypothesis, where the partner is generally the first and most important source of support in everyday life. The results show that a partner protects against loneliness and that union form matters: marriage provides the best protection, followed by cohabitation and living apart together (LAT). Feelings of loneliness decrease over time following a union dissolution – and, for men, more rapidly after separation than widowhood. The more one’s ideal union form differs from one’s actual union form, the more common are feelings of loneliness. Initiating a new relationship after a union dissolution protects against loneliness. The article discusses the importance of using union form instead of civil status as relationship indicators in studies of older people in late modern Sweden, and of including separation/divorce as indicators of union dissolution besides widowhood. It also stresses the importance of looking at later life not only from a loss perspective but also from a gains perspective.

Debatt: Vad händer om vi legaliserar narkotika?

2020-10-08T11:42:20+02:00

Debatt: Förtroendekrisen mellan Socialstyrelsen och det sociala arbetet fortsätter

2020-10-08T11:43:30+02:00

Debatt: Treatment approach plays role in social work interventions: A comment to Bergmark and Lundström

2021-01-01T16:30:57+01:00

Debatt: Svaga argument gentemot Drontens dom – ett svar till Knut Sundell

2021-01-03T16:29:35+01:00

Debatt: Både insats och relation spelar roll

2021-01-01T16:31:16+01:00

Debatt: Divergent perspectives on the Dodo bird? A comment to Mullen, Shuluk and Soydan

2020-12-31T16:33:36+01:00

Ger minskad offentlig omsorg varmare relationer?

2021-01-13T16:34:38+01:00

I denna artikel granskas förhållandet mellan formell och informell omsorg om äldre människor i Sverige och Storbritannien. Två frågor står i centrum: För det första, finns det något samband mellan omfattningen av den formella äldreomsorgen och de anhörigas praktiska hjälpinsatser? För det andra, om det nu är så att anhöriga ger mindre praktisk hjälp om den formella omsorgen är mer omfattande, betyder det också att de bryr sig mindre om sina gamla släktingar och t.ex. träffar dem mer sällan?

Debatt: Om fascism, antifascism och förskolepedagogik

2020-10-09T06:32:58+02:00

Syftet med artikeln är att, utifrån en empirisk studie av barnomsorgen, reflektera kring antifascism och förskolans sociala liv. Tesen är att det finns en antifascism i förskolepedagogiken, som tidigare inte synliggjorts. Den första delen av artikeln handlar om aktuell debatt kring fascism och antifascism. Baumans bok om Auschwitz och det moderna samhället tas upp, liksom debatten om Carl Gustav Iungs förflutna och jungianimens påstådda sarnhörighet med fascismen. Är Emmanuel Levinas' antifascistiska filosofi den som kan visa vägen ut ur motsatsen rationalism -irrationalism och den ömsesidiga anklagelsen om fascism som resultat av för mycket eller för lite vetenskapligt förnuft? Emmanuel Levinas tankar finns med i den svenska förskolepedagogiken, även om den där sällan uttrycks i hans termer. Enligt Levinas börjar antifascismen i mötet mellan enskilda människor, där du lär dig att se den Andres Ansikte och njuta av livet.

Ekonomisk fattigdom i Sverige sedan mitten av 1970-talet

2020-10-09T06:33:03+02:00

Vad kan sägas om den ekonomiska fattigdomens utveckling i Sverige sedan mitten av 1970-talet och om fattigdomens struktur vid 90-talets början? Med utgångspunkt i modern forskning om dessa frågor presenteras nya skattningar som grundas på SCBs undersökning av hushållens inkomster (HINK). Under perioden ökade realinkomsterna trendmässigt, men resultaten anger att utvecklingen inte gynnade de sämst ställda. En huvudslutsats är att de fattiga ofta är unga.

Det sociala misslyckandet som berättelse - Att återställa den moraliska ordningen

2020-10-09T06:32:10+02:00

Utredningar som görs av socialarbetare inför ett tvångsomhändertagande av barn, utnyttjar och bygger på en likartad berättelsegrammatik. I berättelserna figurerar en begränsad uppsättning karaktärer som binds samman och finner sin plats genom en intrig som ytterst skänker mening åt socialarbetarnas utredning. I artikeln analyseras uppbyggnaden av barnavårdsutredningar i ett narrativt perspektiv.

Den kluvna klienten

2021-01-14T16:32:06+01:00

Flyktingar, socialbidragstagare och arbetslösa är exempel på grupper som ofta beskrivs i två moraliskt polariserade bilder, har kallade "stackare" och "skurk". Artikeln är ett försök att beskriva, tolka och förklara dessa stereotyper, visa på deras historiska kontinuitet och diskutera deras varierande utbredning.

Vräkt till hemlöshet? Vräkningar i Sverige 1982-1994

2020-10-09T06:34:21+02:00

I artikeln skall vräkningsutvecklingen sedan 1982 beskrivas och analyseras samt dess relation till hemlöshet diskuteras. Vilka är det som vräks och vart tar de vägen? Hur har det stigande antalet vräkningar påverkat socialtjänstens, kronofogdens och hyresvärdarnas arbete?

Homosexuellas familjer

2021-01-13T16:33:14+01:00

Artikeln diskuterar homo- och bisexuella mäns förhållande till familj, dels förhållandet till ursprungsfamiljen, dels till de nya familjemönster som männen skapar. Frågan ingår i ett större komplex av frågor kring homo och bisexuellas livsmönster och sociala nätverk som ingår i projektet "Fyra generationer homo- och bisexuella". Projektet är förlagt till institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet och leds av professor Sven-Axel Månsson.

Det upprepade våldet mot kvinnor i äktenskapet och frålgan om manlig ansvarsbefrielse

2021-01-13T16:34:15+01:00

Hur förhåller sig en misshandlande man till frågan om ansvar för det våld han utövar gentemot sin hustru? Vilken betydelse har hans ansvarstagande för hans möjlighet att upprepa våldshandlingen? Dessa frågor diskuteras mot bakgrund av en intervjuundersökning med tjugo par, kända has polis och sociala myndigheter för att mannen vid upprepade tillfällen misshandlat kvinnan.

Enföräldersfamilj - utvecklingsmiljö

2021-01-15T16:32:36+01:00

Om effekterna av att växa upp med en ensamstående mamma är mycket antaget men mindre bevisat. I artikeln granskas tidigare och senare forskningsresultat och deras bidrag till förståelsen av enföräldersfamiljen som uppväxtmiljö. Granskningen börjar med de ekonomiska och sociala förutsättningarna, fortsätter med familjeprocessen, och avslutas med effekten på barns utveckling.

Jag ar en glad paniker" Om dagens handikapporganisationers raison d'etre

2021-01-13T16:35:10+01:00

Handikapporganisationerna är många idag- och de växer i antal för varje år. Utifrån sociologisk teoribildning diskuterar författaren vad det är som utmärker dagens handikapporganisationer. Haller det på att skapas en nyform av saklighet, en ny inställning till handikappet bland organisationens medlemmar?

Tre personer, tre traditioner

2021-01-12T16:37:25+01:00

Vilken syn på familj och äktenskap låg till grund för familjerådgivningen då den etablerades i början av femtiotalet? I avsikt att belysa denna fråga presenteras några förgrundsgestalter inom detta område. Genom tre personers livshistoria, traditionsanknytning och idéutveckling framträder några av de olika tankeströmningar som inspirerade den tidiga rådgivningsverksamheten.

Föräldrars föreställningar om barn och barnomsorg

2021-01-14T16:31:02+01:00

I denna artikel vill jag utveckla några aspekter från min avhandling om föräldrars föreställningar om barn och barnomsorg. Föräldrars föreställningar tolkas här i en samhällelig och historisk kontext av strukturella förändringar som påverkat föräldrarnas vardagliga praxis. Framför allt har mödrarnas förvärvsarbete och den offentliga barnomsorgens utbyggnad setts som betydelsefulla strukturella faktorer.

Sexualitets - och samlevnadsprojektet SamS - Utvärdering av ett svenskt kommunprojekt

2021-01-10T16:33:28+01:00

Artikeln handlar om en utvärdering för att förebygga sexuellt riskbeteende bland ungdomar i åldern 14-25 år. Projektet riktades till 17 000 ungdomar per år under åren 1989-1994 genom att utbilda de vuxna som i sin yrkesutövning regelbundet möter dessa ungdomar. Vilken betydelse har projektet haft för utveckling av tonårsaborter? Är det över huvud taget meningsfullt att försöka förebygga.

När man vill veta hur det går för klienterna. Att använda sociala akter i utvärdering av socialbidragets effekter

2021-01-09T16:36:45+01:00

Bristen på tillräckligt stora datamaterial av god kvalitet anges ofta som ett hinder att genomföra effektutvärderingar inom socialt arbete. I det dagliga arbetet dokumenterar socialarbetarna emellertid en mängd uppgifter om sina klienter i de sociala akterna. I den här artikeln diskuterar jag möjligheter och begränsningar i att använda social akter som informationskälla i utvärdering av socialbidragsarbetets effekter utifrån erfarenheterna från en nyligen genomförd studie.

Anhörigvårdare - informella vårdare i ett formellt vårdsystem

2021-01-16T16:30:51+01:00

Att hjälpa människor i sina hem för att minska institutionsboende har länge varit en målsättning i lagstiftningen. Att kunna bo kvar i sitt hem skulle dock inte vara möjligt for så många utan de insatser som anhöriga gör. Vissa av dessa anhöriga blir anställda av kommunen för att hjälpa sin närstdende. Artikeln handlar om hur deras situation kan vara och dilemmat med att utföra ett arbete som ibland räknas som lönearbete, ibland som ett familjeansvar.

Frisk eller sjuk? Bilder av den borgerliga kvinnan i diskussionen om hälsa och sjuklighet 1860–1920

2021-01-10T16:32:56+01:00

Forskningen om den medicinska vetenskapens syn på kvinnan i de över samhällsskikten kring sekelskiftet 1900 för fram bilden av konstitutionellt sjuklig kvinna. Utan att ifrågasätta läkarkårens entydighet och enighet i denna fråga har sjuklighetsbilden framhävts som en dominerande uppfattning. I analys av uteslutande svenska medicinska, vetenskapliga och populärvetenskapliga texter frågar jag mig om detta verkligen var en allmän föreställning bland läkarna vid denna tid. Med hänsyn till det svenska samhällets agrara karaktär, med en borgerlighet som skilde sig från borgerliga kulturer på kontinenten och i USA, är det rimligt att tänka sig att sjuklighetsbilden hade en mildare och en mer nyanserad framtoning i Sverige.

Triader och typifieringar - anhöriga som sociala verktyg, kunskapskällor, och extra-patienter i ett vårdkontext

2020-10-08T15:27:06+02:00

I sjukvårdssammanhang har anhöriga ofta givits roller som tolkar eller talesmän för patienterna visavi personalen. Under senare tid tycks förhållandena mellan dessa tre parter alltmer tagit formen av en mer aktiv triad. I en studie av hjärnskadevård visas hur en sådan förändring ägt rum varvid de anhöriga gavs nya sociala betydelser. I denna process skedde såväl en integrering som en aktiv distansering i relation till de anhöriga från personalens sida.

Debatt: Primär och sekundär diskurs om heder

2020-07-02T13:37:05+02:00

Att problematisera givna föreställningar om förövare och brottsoffer i ”hedersrelaterat våld och förtryck”

Antisemitiska och antiromska hatbrott i Sverige – erfarenheter, konsekvenser och hantering av utsatthet

2020-12-31T16:28:39+01:00

Anti-Semitic and anti-Roma hate crimes in Sweden – Experiences, consequences and coping

Based on interviews, the purpose of the article is to study how Roma and Jews experience everyday violations and hate crime and how the victims deal with this exposure. The victims’ narratives are analysed using, for example, theories and research on anti-Semitism, anti-Ziganism, everyday racism and power relations. During the post-war period Jews have largely been seen by the majority population as belonging to the white ”Swedishness”, while the Roma belong to one of many deeply despised minorities that often are exposed to everyday violations and hate crime. However, there is anti-Semitism in Sweden that in certain situations and circumstances is explicitly expressed in the form of abuse, threats or violence. The article describes and analyses how the victims of hate crime deal with this exposure and how the crimes affect them. Some Roma and Jews ”are forced” to live a kind of double life because they are afraid of being ”exposed” as a Roma or a Jew. For example, Jewish and Roma symbols are often spontaneously concealed. The damage that hate crime causes is spread beyond the individual to the victim’s entire group, a form of ”message crimes”. The consequences for the individual concerned can be very serious. Roma and Jewish groups as a whole can also be affected by the restrictions imposed on their lives.

Brottsoffer i indikatorland – Öppna jämförelser inom socialtjänstens brottsofferstödjande arbete

2020-07-02T13:37:09+02:00

Crime victims in Indicatorland – Open comparisons in the social services’ work with victim support

Since the 90s there have been extensive changes in the public sector, such as rationalization and increasing demands for documentation and review. The changes have also affected the social services’ victim support work that has increasingly been subject to various forms of regulation, such as requirements for monitoring, evaluation and quality assurance. This article aims to examine one of the monitoring systems applied in the victim support work: the instrument of open comparisons. This article is based on an exploratory study of the local organization of crime prevention in two municipalities and analyses how the processes of open comparisons are organized at local, regional and central levels. The empirical data consists of documents such as legal sources and handbooks from e.g. the National Board of Health and Welfare and the Swedish Association of Local Authorities and Regions, as well as documents obtained locally in the two municipalities. Furthermore, interviews were conducted with professionals working on different organizational levels.

Analytically the study has been inspired by programme theory, which made it possible to concentrate on clarifying the operational idea in which open comparisons are based and capturing the consequences in the two cases.

The study shows that open comparisons have been implemented without support from existing research. However, strong normative support for open comparisons exists within governmental agencies and the Swedish Association of Local Authorities and Regions. They are included as one of many elements of New Public Management and result in changes in the victim support work. In contrast to present visions, the performance is not affected to any significant extent. In contrast, a comprehensive administration is created, where employees of municipalities are supposed to collect data, register information and analyse the results generated by the open comparisons.

Vård och omsorg om förskolebarn i Sverige och England

2020-10-09T06:32:35+02:00

Ett engelskt daghem i offentlig regi motsvaras av fyrtiosex svenska. Det är bara ett exempel på stora skillnader mellan Sveriges och Englands stöd till barnfamiljer. I England betraktas vård och omsorg om små barn som ett privat problem och en uppgift framförallt för kvinnorna medan det i Sverige också är ett offentligt ansvarsområde. Den svenska staten kan därför beskrivas som en tvåpartsvårdarstat medan den engelska snarare är en kvinnovårdarstat.

Socialt medborgarskap och möjligheten till ett självständigt liv – ekonomiskt bistånd för kvinnor som har lämnat en våldsam partner

2020-12-28T16:32:07+01:00

Social citizenship and the opportunity for an independent life – Social assistance for women who have left a violent partner

Economic security is significant for a woman’s possibility to leave a violent partner. In Sweden women under these circumstances are sometimes forced to rely on social assistance. The aim is to understand the social services’ handling of these women applying for social assistance. The study starts from a citizenship perspective, where women’s descriptions are analysed. The study is based on 13 semi-structured interviews in three municipalities with women survivors of domestic violence. These survivors have been highlighted as a prioritized group on the political arena. They meet a social assistance system which is supposed to be built on citizenship rights according to the Social Services Act. From the empirical material, however, we can conclude that the survivors’ basic needs are dependent on means tests in order to assess who is a deserving client in implementing the right to social assistance based on discretionary power on the local level. The survivors describe how the case workers choose in certain cases to prioritize the municipalities’ economy over the intentions of the Social Services Act. It becomes clear that the conditions for receiving social assistance are to be given a subordinate position. The condition for being able to obtain social assistance are described by the survivors as accepting limitations of privacy, autonomy and self-determination. Summarizing, the core of the poor relief logic is that the relief can never be a right for survivors of domestic violence in Sweden.

Den ojämlika otryggheten – Stabilitet och förändring i bostadsområden över tid

2021-01-01T16:28:04+01:00

Fear of crime and inequality – Stability and change in residential neighbourhoods over time.

Fear of crime is not equally distributed among the Swedish population, and levels of fear differ between residential neighbourhoods. A follow-up of the results from the Swedish Crime Survey from 2006 to 2014 shows that the population in general report decreasing levels of fear of crime. At the same time, however, segregation in Sweden is increasing and the observed pattern of a decrease in fear of crime may not apply to all neighbourhoods or benefit the entire population. We employed data from two studies on fear of crime, performed in Malmö, Sweden, in 1998 and followed up in 2012 with a total of more than 8,000 respondents. Multilevel analyses of fear of crime reveal that although the general pattern is that fear of crime is decreasing, differences between neighbourhoods are increasing, suggesting a segregation problem.

Våldsforskning om och med barn och ungdom – metodiska och empiriska utmaningar

2020-10-08T11:40:04+02:00

Research on and with children and adolescents exposed to violence – Methodological and empirical challenges

In recent years, the interest in including children and adolescents in research on violence and abuse has increased. According to the UN Convention on the Rights of the Child, children have the right to be heard in issues that concern them and their lives. However, this puts great demands on researchers and the projects they design. This article discusses challenges in shedding light on children’s experiences and including them as informants. The starting point for discussion is three research projects aimed, in different ways, at measuring or exploring the dynamics of children exposed to violence. Using these studies as a backdrop, three main questions are asked. What concepts are used to describe children’s experiences and why is the choice of concepts important? Do our surveys measure what we think we measure, and do our interviews capture what we want to capture if our aim is to explore and understand children’s lifeworld? What are some of the central ethical dilemmas researchers face when conducting research on children and violence? Finally, the importance and implications of these methodological and empirical challenges are discussed.

Kollektiv identitet och hjälparroll i brottsofferjourer

2020-12-28T16:32:17+01:00

Collective identity and the supportive role in Victim Support Sweden

The purpose of this article is to show how a collective identity and the role of a helper is created and retained in a voluntary organization like Victim Support Sweden. The empirical material consists of 12 focus groups with local victim support organizations, Victim Support Sweden’s website and educational material used in basic training for new members. We highlight the internal and external collective identity and the supportive role and show how they are formed, centrally by Victim Support Sweden and by the local organizations. The results show that Victim Support Sweden has a strong internal and external collective identity, which is highly prioritized by its members. There is a clear and consensual idea about an ideal-type group member, who is needed by crime victims and flexible in relation to their needs. S/he is presented as an ”ordinary, slightly professional, wise and unpretentious person” whom crime victims can relate to and trust.

Etnicitet: ett engagerande men delikat samtalsstoff – brottsutsatta unga mäns återberättade erfarenheter

2020-10-08T11:40:01+02:00

Ethnicity: an involving topic demanding expressive caution – Young male crime victim’s narratives

This article analyses some young men’s specific ways of retelling victims’ experience when the perpetrators have an immigrant background. In qualitative interviews with twenty young med, fear of being seen as intolerant was distinguished by their expressive caution. This involved using various aligning actions: presenting disclaimers and accounts, but also in terms of hesitant speak, re-takes and throat clearing, and in some case refraining to talk about the attackers or robbers’ ethnic background. Even if the subject was delicate, it was engaging. The topic of ethnicity associated with crime is used as a resource in several ways: to present oneself as a tolerant person (sometimes in contrast to others having the same experiences) but also as a truth-teller who criticizes what men describe as a societally prescribed way of discussing these matters publicly.

Anmälningsbenägenhet vid utsatthet för hatbrott

2020-12-30T16:29:38+01:00

The tendency to report hate crime victimization

There are indicators suggesting that the tendency to report hate crime victimization to the police is lower in comparison to crimes without such a motive. There are also reasons to believe that victims of hate crime base their cost-benefit analysis of whether to report on a unique set of factors that differ from other crime types. The present study compares report rates for hate crimes and crimes without a bias-motive among Swedish university students. Reasons from refraining from reporting are also examined though a thematic analysis. The results show that victims of hate crime report their victimization to a significantly lower extent than other victims. Those who refrain from reporting trivialize and normalize their experiences, find alternative solutions to handle their victimization, and/or have a low trust in the police

Hur arbetsmarknadssystemet utestänger de funktionshindrade

2021-01-09T16:30:44+01:00

I artikeln hävdas att uppkomsten av begreppet handikapp kan relateras till uppkomsten av ett särskilt arbetsmarknadssystem. Arbetsmarknadens krav varierar och de är historiskt bestämda. Gruppen funktionshindrade har inte alltid bedömts som arbetsoförmögen. Distinktionen arbetsförmögen/arbetsoförmögen uppstod, när arbetsmarknaden särskiljdes ur det ekonomiska systemet och blev ett eget system, med egen kod och kommunikationsmedium. Som ett autopoietiskt system i ett från funktionssynpunkt differentierat samhälle, fungerar arbetsmarknadssystemet enligt principen om självreferens och självobservation. Utifrån sina selektionskriterier exkluderar det alla aspekter som inte kan relateras till individens förmåga eller oförmåga att arbeta.

Personlig assistans i politik och förvaltning. Ett forskningsprojekt om implementeringen av LASS-reformen

2021-01-10T16:29:45+01:00

Denna artikel behandlar ett forskningsprojekt om implementeringen av LASS-reformen. Studien omfattar reformens sju första år 1994-2000, och är en komparativ beskrivning och analys i tre län av hur försäkringskassans handläggare utreder och socialförsäkringsnämnderna beslutar vid ansökningar om statlig assistansersättning.

I artikeln redovisas förutom forskningsprojektets uppläggning också? resultatet från ett nyligen genomfört särskilt utredningsuppdrag angående olika faktorer som påverkar kostnadsutvecklingen för assistansersättningen.

En existens mellan fyra väggar. Etiska och psykosociala problem vid rehabilitering av äldre och funktionshindrade i hemmet

2021-01-08T16:32:15+01:00

I denna artikel som bygger på arton kvalitativa intervjuer beskrivs vilka etiska och psykosociala problem som föreligger för äldre, funktionshindrade personer som får rehabilitering i eget hem. Problemen som uppstår är mångahanda. Sammantaget gör de att dessa personer upplever sitt liv i stort sett endast mellan hemmets fyra väggar.

Good enough fathering - Om identitetsbildning hos skillsmässofäder och deras barn

2020-10-08T15:09:03+02:00

I artikeln presenteras resultat från en svensk, studie med 25 frånskilda fäder och deras barn. Resultaten visar en annan bild än de stereotypa och negativa fadersbilder som vi ibland möter i den allmänna debatten och i vissa studier.

Glaser mot Strauss - två utvecklingar av grounded theory

2021-01-07T16:34:32+01:00

Artikeln presenterar och diskuterar utvecklingen av forskningsmetoden grounded theory. Två varianter presenteras, där Strauss & Corbins (1990) presentation av metoden kontrasteras mot den ursprungliga presentationen av Glaser & Strauss (1967) och Glasers (1978, 1992) vidareutveckling av denna. Framför allt diskuteras hur forskarens roll uppfattas i de olika varianterna. De olika utvecklingarna av grounded theory uppfattas som tillhörande delvis olika forskningsparadigm, vilket kräver en ökad medvetenhet av forskaren vid metodval.

Nya böcker

2020-10-08T15:09:00+02:00

Handbook of Disability Studies, Albrecht, Gary L, Seelman, Katherine D & Bury Michael, Sage Publications, 2001

Normaliseringens periode. Dansk åndsvage försorg i l94O-70 med særligt fokus på försorgschef N.E Bank-Mikkelsen og udviklingen af statens åndsvageförsorg 1959-1970, Birgit Kirkebæck, Holte: Socpol Forlag, 2001

”Du kan ju inte bli slagen av en tjej liksom” – en studie av män som utsatts för våld i nära relationer

2020-10-08T11:40:09+02:00

“You can’t be beaten by a girl, you know” – a study of men who have been subjected to domestic violence
This article discusses how men who have been subjected to violence from women in close relationships talk about their experiences and present themselves. Thee article describes how the men’s representations interact with the discourse on domestic violence, which often conveys an image of men as perpetrators and women as victims. The men’s stories, collected through unstructured interviews and analysed using a narrative constructionist perspective, relate to representations of men, women, violence, and victimization. Men as victims of women’s violence is a relatively unexplored area; domestic violence has rather been highlighted by cases where women are victims and men perpetrators. The results of this study show that the men oppose full victimhood and distance themselves from a given victim role, while at the same time they want a victim status and a recognition of their experiences. The men also highlight double victimization by being victims of both women’s violence and society’s way of viewing their experiences as somewhat taboo

Välfärdsstatens manifesta och latenta problem med den ökande psykosociala ohälsan i arbetslivet

2020-12-28T16:32:58+01:00

The welfare state’s manifest and latent problems with the increasing psychosocial illness in working life
This article describes how the debate on psychosocial illness in working life generates manifest and latent problems for the welfare state. Psychosocial illness in working life generates claims and expectations of compensation and interventions directed at the welfare state. Drawing on a systems-theoretical framework, the article argues that the welfare state cannot fulfil these expectations because the enormous complexity and the plurality of factors underlying psychosocial illness makes simple and effective solutions impossible. The causal relations are numerous, diffuse and diffcult to isolate. Next to this manifest problem, the fact that effective regulatory measures are hardly possible creates a latent problem for the welfare state. Despite its powerlessness, the state needs to maintain its self-description as a problem-solving instance. However, the diffuse and ambiguous causal relations underlying psychosocial illness in working life can be transformed into a resource for the welfare state. Precisely this diffuseness and ambiguity increases the discretionary power and capability for action to deal with the claims and expectations of compensation in a way that protects the self-description despite the inability to solve the manifest social problem. If there is a multitude of possible causal explanations depending on how the problem is framed, and given that each causal explanation imposes its own solutions, the state can treat the ambiguous causalities that research findings offer as a smorgasbord for its own purposes. The state can choose among the causes those interventions that seem most appropriate to solve the latent problem: the protection of the welfare state’s self-description as a problem-solving, caring institution with capability for action. Because the argument is complex, the article provides a detailed introduction of the systems-theoretical concepts. Furthermore, the argument is illustrated with the help of the case of the working milieu of school in suburbs with high degrees of ethnic diversity.

Biståndshandläggare om möten med sent-i-livet-invandrade äldre – inblick i hur en institutionell kategori skapas

2020-12-30T16:30:08+01:00

Care managers on need assessment with late-in-life immigrants: insights into how an institutional category is created
Research on the implications of cross-cultural interaction for needs assessment practice is scarce. This is particularly the case when it comes to research on care management within elderly care. There is therefore a need to explore the ways in which care managers regard and experience cross-cultural interaction when assessing older people’s needs prior to granting access to elderly care services. This article is based on a project that aimed to explore just that through focus group interviews with care managers (n=60) who work within the context of Swedish elderly care. The analysis presented here addresses the ways through which an institutional category is created as care managers discuss the kind of cross-cultural interaction that they find the most challenging (which is the one involving older people who migrated late, do not speak Swedish and come from cultures that are deemed to be too different). The analysis discloses the underlying assumptions about Otherness that the care managers alluded to when sharing their views on, and experiences of, assessing needs by way of cross-cultural interaction with late-in-life immigrants. The article discusses the implications that these findings have for care management practice in Sweden considering that the legislation dictates that care managers need to attend to older people’s “uniqueness”. The analysis reveals that the uniqueness associated with certain client categories is too unique to cater for

En domänteori för organisering av socialt arbete i offentlig sektor

2020-12-28T16:33:19+01:00

A domain theory for the organization of social work in the public sector

The article presents outlines of a domain theory for the organization of social work in the public sector. e aim is to describe – from a Nordic perspective – how social workers’ professional prac- tice is shaped by local level politics and administration, and how such shaping processes at the local level are conditioned and controlled by general structural and institutional conditions at the national and international level. We argue that public sector arenas for social work are constituted by three domains with different tasks and logics, yet interconnected and interdependent: the policy domain, the domain of administration and the profession’s domain. Organizations at the local level – constituted by the three domains and their respective logics – are, in turn, conditioned by a fourth domain: the domain of institutional conditions. The latter domain is about control ideals, norms, knowledge, epistemological approaches and technologies prevailing in society, legitimized and disseminated by central institutions that affect how local level organizations operate.

Debatt: Den problematiska socialarbetarrollen i ett diskursivt perspektiv

2020-07-02T14:37:14+02:00

Föräldrars förhållningssätt till sitt unga vuxna barns transidentitet

2020-12-28T16:33:30+01:00

Parental views of relationships with trans identified young adults

The shaping of identities in relationships is an important part of people’s lives and so are norms of identity expression, for example, how gender continuity is expected to be expressed. Relationships can be challenged when a closely related person does not identify as the gender assigned at birth.

This study focuses on how parents describe their views of their relationship with their young adult child who identifies as transgender. From a relational perspective, the study focuses on how parents position the child’s agency and the results are discussed in terms of care. Based on fifteen interviews with parents, three ways to relate to the child have been identified. The first is a protecting and questioning approach, which is characterized by a view where the adult child appears to be regarded as someone who needs to be protected and persuaded to change their decision. The second is a supportive and neglecting view where the significance of gender is toned down while the parent gives practical and emotional support to the child. The third identified view can be described as respectful and ambivalent, characterized by ambivalence facing the child changing, but at the same time trying to support the child’s process.

The three approaches show how the parents present themselves as caring parents, but that the interpretations of what this means differ, as well as the perception of the adult child’s position in the family. Parents’ attitudes and behaviour towards the adult child can be understood as ways of caring, but do not necessarily mean that the child’s trans identity is confirmed.

Ekonomiskt bistånd vid hyresskulder

2020-12-30T16:30:18+01:00

Financial aid from the social services due to rent arrears

The starting point for this study is landlords’ applications to the county bailiff, threatening individuals with eviction from housing due to rent arrears. Various workplace standards of importance for assistance from the social services are investigated. The study shows that financial aid plays a limited role in relation to evictions, and the interpretation of the rights provision in the Social Services Acts displays a considerable span. Decisions on aid are based on everything from an individual needs assessment to a group-oriented and retrospective behavioural assessment. The Social Services Act is, in practice, exclusively perceived to be a framework law, rather than a rights law, that enables this breadth of interpretation.

Moralisk exkludering - om tiggare i medier i Norr- och Västerbotten

2020-07-02T14:37:11+02:00

Morality and exclusion – media representations of beggars in the north of Sweden
Many public poor from Romania and Bulgaria arrived in the northern parts of Sweden in 2013 and especially in 2014, and a majority of them supported themselves by begging. The media described this new phenomenon in various ways, for example by reporting on how people (Swedes) were outraged because of all the beggars in public spaces. Others, however, described it as if the north of Sweden (finally) had become a part of the rest of the world. This paper discusses how newspapers in Norrbotten and Västerbotten (two large provinces in the north of Sweden) reported on beggars in 2013 and 2014. The overall aim is to qualitatively describe and analyse how the media reported on the beggars, and to discuss the media representations in terms of social inclusion and social exclusion as well as the meanings of morality. This means that the paper examines how journalists and other writers position beggars in relation to a majority population. The aim is also to investigate how journalists and other writers position themselves as moral subjects when they report on this vulnerable group of people. The study identifies four overarching discourses of beggars, and all of these are characterized by social exclusion of beggars even though the writers show inclusive ambitions on moral grounds. One reason for this is found in a subject-object logic that represents an organizing meaning-making principle in all discourses and that results in a categorization of people into “us” versus “them”, with the beggars representing the latter.

Från lokal förankring till regional samverkan? FoU-miljöer i socialtjänstens individ och familjeomsorg

2020-12-31T16:28:59+01:00

R&D units in Swedish social services: From local integration to regional collaboration

For a period of over thirty years, the emergence of R&D units serving locally based Swedish social services has been considered an important ingredient in the evolvement of more professional and knowledge-based social services. It has also been regarded as a vital component for increasing practice orientation in social work research, both inside and outside the universities.

In this article we describe and analyse the development of these units, with respect to their proliferation, organizational features and how they are valued by representatives of local social services. Our data show that almost every municipality in Sweden is, in one way or another, served by an R&D unit. These units, however, display a considerable variation with respect to basic resources, activity and organizational framework. Data enabled the identification of four basic categories that, more or less, represent different phases in the evolvement of R&D activities.

At one end, representing the early stages, there are units integrated with and exclusively serving single municipalities. At the other end there are R&D units organized within regional associations, serving multiple municipalities and in general established in recent years. In between, there are two categories of R&D units formed in direct collaboration between a limited number of municipalities – one category formally connected to academia, another with less systematic contacts with university-based research. In general, development over time has resulted in a dilution of resources and an increasing distance between practice and R&D activities. Originally, the units were established by the initiatives of the municipalities and expected to respond to research needs emanating from practice. The regional associations have to a considerable extent been initiated and funded by earmarked state grants with the intention to implement evidence-based practice.

Kvinnors och mäns hjälp till sina gamla föräldrar – innehåll, omfattning och konsekvenser

2021-01-01T16:28:17+01:00

Women’s and men’s lial care: extent, content and consequences
This paper analyses the extent, content and consequences of caregiving for elderly parents from a gender and welfare state perspective using a nationally representative postal survey conducted in Sweden in 2013 (response rate 60.5 per cent, 3630 individuals, age 45–66 years). Negative consequences of filial care on well-being, work situation and employment were examined. The analysis confirms earlier research showing that filial care is common in Sweden but is less intense and has fewer negative consequences than in less generous welfare states. A quarter of both women and men gave filial care at least once a month, on average around 3.4 hours a week.

Although men and women gave the same extent of filial care, it was more common among women to give the more demanding personal care as well as to experience mental and physical strain, difficulties in finding time for leisure activities and reduced ability to focus on their job. Although women retired earlier than planned due to filial care more often than men, this was very rare. Men and women, however, suffered to the same extent from difficulties in managing to accomplish their tasks, to take part in meetings, courses and travels, as well as having to reduce their working hours and quit their jobs.

The content of care was crucial for the occurrence of negative consequences of caregiving, even when the analysis controlled for hours of care given. The more demanding the care tasks performed, the more common it was among both men and women that their well-being and work situation were affected. The correlation between care tasks and negative impact, however, differed between genders. The impact of managerial care was much higher for women than for men, which is discussed in relation to the decline of eldercare services and the lack of coordination of health and eldercare services.

Hälsoprofessioner: Teoretiska perspektiv och forskningstrender

2020-10-08T11:42:08+02:00

Professionsforskningen kännetecknas av olika teoretiska tolkningar. Denna artikel ger en översikt av de mest framträdande teoretiska tolkningarna om hälsoprofessionernas ställning och arbete. Den ger dessutom ett genusperspektiv på hälsoprofessioner och en vision om framtida forskning under globalisering.

Vad gör socionomerna för skillnad i den psykiatriska vården?

2021-01-04T16:29:52+01:00

I de flesta vuxenpsykiatriska team ingår en eller flera socionomer, vars psykosociala syn- och arbetssätt ses som ett väsentligt inslag i en huvudsakligen medicinsk kontext. De senaste årens utveckling på psykiatriområdet har ställt dem inför nya utmaningar med ökade krav på att tydliggöra sin yrkesroll och legitimera sin existens inom vården.
I denna artikel diskuteras hur ett antal socionomer beskriver och värderar sitt specifika bidrag i det professionella teamarbetet.

Debatt: Incitament, piska eller morot? Debattreplik: Framåt – bakåt – varåt?

2020-07-02T14:37:26+02:00

Fältexperiment för att studera etnisk diskriminering på den svenska arbets- och bostadsmarknaden

2020-12-30T16:31:19+01:00

Under senare år har fältexperiment använts för att studera etnisk diskriminering på den svenska arbets- och bostadsmarknaden. I nedanstående framställning ges en presentation av fältexperiment som metod och en översikt över den forskning som genomförts med hjälp av fältexperiment i Sverige. Dessutom görs en framåtblickande
diskussion.

I utkanten av den sociala barnavården. Vem har rätt till en plats på kollo?

2020-12-28T16:34:12+01:00

Vad är det som bestämmer vilka barn och ungdomar som ska få en plats på kollo? I följande artikel ska uttagningsprocessen i en kommunal koloniverksamhet stå i fokus. Studiens övergripande syfte handlar om utifrån vilka bedömningsgrunder barnen väljs ut och på vilket sätt begrepp som behov och sociala problem får för betydelse för vilka barn som tilldelas respektive nekas en plats på kommunens
sommarkollo.

Från integrering till specialisering – om organisering av socialtjänstens individ- och familjeomsorg 1988-2008

2020-12-30T16:30:48+01:00

Individ- och familjeomsorgen i Sveriges kommuner har under de senaste tjugo åren gått från ett mer generalistiskt orienterat arbetssätt till en organisation med specialiserade arbetsgrupper. I den här artikeln visar vi på olika former av specialisering och redovisar en kartläggning över hur det ser ut i kommunerna idag. Vi diskuterar
också möjliga anledningar till förändringen.

Rättvisa i fördelning av sociala resurser: En socialpsykologisk forskningsöversikt

2020-12-31T16:29:19+01:00

Rättvisefrågor har diskuterats sedan Platon och Sokrates. Men till skillnad från områdets normativa framtoning i filosofiska kretsar, är socialpsykologerna intresserade av att studera människors subjektiva upplevelser av (o)rättvisa. Fokus ligger därför på förståelse och kartläggning av orsaker till och effekter av upplevd (o)rättvisa i olika sammanhang. I denna artikel ges en forskningsöversikt över området. Artikeln avslutas med en kort diskussion om vad den socialpsykologiska rättviseforskningen kan tillföra i fråga om förståelse av social problematik.

Funktionell familjeterapi : en behandlingsmetod vid ungdomskriminalitet

2021-01-09T16:36:13+01:00

Trots utbredd behandlingspessimism har familjebehandling visat på klara positiva resultat vid ungdomsasocialitet. Artikeln redovisar en randomiserad studie av behandling av dessa ungdomar: Resultaten är positiva och visar på vägar att bistå denna grupp ungdomar och deras familjer med relativt korta och strukturerade metoder:

Familjebildning och försörjning – en jämförelse mellan nyblivna svenska och turkiska föräldrar i ett svenskt välfärdsperspektiv

2021-01-01T16:28:27+01:00

Hur ser anpassningen till den svenska tvåförsörjarmodellen ut för nyblivna föräldrar med svenskt respektive turkiskt ursprung? I följande artikel visar vi hur välfärdsinstitutionernas struktur påverkar både familjebildning och föräldraskap beroende på ursprungsland.

Profession, organisation, kollegialitet och ansvar

2020-12-31T16:32:46+01:00

Ansvar är en vanlig term i lagar och etiska regler. Det är också en vanlig fråga i offentlig debatt. Artikeln presenterar ett antal begrepp för kontroll och styrning av professionellt arbete och redogör för olika typer av ansvar. Artikeln tar därmed upp ett välkänt tema i professionsstudier, nämligen relationen mellan byråkrati och profession. Politiska samhällsuppdrag anger delvis den etik som professionella byråkratier äger och utövar på anställda. Men ansvaret för arbetet vilar först och främst på den professionella och kollegiala organisationen. Politiska beslut, byråkratiska regler, professionell kunskap och etik samt allmänhetens efterfrågan på marknader, utgör fem grunder för att ange goda skäl för yrkesutövande och samtidigt för att utkräva ansvar. Men organisationsförändringar har förskjutit tyngdpunkten mellan dessa legitimitets- och styrformer, vilket också är ett aktuellt tema i dagens offentliga debatt.

Inledning till studier av professioner och professionellt arbete

2021-01-01T16:30:28+01:00

Fält, habitus och kapital som kompletterande redskap i professionsforskning

2021-01-03T16:29:16+01:00

Artikeln syftar till att undersöka på vilket sätt Bourdieus perspektiv kan bidra till en fördjupad förståelse av professionell praktik. I artikeln har Andrew Abbotts arbete om professioner som system valts ut som jämförelseperspektiv. Hur kan Bourdieus ansats bidra till och komplettera professionsforskningen?

En begynnande professionalisering? Om gränsarbete och kompetenskrav inom funktionshinderverksamhet och äldreomsorg

2020-12-31T16:33:16+01:00

Funktionshinderverksamhet och äldreomsorg står i ett ambivalent förhållande till varandra. Verksamheterna har betraktats som ett gemensamt fält och har periodvis varit samorganiserade. I artikeln diskuteras verksamheternas yrkesområde och deras gränser, men också frågor om baspersonalens kompetens och professionella status. Konstruktion och dekonstruktion sker såväl mellan verksamheterna som i förhållande till andra näraliggande yrkesfält. Inom både funktionshinderverksamhet och äldreomsorg finns tecken på en spirande professionaliseringsprocess, om än med olika intensitet.

Efter eget skön: om beslutsfattande i professionellt arbete

2021-01-04T16:28:50+01:00

Denna artikel skiljer mellan en strukturell och en epistemisk förståelse av skön (discretion): å ena sidan skön som ett handlingsutrymme, å andra sidan skön som resonerande om vad som bör göras under betingelser av obestämdhet. Artikeln analyserar skön i epistemisk mening och identifierar några av dess problematiska aspekter.

Utanförskapelsen. En diskursanalys av hur begreppet utanförskap artikulerades i den svenska riksdagsdebatten 2003-2006.

2021-05-24T06:31:13+02:00

Begreppet utanförskap lanserades inför riksdagsvalet 2006 som en arbetsmarknadspolitisk indikator för att påvisa en spricka i det svenska samhället. Den borgerliga alliansen beräknade att upp till en och en halv miljon människor befann sig i utanförskap. Begreppet har därefter kritiserats utifrån hur det beräknades. I denna artikel analyseras hur »utanförskap« diskursivt artikulerades i debatten samt hur det relaterar till besläktade begrepp. Särskilt fokus läggs på hur »utanförskap« kopplades till »bidragsberoende«, invandrarskap och kriminalitet.

Barndomsminnen av föräldrars berusningsdrickande

2021-01-01T16:32:15+01:00

I en berättelse om något man varit med om berättar man inte bara om sig själv utan visar också sin inställning till det man berättar om och den kultur och det värderingssystem som händelsen är inbäddad i. Genom att analysera berättelser blir det därmed möjligt att belysa vilka föreställningar och uppfattningar kring en företeelse som är tongivande i ett visst socialt sammanhang. Artikeln utgår från barndomsminnen skrivna av nu vuxna personer födda mellan 1933 och 1962. Deras berättelser om situationer under barndomen då deras föräldrar berusat sig varierar med den tid som återges och med de kulturella föreställningar som knyts till kombinationen barn, föräldrar och alkohol.

Kön, sexualitet och socialt arbete – återblick på ingången till ett forskningsfält

2020-12-31T16:34:38+01:00

Beskrivning av tre klientprofiler inom svensk missbruksvård

2021-01-04T16:29:11+01:00

En klusteranalys av intervjuarskattningar från ASI-intervjuns sju olika livsområden för 12833 klienter visade att klienterna kan delas in i tre olika klientprofiler: Narkotikaprofil, Avgränsade alkoholproblem och Alkohol och psykiska problem. I artikeln jämförs de tre profilerna med avseende på missbruksmönster, demografiska faktorer, sociala och psykiska problem, hälsa och immigrationsstatus.

En multidimensionell modell för analys av bruk och beroende av alkohol och droger

2021-01-03T16:29:54+01:00

Kapitlet syftar till att presentera en multidimensionell modell för analys av bruk, missbruk och beroende av lugnande medel, alkohol och narkotika. Modellen positioneras i förhållande till olika teoribildningar som används för att förstå alkohol- och drogbruk i dess olika former som bruk/ riskbruk/missbruk/beroende.

Integrerade etiologiska analyser och drogprevention

2021-01-01T16:31:46+01:00

Vikten av etiologisk forskning lyfts ofta fram inom drogpreventionen. I artikeln diskuteras den centrala roll som en etiologisk syntes av två olika synsätt på ungdomars droganvändande skulle ha för att utveckla området. Förslag på upplägg på empiriska studier som testar detta diskuteras och centrala metodologiska aspekter berörs.

Om medikaliseringen av svensk missbrukarvård

2020-10-08T11:42:43+02:00

Under de senaste 10 åren har propåerna om en radikal omorganisering av svensk missbrukarvård vuxit sig allt starkare. Den allmänna inriktningen hos dessa påtryckningar har utgjorts av en medikalisererande argumentation beträffande den vetenskapliga kunskapen om missbruk och behandling: I denna artikel granskas några av medikaliseringsdiskursens mest centrala argument.

Hot och våld i vård och omsorg - åtgärdsförslag i arbetsskadeanmälningar 1987, 1997 och 2007

2020-12-31T16:34:18+01:00

Om en arbetstagare skadas, t.ex. på grund av hot och våld, ska arbetsgivaren göra en arbetsskadeanmälan. I anmälan kan förslag till åtgärder som kan förhindra att händelsen sker igen anges. I den här artikeln analyseras de åtgärder som vård- och omsorgspersonal förespråkar från åren 1987, 1997 och 2007.

”Kejsarens nya kläder – implementering av evidensbaserad praktik i socialt arbete”

2021-01-04T16:29:00+01:00

Stat och kommun träffade 2010 en grundöverenskommelse om att införa en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. Sedan dess har överenskommelsen preciserats, en process som analyseras i denna artikel. Som vi kommer att visa återstår betydande oklarheter som det sociala arbetets aktörer behöver klargöra via förhandlingar. Detta är ett numera vanligt sätt att söka implementera politik och vi diskuterar konsekvenserna av en sådan ambition.

Hur bra fungerar SAMSområdena i studier av grannskapseffekter? En studie av SAMSområdenas homogenitet

2021-01-01T16:31:35+01:00

År 1994 lanserades SAMS-indelningen som alltsedan dess har använts i svenska studier av grannskapseffekter. Här visas att dessa områden inte är så homogena som det ibland förutsätts eller som de skulle kunna vara och att indelningen ser olika ut i olika kommuner. Förklaringar till den bristande homogeniteten söks i städers morfologi och indelningens tillkomsthistoria.

Oskälig levnadsnivå? En studie av inkomstnivåer bland ensamstående mödrar med socialbidrag

2020-10-08T11:42:36+02:00

I artikeln behandlas i vilken utsträckning inkomster bland ensamstående mödrar med socialbidrag når upp till en standardiserad normnivå, samt vilken betydelse klienternas bostadsort och individuella förutsättningar fyller för normuppfyllelse. Materialet består av ett slumpmässigt urval om 875 individer som uppbar socialbidrag någon gång under 2007 i Stockholm, Göteborg eller Malmö.

Att stå på egna ben – om övergången från samhällsvård till vuxenliv

2020-12-31T16:32:15+01:00

Artikeln behandlar hur övergången från ung till vuxen ter sig för en sårbar grupp av unga, de som varit i samhällsvård. Vilken roll spelar vården, socialtjänsten och den biologiska familjen för dem? Vilken betydelse får den förlängda ungdomstiden för ungdomar vars sociala nätverk är resurssvaga?

Bedömningar om barn i umgängestvister – förändrad argumentation om tid, omsorg och delaktighet?

2021-01-01T16:30:08+01:00

Barns delaktighet och vikten av barns skydd har nyligen förstärkts i familjerättslagstiftningen. I artikeln granskas på vilket sätt argumentationen i domar om verkställighet av beslut om vårdnad, boende och umgänge har ändrats efter lagändringen. Kan ett förändrat tidsperspektiv bidra till att kombinera omsorg om barn med barns delaktighet?

Föräldraskap och internet. Nya mötesplatser och informationsvägar kring det senmoderna föräldraskapet

2021-01-03T16:28:45+01:00

Internet har idag blivit en allt viktigare mötesplats för många föräldrar eller blivande föräldrar där man söker stöd och information kring föräldraskapet. Men, vad söker de för slags information på nätet och vilken betydelse har detta stöd för föräldrarna?

Vision: En källa till innovation, illusion eller social kontroll?

2020-07-02T14:38:29+02:00

Begreppet vision har kommit att få en framträdande position i modernt ledarskap. En vision kan vara en inspirerande beskrivning av vad en organisation ska bli och vad den vill uppnå i framtiden. Organisationer som präglas av mångfald och icke-hierarkiska strukturer kännetecknas dock alltid av tvetydighet vad gäller mål och mått på framgång. Samtidigt är det omöjligt att veta var organisationen är på väg om visionen är luddig och saknar riktigt innehåll. I så fall blir visioner illusioner som inte förmår att motivera människor. Men när insikt, reflektion och framsynthet betonas, då kan visionen bli konstruktiv. Detta argument utvecklas här med hjälp av en modell med tre dimensioner som fungerar både som kritik av nuvarande användning av visioner i organisationer och visar hur en framtida bättre lösning skulle kunna åstadkommas.

Valfrihet och mångfald – ett dilemma för hemtjänsten

2020-12-30T16:34:02+01:00

Äldreomsorgen har på senare år genomgått stora förändringar i riktning mot olika former av marknadslösningar. Kundvalssystemet är en sådan, som idealt sett antas öka både brukarinflytandet och kvaliteten i hemtjänsten. Artikeln utgår framförallt från äldre med hemtjänstinsatser och personalens erfarenheter av omsorg och arbete i en kommun som infört kundval.

Välfärdsstaten och det ekonomiska sammanbrottet: Föreställningar om prestation, deltagande och social rättvisa

2020-12-30T16:34:13+01:00

Sedan 1990-talet har den ekonomiska utvecklingen gått mot att marknaden fått ett större inflytande, något som också förändrat hur vi tänker om till exempel vad en människa är. Denna artikel diskuterar vad detta får för konsekvenser för välfärdsstaten, hur innebörder i begrepp som prestation och rättvisa förändrats.

Stöd och service till personer med utvecklingsstörning En studie om förändringar i Sverige och Finland mellan åren 1990 – 2010

2020-12-31T16:31:17+01:00

Stödet och servicen till personer med utvecklingsstörning har genomgått stora förändringar under de senaste decennierna i både Sverige och Finland vad gäller såväl målen som organisationen av verksamheten. Konsekvenserna av dessa förändringar har medfört både möjligheter och hinder.

Medikaliseringen av det psykosociala fältet. Om en kunskapssammanställning från Socialstyrelsen, IMS

2020-12-31T16:30:36+01:00

Tecknen på en medikalisering av det psykosociala fältet har ökat under senare tid. Denna artikel undersöker denna medikaliseringsprocess utifrån Socialstyrelsens kunskapssammanställning »Effekter av psykosociala insatser för personer med schizofreni och bipolär sjukdom«, som ska resultera i riktlinjer för socialtjänsten.

Risker och sidoeffekter i läkemedelsassisterad rehabilitering av opioidberoende – en forskningsöversikt

2020-12-30T16:32:50+01:00

Läkemedelsassisterad rehabilitering med metadon eller buprenorfin är idag den vanligaste behandlingsmetoden vid opioidberoende. Trots starkt forskningsstöd är metoden inte okontroversiell. I artikeln diskuteras de vanligaste invändningarna och riskerna, med utgångspunkt i en översikt över svenskt och internationell forskning. Sammantaget tyder genomgången på att flera av invändningarna är överdrivna. Några risker bör dock tas på stort allvar. Detta gäller framför allt risken för läckage till den illegala drogmarknaden och den därmed sammanhängande risken för metadon- eller buprenorfinrelaterade dödsfall utanför behandlingen. Ett problem i sammanhanget är att de åtgärder som används för att minska dessa risker ofta varit kontraproduktiva, såtillvida att de medfört betydande terapeutiska försämringar för patienterna, utan att för den skull lösa de problem de varit avsedda för.

Social barnavård ur ett välfärdsperspektiv. Ekonomiska och materiella resurser, psykisk hälsa och tillgång till socialt stöd för ungdomar i familjehem och vid institutioner

2020-07-02T14:38:05+02:00

Social barnavårdsforskning utgår i betydande utsträckning från ett behandlingsperspektiv. I denna artikel, däremot, rapporteras olika aspekter av placerade ungdomars välfärd. Genom att replikera nationella levnadsnivåundersökningar har vi undersökt välfärdsfaktorer bland ungdomar i familjehem och vid institutioner och gör jämförelser med ungdomar i normalpopulationer.

Att prioritera i socialtjänsten – Om kommunalt handlingsutrymme och beslutsfattande

2020-12-30T16:33:10+01:00

Artikeln beskriver förutsättningar för, samt erfarenheter av prioriteringar i socialtjänsten. Studiens respondenter består av tjänstemän och politiker i sex svenska kommuner. Med prioriteringar avses på vilket sätt resurser fördelas mellan olika klientgrupper samt vilka klientgrupper som ämnas få ta del av resurser i första hand.

Mobbning: ett tidsbundet socialt problem?

2021-05-24T11:58:42+02:00

I denna artikel diskuteras mobbning som ett socialt problem. Här visas hur en medial debatt uppstod 1969 och hur mobbning i och med detta konstruerades och etablerades som ett socialt problem. Särskilt fokuseras begreppsformuleringens betydelse.

Förändringar och nya riktningar inom human service

2021-01-01T16:29:39+01:00

Är det privata politiskt? Barnfri i ett barnvänligt samhälle

2021-01-01T16:30:18+01:00

”Barnen är framtiden!” Svensk politik strävar efter ett ”barnvänligt samhälle” där yrkesliv och föräldraskap ska kunna kombineras. Hur upplevs detta av den som väljer att vara barnfri? Om barn ses som ett bidrag till framtidens nation vad tillför då barnfria samhället?

Specialisering eller integration? En studie av socialarbetares syn på arbetsvillkor och insatser i tre organisationsformer

2020-12-30T16:33:21+01:00

Det är en tydlig trend under de senaste tjugo åren att Socialtjänstens organisation av individ- och familjeomsorgen blivit alltmer specialiserad. I den här artikeln redovisas en studie av socialarbetares syn på arbetsvillkor och insatser i tre kommuner med olika organisationsformer: specialiserad, integrerad respektive blandad organisationsform.

Kvinnor som injicerar heroin respektive amfetamin - Skillnader i social situation, erfarenhet av behandling och önskemål om hjälp

2020-10-08T11:42:02+02:00

Injektionsmissbrukande kvinnor är en extra utsatt grupp som kan förväntas ha särskilda behov vad gäller vård och behandling. I föreliggande studie jämförs injektionsmissbrukande kvinnor med heroin respektive amfetamin som huvudsaklig drog avseende deras sociala situation, myndighetskontakter, tidigare erfarenhet av behandling samt aktuella önskemål om hjälp.

Nya trender och gamla mönster. Doktorsavhandlingarna i socialt arbete 1980-2009

2020-07-02T14:39:05+02:00

Doktorsavhandlingar har en speciell roll i den akademiska kunskapsbildningen. Förutom att producera ny vetenskaplig kunskap återspeglar de i varierande grad inomdisciplinära traditioner, strömningar och forskningsfronter. I artikeln görs en kartläggning av former och innehåll i samtliga doktorsavhandlingar i socialt arbete fram t o m år 2009. Genomgången visar att vissa mönster består men också att nya tendenser gör sig gällande. Under 2000-talet ökade t.ex. inslaget av studier av sociala arbetsmetoder och sammanläggningsavhandlingar.

Samhällsvårdade barn, gate-keeping och forskning

2021-05-24T06:31:49+02:00

Ett aktörsperspektiv på barn har blivit alltmer centralt i barn- och barnavårdsforskning. I artikeln diskuteras principiella och praktiska frågor när ett sådant perspektiv ska omsättas i forskning om samhällsvårdade barns förhållanden. Avvägningen mellan forskningsintresset och barns rätt till skydd och integritet analyseras.

I välfärdssamhällets marginal – om socialbidragstagande bland ensamstående mödrar av svensk och utländsk härkomst

2020-12-31T16:31:55+01:00

I den här artikeln analyseras socialbidragstagande bland ensamstående mödrar, med fokus riktat mot ersättningsnivåer, varaktighet, förekomst av individrelaterade problem och skillnader mellan svensk- och utrikes födda klienter. Artikeln baseras på projektet ”Ensamstående mödrar – välfärd, försörjning och socialtjänst”, som bygger på uppgifter om 875 slumpmässigt utvalda klienter i landets tre storstäder.

Muslimska församlingar i lokalsamhället: Samverkan eller isolering?

2020-07-02T14:38:48+02:00

Muslimska församlingars riksomfattande etablering i Sverige är en viktig förändring inom den ideella sektorn. Men hur förhåller sig församlingarna till den svenska traditionen av samverkan mellan ideella och offentliga aktörer? I artikeln studeras hur och i vilken omfattning muslimska församlingar samverkar med offentliga aktörer och vilka organisationsinterna och organisationsexterna faktorer som gynnar respektive missgynnar samverkan.

Ändrad styrning av välfärdsprofessioner – exemplet evidensbasering i socialt arbete

2021-01-04T16:28:39+01:00

Styrningen av professionellt arbete har förändrats, bland annat har dokumenterad kunskap – evidensbasering – kommit att bli ett ledord i många organisationer där välfärdsprofessionella verkar, detta inte minst i socionomernas arbetsvardag. Denna artikel diskuterar mötet mellan två logiker för styrningen av professionellt arbete – yrkes- och organisationsprofessionalism.

Arbetslinjen – social trygghet eller risk?

2021-01-03T16:28:55+01:00

Arbetslinjen ska uppmuntra till rörlighet på arbetsmarknaden för att säkra den sociala tryggheten och för att individen inte ska riskera utanförskap. I denna artikel analyseras kvinnors och mäns arbetslöshet i en social och regional kontext. Social trygghet, risk och vikten av sociala nätverk är centrala för analysen.

Religiösa marknadsstrukturer, religiös pluralism och sekulariseringsprocesser

2020-07-02T14:37:40+02:00

Många av de europeiska länderna framstår i ett globalt perspektiv som starkt sekulariserade, och Sverige brukar av religionssociologer ofta beskrivas som ett av världens mest sekulariserade länder. Olika hypoteser har framförts om sekulariseringens orsaker. I denna artikel diskuteras betydelsen av religiösa marknadsstrukturer som bidragande orsaker till sekulariseringsprocesser, med särskild tonvikt på förekomsten eller frånvaron av religiös pluralism. Avslutningsvis diskuteras kortfattat, som exempel på sekulariseringens samhällskonsekvenser, de problem som vissa invandrare och flyktingar kan möta i det sekulariserade svenska samhället.

Ett långt liv med särskilda förtecken: Livslopp och åldrande hos människor med funktionsnedsättningar

2020-12-31T16:32:26+01:00

Vad innebär det att åldras med funktionsnedsättningar som man fått redan i tidig ålder eller som yngre vuxen? På vilket sätt formar funktionshinder livet över tid? Och hur är det att vara en till åren kommen förälder och fortfarande vara central som hjälpgivare till ett vuxet, funktionshindrat barn? Vilken betydelse har epoken och reformerna? I artikeln diskuteras dessa frågor med utgångspunkt i ett brett upplagt forskningsprojekt ”Funktionshinder, livslopp och åldrande”.

Ledare (Från redaktionen)

2021-01-03T16:31:45+01:00

Sex och narkotika. Mäns erfarenheter under uppbrottsprocessen från ett drogmissbruk

2020-10-08T11:46:02+02:00

Artikeln undersöker hur användning av illegala droger som amfetamin och heroin inverkar på mäns sexualitet under tiden i missbruk och på vilket sätt dessa erfarenheter sedan påverkar männens upplevelser av sex och deras sexuella handlingsmönster efter missbruket. Teoretiskt är artikeln förankrad i symbolisk interaktionism, med tonvikt på teorin om sexuella script.

Institutionella villkor för mediehantering – en jämförande kartläggning mellan socialtjänst, skola och polis

2021-01-05T16:28:49+01:00

För offentliga organisationer kan mediers granskning uppfattas som problematisk. Representanter för socialtjänstorganisationer har i flera uppmärksammade fall framstått som handfallna när de konfronterats med medier. Under senare år har offentliga organisationer kommit att utveckla mer professionella mediestrategier. Artikeln rapporterar resultat från en nationellt representativ enkät om mediehantering inom socialtjänst, skola och polis.

Expertis, sjukskrivning och mötet mellan normal och post-normal vetenskap

2021-01-03T16:32:14+01:00

Läkares erfarenheter av otillräcklighet vid sjukskrivning är ett uttryck för två problem: Formatet för det försäkringsmedicinska beslutsstödet begränsar vilka aspekter av sin expertkunskap läkare kan förmedla till Försäkringskassan, och man tvingas hantera ett kunskapsobjekt utanför sin etablerade expertis. Nuvarande strategier behandlar symtomen på ett kunskapsteoretiskt glapp, snarare än att höja expertisen kring arbetsförmåga.

Banor i samhällsvården – en tvåårsstudie om unga som utretts på SiS-institution

2021-01-04T16:30:14+01:00

Unga kan placeras på Statens institutionsstyrelses (SiS) institutioner för att utredas tvärprofessionellt. Utredningarna leder fram till förslag på fortsatt vård som socialtjänsten tar ställning till och beslutar om. I artikeln analyseras en sekvens av utredda ungas banor i samhällsvården.

Likvärdighet och äldreomsorg – en introduktion

2020-10-08T11:46:13+02:00

Utblick: Jämlikhet och individanpassning – ett realistiskt ideal för den svenska äldreomsorgen?

2021-01-03T16:32:44+01:00

Nya avhandlingar: Hjälp att bevara eller förändra? Åldersrelaterade diskurser om omsorg, stöd och service

2021-01-04T16:30:35+01:00

Sara Erlandsson, Akademisk avhandling, Rapport i socialt arbete 145. Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet, 2014.

Debatt: Nej till åldersbegränsningen av mänskliga rättigheter! Ja till personlig assistans efter behov inte ålder!

2021-01-05T16:29:08+01:00

Lägst ned på skalan? Hälso- och sjukvårdens bemötande av äldre kvinnor som migrerat till Sverige

2020-10-08T11:47:19+02:00

Det professionella bemötandet inom vård och omsorg kan påverkas av omedvetna värderingar som gör att personer upplever sig kränkta eller särbehandlade. Den här artikeln utforskar hur hälso- och sjukvården bemöter äldre kvinnor som migrerat till Sverige. Vi diskuterar spänningen mellan lika och likvärdigt bemötande och vilken relevans detta har för professionsutbildningar inom vård och omsorg.

Hem eller vårdplats – hur behandlas personer med omsorgsbehov i hyreslagstiftningen?

2021-01-03T16:33:13+01:00

Genom ädelreformen 1992 fick kommunerna uppdrag att ordna särskilda boenden för personer med omsorgsbehov. Dessa boenden skulle utgöra den omsorgsbehövandes hem. De skulle betala hyra och därmed få de rättigheter som följer av hyreslagen. Artikeln beskriver hur denna grupp behandlats i domstolarna samt diskuterar ändamålsenligheten av att tillämpa hyreslagstiftningen på gruppen.

Får jag inte bestämma något själv? En studie av kvarstående beslutanderätt hos dementa äldre

2021-01-05T16:29:19+01:00

Denna studie behandlar vilken kvarstående beslutanderätt en äldre dement person med en kognitiv funktionsnedsättning har, när en ställföreträdare som kan handla utan den äldre dementas samtycke, är förordnad. Studien omfattar både rättshandlingar och andra beslut.

Valfrihet istället för jämlikhet – förändrade målsättningar för äldreomsorgspolitiken?

2021-01-06T16:28:49+01:00

Utvecklingen av valfrihetssystem i äldreomsorgen innebär ytterligare ett steg i förändringen mot en marknadsorienterad välfärd. Denna artikel diskuterar, genom teorier om det sociala medborgarskapet, huruvida socialtjänstlagens (2001:453) portalparagraf (1 kap. 1 §), vilken anger att socialtjänsten ska främja jämlikhet i levnadsvillkor, kan komma i konflikt med valfrihetssystem i äldreomsorgen.

Vardagens kontraktualisering Om individuella genomförandeplaner i äldreomsorgen

2021-01-04T16:31:16+01:00

Individuella genomförandeplaner är en typ av plan på individnivå som blivit vanliga inom välfärdssektorn under de senaste femton åren. I den här artikeln betraktas individuella genomförandeplaner som ett försök att detaljreglera och ”kontraktualisera” den vardagshjälp som tillhandahålls inom äldreomsorgen. Studien visar att de skillnader som finns mellan olika planers form och innehåll inte fångar olikheter i omsorgstagarens behov och att det finns en skillnad mellan den omsorg som beskrivs i dokumenten och den omsorg som faktiskt utförs.

”Gammal” eller ”funktionshindrad”? Välfärdspolitisk gränsdragning och konstruktioner av grupper

2021-01-07T16:28:53+01:00

Trots den välfärdsstatliga betoningen på jämlikhet och rättvisa villkoras vuxna personers tillgång till omsorgsinsatser av ålder. Denna artikel diskuterar hur det kommer sig att detta sällan diskuteras i termer av likvärdig behandling genom att analysera hur äldre personer och personer med funktionsnedsättning konstrueras som ickejämförbara grupper i nationell politik.

Sill och potatis till den ena och entrecote till den andra? Individanpassning och likvärdighet på särskilda boenden för äldre

2021-01-08T16:29:08+01:00

Enligt socialtjänstlagen ska äldreomsorgen vara individanpassad och ges utifrån den enskildes behov. Samma lag innehåller ett mål om att socialtjänsten ska främja medborgarnas jämlikhet i levnadsvillkor och kommunallagen anger att kommunen ska behandla sina invånare lika. I denna artikel problematiseras idéer om individanpassning och likvärdig behandling. Dessa olika målsättningar skapar spänningar som får en särskild karaktär på äldreboenden, där måltider och andra aktiviteter ofta genomförs tillsammans med andra och där personalens tid delas mellan de boende.

Anhörigomsorg mot betalning: Biståndshandläggare om sent-i-livet-invandrares önskemål

2021-01-06T16:28:39+01:00

Artikeln diskuterar den ökande internationella migrationens utmaningar för äldreinriktat socialt arbete. Konkret undersöks erfarenheter hos äldreomsorgens biståndshandläggare gällande att möta sent-i-livet-invandrare som önskar anhörigomsorg med betalning genom anhöriganställning eller kontantbidrag. Biståndshandläggarna erfar situationer där de i rollen som myndighetsutövare upplever sig sakna såväl kunskap som resurser att hantera sådana önskemål.

Nya avhandlingar: Hänsynstagandets paradoxer. Om äldre, närstående och biståndshandläggare vid flytt till särskilt boende

2021-01-01T16:34:48+01:00

Maria Söderberg, avhandling i socialt arbete, Lunds universitet, 2014.

Utblick: Vad händer när teori och praktik i socialt arbete integreras?

2020-10-08T11:45:53+02:00

Det är inte lätt att säga något nytt eller originellt om förhållandet mellan ‘teori’ och ‘praktik’. (Börjeson, Börjeson, & Svedberg, 2006, s.368)

Mirakel inom äldreomsorgen? – idén om en salutogen äldreomsorg och dess omsättning i praktiken

2020-10-08T11:45:51+02:00

Begreppet salutogenes har under senare år blivit populärt inom äldreomsorgen. Trots detta har det saknats empiriska undersökningar om innebörden av salutogent perspektiv. Artikeln handlar om hur idén om ett salutogent synsätt och arbetssätt kommer till, översätts, sprids, för att omsättas i praktik inom äldreomsorgen i en medelstor svensk kommun.

Internationellt socialt arbete – Definitioner och perspektivval i historisk belysning

2021-01-03T16:30:35+01:00

Internationellt socialt arbete röner idag allt mer uppmärksamhet. Det finns emellertid inte någon enhetlig syn på vad som utgör internationellt socialt arbete. Denna artikel bidrar med en historisk genomgång av vilka antaganden olika definitioner utgår från och vilka konsekvenserna av dessa perspektivval är.

Reflektioner om dilemman i social barnavård

2021-01-01T16:32:56+01:00

Skam, maskulinitet och respons på mäns våld mot kvinnor

2020-10-08T11:43:06+02:00

Artikeln analyserar hur män som utövat våld mot kvinnor berättar om sitt våld för andra. Männen upplever våldet som skambelagt och är rädda för det sociala nätverkets respons. För att hantera ett förmodat förskjutande använder de sig av narrativa strategier som fördömer våldet samtidigt som mannen därigenom gör sig själv begriplig.

Barns upplevelser av instabil samhällsvård

2020-10-08T11:43:03+02:00

Forskning har visat på otillräcklig stabilitet för barn i samhällsvård. Denna artikel undersöker hur barnen, som står i centrum för samhällsvården, upplever instabilitet och hur de förstår orsakerna till att vården är instabil.

Normalitet och identitet i det senmoderna - om personer med intellektuella funktionshinder i relation till utbildning och arbete

2021-01-03T16:30:25+01:00

Artikeln diskuterar och problematiserar de erfarenheter som unga vuxna personer med intellektuella funktionshinder ger uttryck för i relation till en organisatorisk och samhällelig kontext. En utgångspunkt i artikeln är spänningsförhållandet mellan funktionshinderpolitikens institutionella logik och de idéer, identiteter och föreställningar om framtiden som kommer till uttryck hos unga vuxna personer med intellektuella funktionshinder. Vi relaterar till ett bredare samhällsperspektiv och argumenterar för att nya livsstilsanspråk är nära förknippade med föreställningen om det senmoderna samhället och dess ökade krav på flexibilitet och ständigt återskapande av identiteter.

Socialt arbete i Malmö: Perspektiv och utmaningar

2021-01-01T16:32:35+01:00

Vid Institutionen för socialt arbete på Malmö högskola samlas stora delar av forskningen under en gemensam programförklaring om social utsatthet. Vi beskriver här några teoretiska och normativa utgångspunkter, centrala forskningsområden och den relation vi försöker bygga upp med forskningsfältet. Vi ger även konkreta exempel på vår forskning.

Socialtjänstens hyresrättsliga roller vid risk för påtvingad avflyttning från bostad

2020-10-08T11:42:56+02:00

Vid risk för en påtvingad avflyttning från bostad, har socialtjänsten ur ett hyresrättsligt perspektiv, i vissa situationer, både information om och rättsliga möjligheter att förhindra avflyttningen. I andra lika socialt svåra situationer saknas emellertid sådana möjligheter. Här undersöks socialtjänstens olika hyresrättsliga roller vid påtvingad avflyttning från bostad. Studien är särskilt relevant mot bakgrund av att det har förts fram förslag på en utvidgning av socialtjänstens roll i hyreslagen.

60 till 70-åringars tal om den egna alkoholkonsumtionen

2021-01-03T16:30:15+01:00

Åldersgruppen som föddes på fyrtiotalet har sett stora förändringar i alkoholpolitiken och i synen på alkohol. I denna studie undersöks hur personer i denna åldersgrupp resonerar om sitt förhållande till alkohol, hur de ser på gränserna mellan vad som är ett acceptabelt och ett oacceptabelt drickande.

Hård yta men mjukt innanmäte. Om hur chefer inom den sociala barnavården översätter evidensbaserat socialt arbete till lokal praktik

2021-01-01T16:33:16+01:00

I artikeln diskuteras hur mellanchefer i socialtjänstens sociala barnavård ser på evidensbaserad praktik och hur de försöker översätta detta program till sin lokala verklighet.

1913 års pensionsförsäkring – den första allmänna socialförsäkringen

2020-10-08T11:43:16+02:00

För ett hundra år sedan dvs. 1913 infördes en allmän pensionsförsäkring i Sverige. Det var världens första universella socialförsäkring. Beslutet kan ses som det första steget in i den svenska välfärdsstaten.

Standardiserad interaktion – en utmaning för socialt arbete

2021-01-03T16:31:26+01:00

Standardiserade bedömningsinstrument har vunnit inträde i socialt arbete för att ge ökad mätbarhet och kvalitet. Ett exempel är ASI, Addiction Severity Index. Resultaten från en kvalitativ studie visar att frågeformulärets prefabricerade karaktär lägger starka restriktioner på det professionella samtalet – särskilda anpassningsstrategier urskiljs från både klientens och socionomens sida.

Vilket resultat har socialtjänstens aktivering av socialbidragstagare?

2021-01-01T16:34:17+01:00

Med logistiska regressioner analyseras samband mellan socialtjänstens aktivering av socialbidragstagare under ett år och inkomster från arbete respektive socialbidrag påföljande två år. 351 ärenden från fyra kommuner ingår. Enligt resultaten var aktiveringsinsatser inriktade på resurser som utbildning och praktik på en reguljär arbetsplats kopplade till att klienterna fick arbete. Sanktioner, som är en del av aktivering, var kopplade till att fortsätta ha socialbidrag. Sanktioner verkade kunna ha olika resultat för olika grupper av bidragstagare alternativt beroende på vilken aktiveringsinsats klienten fått.

Frikoppling, sammankoppling och besvärliga maktrelationer i socialt arbete

2021-01-03T16:31:14+01:00

Syftet i denna artikel är att med fokus på kön och etnicitet undersöka och problematisera kategorianvändning i praktiskt socialt arbete. Utgångspunkt tas i den kritiska teoritraditionen i socialt arbete, som betonar relationen mellan strukturell nivå och individnivå.

Hur inverkar organisationsstrukturen på socialtjänstens klientarbete? – en sammanfattning av kunskapsläget

2021-01-05T16:28:39+01:00

Organisatorisk specialisering präglar dagens sociala arbete. Konsekvenserna av denna specialisering har dock inte studerats vetenskapligt i någon större utsträckning. Spänningsfältet mellan organisatorisk specialisering och dess motpol integrering är utgångspunkten för denna artikel, som sammanfattar och diskuterar kunskapsläget när det gäller hur olika organisationslösningar inverkar på socialtjänstens klientarbete.

”Låt dom aldrig slå ner dig.” Bloggen som arena för patientaktivism

2021-01-04T16:29:22+01:00

Sociala medier kan innebära nya möjligheter för psykiatriska patienter att föra fram sina perspektiv. I denna artikel analyseras ett svenskt bloggforum där patienter förenas i kampen för en bättre psykiatrivård. Syftet är att undersöka hur bloggmediet kan användas för att utmana och/eller reproducera normer och maktförhållanden i relationen mellan patient och psykiatri.

Motstånd och neutralisering. Kön, makt och professionalitet i arbetet med våld i nära relationer

2021-01-03T16:30:45+01:00

Könsintegrerade verksamheter som tar emot kvinnor, män och barn med erfarenheter av våld i nära relationer blir allt vanligare. Artikeln belyser hur arbetet vid en sådan enhet sker i ett spänningsfält av våld, makt och kön som gör det svårt att synliggöra våld och kvinnors utsatthet.

Prognoser i tvångsvårdsärenden om omsorgssvikt

2021-01-01T16:33:27+01:00

I barnavårdsärenden är det ibland centralt hur nu- och dåtid kopplas till en prognos baserad på kunskaper om risker. I denna artikel undersöks relationen mellan bakgrunds-, prognos- och kunskapspåståenden i utredningar och domar som rör tvångsomhändertaganden till följd av brister i omsorgen om barn i familjer där någon förälder har kognitiv funktionsnedsättning.

Skolkuratorers handlingsutrymme – gränser, legitimitet och jurisdiktion

2021-01-04T16:29:42+01:00

Skolkuratorers handlingsutrymme förhandlas fram på en arena som domineras av utbildningsverksamhet och där skolkuratorn ofta ensam företräder sin yrkesgrupp och sitt uppdrag. Artikeln visar att skolkuratorernas uppdrag är vagt formulerat och hur handlingsutrymmet är beroende av både formella och informella resurser.

Repressalier mot kritiker i offentliga organisationer

2021-01-05T16:30:57+01:00

I USA och andra anglosaxiska länder har en omfattande forskning kring fenomenet »whistleblowing« vuxit fram. Begreppet syftar på när anställda för fram kritik mot företeelser på sin arbetsplats t. ex. avslöjar interna missförhållanden som slarv i behandling av patienterklienter, felaktiga produkter, maktövergrepp eller korruption. I Sverige har sådana studier hittills varit sällsynta. I denna artikel redovisas resultaten från en nyligen genomförd studie av kritikerprocesser och konikter kring kritiker inom svenska human service organisationer som socialtjänsten, skolan och sjukvården.

Svarta(s) strategier: att hantera rasism och diskriminering som svart svensk

2021-01-04T16:33:46+01:00

Svarta svenskars upplevelser av diskriminering och rasism samt strategierna de nyttjar vid hanterandet av de upplevda kränkningarna ska avhandlas i följande artikel. De svarta svenskarnas motståndsstrategier är mångfacetterade och utmärks av såväl ett sökande efter trygga platser som ett konfrontativt agerande när de utsätts för rasism och diskriminering.

Svenska arbetsgivares implicita stereotyper av arabiska muslimer och överviktiga

2020-10-08T11:48:13+02:00

Aktuell forskning tyder på att implicita fördomar och stereotyper skulle kunna ligga till grund för diskriminering i anställningsprocessen. I artikeln presenteras därför en översikt av tidigare studier av implicita fördomar och stereotyper i Sverige samt resultatet från en ny studie som undersöker om arbetsgivare på implicit nivå associerar arabiska muslimer och överviktiga med låg produktivitet.

Religion och social förändring. En introduktion

2020-12-30T16:31:30+01:00

Religion och samhällspraktik. En jämförande analys av det sekulariserade Sverige

2020-12-31T16:29:38+01:00

I ett internationellt perspektiv kännetecknas den svenska kulturen av en särpräglad kombination av mycket låga nivåer för kyrkoorienterad religion och höga nivåer för en individualistisk grundhållning. Särprägeln är inte ny, och historiskt material från ett stort antal länder ger empiriskt stöd till två motsatta modeller för kulturell förändring. Modellerna innebär att den kyrkoorienterade religionen blir starkare tack vare ökad religiös mångfald och svagare på grund av ökad välfärd. Sammantaget innebär de båda modellerna att religionen i stort sett har förblivit stabil, också i Sverige, och den påverkar fortfarande hur den lokala samhällspraktiken i de svenska kommunerna är utformad.

Oförutsedda konsekvenser av dialog med självutnämnda muslimska ledare

2021-01-01T16:28:37+01:00

Syftet med artikeln är att peka på några av konsekvenserna som följer av att föra dialog med självutnämnda muslimska ledare. Innehållet vilar på två antaganden: i) muslimska ledare i Sverige och andra europeiska länder är i regel aktivister som är verksamma i den islamiska rörelsen och ii) deras ideologiska projekt bygger på ett totalitärt tänkande med målsättningen att avskilja muslimer från alla icke-muslimer i en islamiskt organiserad offentlighet.

Efter sekulariseringen: förändrade religiösa värden mellan generationer

2021-01-03T16:28:16+01:00

»… rich societies are becoming more secular…«

Diasporans dialektik: Om konsten att vara judisk i den svenska moderniteten

2020-12-30T16:32:09+01:00

Judarna i Sverige utgör en etnisk och kulturell minoritet som har bevarat och utvecklat ett särskilt »judiskt« förhållningssätt till tillvaron. I denna artikel perspektiveras vad »ett judiskt förhållingssätt« bygger på och innebär. Utifrån det frågas hur den specifika judiska tanketraditionen, dess uppfattning av begreppen religion och folktillhörighet, och i synnerhet predikamentet att leva som minoritet i diasporan samverkat till att den judiska gruppen i dag på en och samma gång kan vara en distinkt nationell minoritet i Sverige och väl integrerade i det moderna samhället.

Rasisme og diskriminering: komplekse begrep med mange innhold

2021-01-06T16:29:30+01:00

I denne studien har ungdom formidlet forståelser av rasisme og diskriminering som noe likt og ulikt, komplekst og relasjonelt. Ungdommenes uttrykk og refleksjoner bidrar til å sette fokus på at debatter og videre forskning på disse temaene i større grad bør tematisere at rasisme og diskriminering forstås svært forskjellig. I tillegg kan det være behov for å bringe inn aspekter knyttet til makt og anerkjennelse.

Ett hem i rörelse: diasporisk mobilisering i den svenska gemenskapens periferi

2021-01-04T16:34:17+01:00

Denna artikel lyfter fram problemet med exkludering och diskriminering och deras inverkan på relationer mellan majoritetssamhället och migranter och diskuterar identitetsskapande, gränsdragningar, identifikationer och gemenskapsbildande inom denna kontext. Artikeln utgår från den kurdiska diasporans erfarenheter i Sverige och bygger på individuella intervjuer.

Erfarenheter av rasifiering hos adopterade och adoptivföräldrar. Om betydelsen av ett icke-vitt utseende i den svenska vardagen

2021-01-05T16:31:18+01:00

Denna artikel redovisar delar av en studie baserad på samtal med adopterade och adoptivföräldrar rörande deras erfarenheter av diskriminering utifrån ett annorlunda utseende. Materialet visar att de adopterades icke-vita kroppar hela tiden görs signifikanta i vardagen, vilket indikerar att ett icke-vitt utseende fortfarande tillskrivs en stor betydelse i ett samtida Sverige.

Att urskilja allianser för att hantera osäkerhet

2021-01-05T16:32:19+01:00

I artikeln undersöks tecken som intervjuade målsägande, tilltalade och vittnen berättar att de tagit till intäkt för att allianser uppkommit under brottmålsrättegång. Urskiljandet av allianser och intervjupersonernas förklaringar till dessa, i termer av klass, kön, ras och sexualitet, tolkas som strategier för att hantera osäkra bedömningssituationer.

Föräldrars och ungdomars erfarenheter av familjebehandling inom socialtjänsten

2021-01-05T16:32:08+01:00

Det finns samspelsmönster som underlättar och andra som försvårar att hjälp ska komma till stånd. I denna artikel delger föräldrar och ungdomar sina erfarenheter och upplevelser av familjebehandling inom socialtjänsten.

Aktiv passivitet Om kontaktpersoners roll och förhållningssätt till pappor, mammor och barn i umgängestvister

2021-01-04T16:35:18+01:00

En svårighet kontaktpersoner i umgängestvist beskriver är att utforma sin roll och finna ett fungerande förhållningssätt gentemot fäder, mödrar och barn. Det handlar om att hitta en balans mellan att å ena sidan vara passiv och å andra sidan ingripa aktivt, vilket tar sig uttryck i skillnader mellan generella ideal och konkret politik.

Utsatta barn i familjerättsprocesser: utredares bemötanden och barns strategier

2020-10-08T11:48:36+02:00

Sedan början av 1990-talet har en rad förändringar i lagstiftningen genomförts för att stärka barns rätt att komma till tals i familjerättsliga tvister. Hur tillämpas lagstiftarens krav på delaktighet för barn i fall där barnen har en utsatt situation, som när pappa utövat våld mot mamma?

Diskriminering och exkludering. En introduktion

2021-01-06T16:30:12+01:00

Diskursiv diskriminering av regnbågsfamiljer. En analys av argument mot likställande av homo- och heterosexuellas föräldraskap

2021-01-09T16:29:36+01:00

Genom två lagändringar har nya juridiska möjligheter till adoption och assisterad befruktning öppnats för samkönade par. Den här artikeln analyserar retoriken i delar av den debatt som följt med förändringarna. I sättet att konstruera regnbågsfamiljer som de andra uppstår en diskursiv diskriminering på heteronormativa grunder.

En »dålig« flicka. Könskonstruktioner i berättelser om sexuella övergrepp

2021-01-08T16:29:22+01:00

Är det tillåtet att avslöja sexuella övergrepp och vad kan hända den som gör det? I artikeln diskuteras konstruktioner av utsatta flickor och kvinnor, och kvinnors tolkningar av utrymmet att tala, före och med början vid de svenska sexualbrottsdebatterna.

En motsättning mellan två principer om likabehandling? Om rätten att välja personlig assistent

2021-01-07T16:29:14+01:00

De funktionshindrades rätt till självbestämmande när de väljer personlig assistent kan riskera att komma i konflikt med assistenternas rätt att inte bli diskriminerade. Problematiken kan tänkas få ökande betydelse med ett ökat anlitande av personliga assistenter och särskilt med en ökad internationalisering av marknaden för vård och omsorg.

»Den verkliga kulturkonflikten«? Islamisk sexualmoralism i liberala Sverige

2021-01-04T16:28:19+01:00

Finns det en reell kulturkonflikt mellan islam och västvärlden? I följande artikel hävdas att konflikten gör sig synlig på ett område: i synen på sexualitet. Vad säger den islamiska sexualmoralen egentligen och vilka konflikter kan den bidra till i en sexualliberal kontext? Kan värderingsskillnader i fråga om sex ge upphov till en specifik social problematik?

Den goda familjen och den goda familjerätten. Debatter om lag och moral i det mångkulturella Europa

2020-12-31T16:30:17+01:00

En central föreställning om den moderna nationalstaten är att den är juridiskt suverän inom det egna territoriet. De senaste decenniernas stora politiska och sociala förändringar har dock gjort gränserna porösare mellan olika territoriella enheter. Överstatliga organisationer som EU och FN har bidragit till att transformera staternas oavhängighet i frågor som har att göra med lag och rätt. Men även migration och framväxten av mångkulturella samhällen sätter självklara rättsliga och moraliska uppfattningar om »rätt« och »fel« på spel. I artikeln diskuterar jag, ur socialantropologisk synvinkel, hur religiöst partikulära synsätt kring centrala sociala institutioner som familj och äktenskap utmanar statens universella anspråk på oavhängighet i frågor om moral och juridik.

Normalisering, autenticitet och reflexivitet – om iscensättande av det vanliga livet i handikappomsorg

2020-10-08T11:47:47+02:00

Normalisering är ett omdiskuterat begrepp inom handikappforskningen. Denna artikel försöker bidra till diskussionen om normalisering genom att fördjupa sig i imitationsproblemet, alltså de paradoxer som finns inbyggda i att med terapeutiska syften försöka härma normalt liv. Argumentationen förs utifrån exemplen teater för utvecklingsstörda samt omsorgshem för psykiskt långtidssjuka.

Boendesegregationens utveckling och konsekvenser

2021-01-06T16:29:20+01:00

Boendesegregationen har under senare tid alltmer setts som en central samhällsfråga. I denna artikel analyseras hur den socioekonomiska segregationen har utvecklats under senare decennier och här diskuteras vidare vilka teoretiska ansatser och förklaringar som använts inom forskningen för att förstå hur platsen där man bor kan vara viktig för individers välfärd.

Decentraliserad välfärd eller medborgerliga rättigheter? Om omfördelning av makt och ansvar mellan stat och kommun

2021-01-04T16:32:17+01:00

I Sverige, liksom i övriga Europa, har det över de senaste decennierna skett en överföring av makt och ansvar från nationalstat till lokalsamhälle. Detta reser frågor om demokrati, nationellt garanterade medborgerliga rättigheter och betydelsen av kommunala variationer i välfärdstjänsternas tillgänglighet och kvalitet. I artikeln analyseras utvecklingen i Sverige under de senaste decennierna mot bakgrund av förändringar i lagstiftning och former för statlig styrning. Genomgången visar bl.a. att staten återtagit initiativet på många områden i ingången av 2000-talet och decentralisering inte längre är den entydigt dominerande trenden.

Den ojämlika sjukfrånvaron Klass- och könsskillnader i sjukfrånvaro på 1990- och 2000-talet

2021-01-05T16:30:11+01:00

Trots en stundtals intensiv debatt om sjukfrånvarons orsaker och konsekvenser under de senaste 5-10 åren vet vi förhållandevis lite om hur sjukfrånvaron fördelar sig mellan olika socioekonomiska grupper. Artikeln syftar till att minska denna kunskapslucka. Vi analyserar sjukfrånvarons fördelning och några orsaker till skillnader i sjukfrånvaro mellan olika klasser i början av 1990- respektive 2000-talet. Särskilt fokus riktas mot hur sjukfrånvarons socioekonomiska fördelning skiljer sig åt mellan män och kvinnor.

Omsorgstjänster för äldre och funktionshindrade: skilda villkor, skilda trender?

2021-01-05T16:30:00+01:00

Välfärdsstatens insatser för personer med funktionshinder och för äldre människor särskiljs sällan i statistik och forskning. När, som i denna artikel, verksamheterna separeras, blir det tydligt att de båda välfärdstjänsterna under senare år har utvecklats åt skilda håll. Ekonomiska resurser, tjänsternas omfattning och personalens arbetsvillkor skiljer sig påtagligt mellan äldre- och handikappomsorgen, och gränsen mellan statens, familjens och marknadens roller har förskjutits på olika sätt.

Socialbidragstagandets dynamik – varaktighet och utträden från socialbidragstagande under 2000-talet

2021-01-04T16:31:46+01:00

Från och med 2002 innehåller den nationella socialbidragsstatistiken uppgifter om utbetalt socialbidrag för varje enskild månad under året, vilket öppnar för nya och mer detaljerade analyser av socialbidragstagandets varaktighetsmönster. I artikeln utnyttjas denna nya statistik till att redogöra för socialbidragstagandets mönster under 2000-talets första år på ett tydligare sätt än vad som tidigare har kunnat göras. Analyserna av de nya data visar bl.a. att sättet att mäta och hur man definerar populationen har stor betydelse för vilka varaktighetsmönster för socialbidragstagande som famträder.

Vad hände med 1990-talets stora förlorargrupper? Välfärd och ofärd under 2000-talet

2021-01-03T16:34:13+01:00

Kommittén Välfärdsbokslut pekade ut tre grupper som speciellt missgynnades av 1990-talets kris: ensamstående mödrar, invandrare och ungdomar. I denna artikel studerar vi hur välfärden utvecklats för dessa grupper under 2000-talets första fem år. Vi fokuserar på tre centrala välfärdsdimensioner: arbetsmarknad, ekonomi och hälsa. Resultaten pekar bland annat på en polarisering av välfärden inom dessa grupper.

Välfärdens utveckling efter 1990-talets kris

2020-10-08T11:47:33+02:00

Barndomens placeringar och ungas tillbakablick

2021-01-05T16:30:47+01:00

En grupp små barn med tidiga erfarenheter av samhällsvård har följts upp med jämna mellanrum under hela barndomen. Den här artikeln handlar om deras placeringshistoria samt om hur de i slutet av barndomen och som unga vuxna ser tillbaka på sina erfarenheter.

Konduktiv pedagogik – mellan evidens och existens?

2021-01-03T16:35:20+01:00

Artikeln problematiserar evidenstänkandet i behandlingsmetoden konduktiv pedagogik. Dels uppmärksammas de metodologiska begränsningar som finns i många studier av metoden, dels diskuteras att ensidigt fokus på mätbart utfall förbiser väsentliga frågor av mer existentiell natur som ligger utanför evidenssfären men som bör beaktas när arbetssättet värderas.

Det mytologiska självskadebeteendet Könade stereotyper och idealtypiska berättelser

2021-01-04T16:32:38+01:00

Självskadebeteende betraktas genomgående som ett »tjejproblem«. Syftet med artikeln är att problematisera den utgångspunkten genom att kritiskt granska tidigare forskning i jakt på ursprunget till den stereotypa självskadaren. Femininitetsdiskursen framstår här som ett centralt element i skapandet av en identitet som självskadare.

Att skriva vägen till Santiago

2021-01-05T16:28:29+01:00

Sedan början av 2000-talet har intresset för pilgrimsvandringar till den medeltida vallfärdsorten Santiago de Compostela ökat markant i Sverige, vilket bland annat visar sig i mängden av text som produceras om fenomenet. I den här artikeln analyseras tre litterära skildringar av Santiago-vallfärden, vilka kan infogas i en cirkularitet av skrivande, berättande och resande som kännetecknar pilgrimskulturen. Kan pilgrimsvandringar ses som uttryck för »religionens återkomst« och vad kan de i så fall säga oss om en sådan återkomst?

Att lämna en värld – om utgångsprocessen från Jehovas vittnen

2020-07-02T14:38:02+02:00

Vad innebär det att komma till insikt om att allt det man hittills har trott varit sant är en illusion? Hur hanterar man en sådan situation och hur går man vidare? Artikeln behandlar exit-processer hos Jehovas vittnen som tvivlat på sin tro och lämnat organisationen.

Ett hem till mer än namnet – om hem som källa till oberoende och identitet bland äldre med hemtjänst

2021-01-04T16:33:20+01:00

En grundbult i svensk äldrepolitik är möjligheten att förbli i eget boende. Hemmet betraktas som en viktig resurs för oberoende och samhällsengagemang. Intervjuerna visar dock att hemmet har en djupare innebörd. Hemmet utgör en arena och källa till oberoende och identitet. I artikeln görs gällande, att denna till synes blygsamma perspektivförskjutning – från att se hemmet som resurs till oberoende till att se det som källa för oberoende – har betydande välfärdspolitiska implikationer för hemtjänstens framtida orientering.

Hur bedömer socialarbetare socialbidragstagares försörjningshinder?

2021-01-04T16:33:09+01:00

I artikeln studeras socialarbetares bedömningar av socialbidragstagares försörjningshinder utifrån dimensionerna moral, resurs och marknad. Uppgifter från socialarbetare i fyra kommuner om sammanlagt 32 klienter analyseras. Resultaten visar att klienternas resurser har framträdande plats i bedömningarna. Försörjningshinder i gränslandet mellan moral och resurs tar socialarbetarna ofta upp hos ungdomar men sällan hos utrikes födda bidragstagare.

Ritual eller strategi – upphandlingar och ramavtal inom den sociala ungdomsvården

2020-10-08T11:48:03+02:00

Mer än hälften av Sveriges kommuner har upphandlat ramavtal för att styra den sociala ungdomsvården. I denna artikel undersöks attityderna till dessa samt på vilka grunder avsteg görs från de ingångna avtalen.

Strukturerade intervjuer som underlag för utvärdering och forskning – några metodologiska aspekter

2020-10-08T11:48:00+02:00

Strukturerade intervjuer har fått en ökad användning inom socialt arbete. Den här artikeln beskriver hur en strukturerad intervju kan utgöra underlag för att lokalt utvärdera om klienter inom missbrukarvården får sina hjälpbehov tillgodosedda under behandlingstiden. Ett antal metodologiska frågor lyfts fram och diskuteras.

Evidence-based social work på svenska – att sammanställa systematiska kunskapsöversikter

2021-01-05T16:30:37+01:00

Den systematiska kunskapsöversikten intar en central roll inom det evidensbaserade arbetet. För att kunna vara relevanta för praktiken kan dessa översikter inte låta sig nöja med att besvara frågor om vilka metoder som är verksamma – de måste även kunna besvara frågor om var, när och hur de är verksamma, samt vilken mening socialarbetare och brukare tillskriver dem.

Flyktingskap, ett handikapp

2021-01-04T16:32:49+01:00

I slutet av 1940-talet beslutade Sverige att ta emot ett begränsat antal icke-arbetsföra flyktingar. Denna artikel ger den internationella och nationella bakgrunden till detta beslut, beslut som gav upphov till framväxten av en specifik flyktingverksamhet inom socialtjänsten. Artikelns syfte är att med hjälp av ett historiskt perspektiv förstå bakgrunden till socialtjänstens arbete med flyktingar i Sverige.

Samhällets olycksbarn, kreatörer eller Svenssons? Modsens framtid i backspegeln

2020-10-08T11:47:53+02:00

Modsen var en ungdomskultur som på 1960-talet skrämde och oroade vuxenvärlden. I denna artikel följer vi dem som i ungdomen kallade sig mods upp i vuxen ålder. Hur gick det för dem? Fanns det fog för de vuxnas oro?

Institutionen som arena för skapandet av sexuell identitet. Samtal från ett särskilt ungdomshem

2021-01-07T16:29:54+01:00

Syftet med denna samtalsanalytiska studie är att studera hur institutionen kan vara en arena för skapandet av sexuell identitet, genom att analysera tal om sexualitet vid ett särskilt ungdomshem för unga kvinnor, 14 - 20 år. Studien visar hur frågan om sexualitet genomsyrar arbetet i vardagen på institutionen och fungerar som en organisatorisk princip. Studien visar vidare hur personalen talar om de omhändertagna unga kvinnorna som asexuella och som offer för sexuella övergrepp.

Om kravet på oskuld. En studie av flickors respektive pojkars föreställningar

2021-01-05T16:34:07+01:00

Ungdomars attityder till sexualitet är ett återkommande tema inom sexualitetsforskningen. Generellt instämmer ungdomar med utländsk bakgrund i större utsträckning i så kallade »oskuldsnormer«, det vill säga normer som begränsar det föräktenskapliga sexuella handlingsutrymmet än ungdomar med svensk bakgrund. I denna artikel undersöks detta samband mer ingående samtidigt som det kontrolleras mot andra sociala bakgrundsfaktorer.

ULF’s sociala sida. Om socialt stöd och sociala nätverk i levnadsnivåundersökningarna

2020-10-08T11:48:45+02:00

De svenska levnadsnivåundersökningarna har fortlöpande använts för att studera förändringar i sociala relationsmönster. I denna artikel granskas de teoretiska grundvalarna för – och begränsningarna i – dessa studier och hur betydelsen av sociala relationer tolkats och diskuterats under de decennier som dessa välfärdsmätningar ägt rum.

Närvarande mödrar och tillräckligt frånvarande fäder. Om socialtjänstens bedömningar av föräldrars omsorg

2021-01-05T16:32:30+01:00

Ställer socialtjänsten olika krav på mödrars och fäders föräldraskap i barnavårdsutredningar? Den här artikeln analyserar skillnaderna vid bedömningar av mödrars och fäders omsorg samtidigt som den söker förstå bakgrunden till de skilda bedömningsgrunderna.

Fra omsorg til service - nyorientering i hjemmeplejen via frit valg

2021-01-06T16:30:23+01:00

Hvordan vil frit valg af leverandør på hjemmehjælpsområdet påvirke hjælpens indhold og orientering? Med udgangspunkt i begreberne omsorg og service sætter artiklen fokus på disse begrebers gennemslag i praksis, brugernes og de professionelles rolle i den nye organisering samt de forventede konsekvenser for hjælpens udformning.

En longitudinell studie av identitet och psykisk hälsa hos en grupp utlandsfödda adopterade

2021-01-07T16:29:44+01:00

Utlandsfödda adopterade får inte sin självupplevda svenskhet bekräftad av andra. Den biologiska familjen finns i deras tankar genom livet. Steget från en skyddande adoptivfamilj till ett självständigt vuxet liv kan bli svårare om man haft en traumatisk start i livet och en sen adoption.

Nytt faderskap i skärningspunkten mellan produktion och reproduktion?

2020-10-08T11:50:21+02:00

I denna artikel diskuteras hur nya former av maskuliniteter skapas mellan en stark jämställdhetsdiskurs och arbetslivets krav. Det avspeglas i det moderna faderskapets praktik och relationen arbete/familj där produktionens krav överordnas reproduktionens. Artikeln argumenterar för att familje- och arbetslivsforskning i högre grad behöver uppmärksamma mäns respektive kvinnors rörelse mellan familj och produktion och hur genusidentitet förhandlas mellan dessa olika sfärer.

När den goda viljan inte finns. Om frånvarande fäder i kontaktfamiljsinsatsen

2021-01-05T16:33:01+01:00

Socialtjänstens kontaktfamiljsinsats är ofta nära länkad till frånvarande fäder och umgängesvägran. I diskurserna om den omsorgsgivande fadern och barncentrering kan ensamstående mödrar drabbas av ett litet makt- och handlingsutrymme. Kontaktfamiljsinsatsen kan bidra till emancipation och öka mödrarnas handlingsutrymme.

Mot en evidensbaserad praktik? - Om färdriktningen i socialt arbete

2021-01-05T16:33:12+01:00

Under senare år har begreppet evidensbaserad praktik kommit att diskuteras flitigt inom socialt arbete. I den här artikeln analyseras bakgrunden till denna diskussion och de konkreta uttryck den hittills tagit sig i Sverige.

Missbruk bland ungdomar på särskilda ungdomshem – ADAD som verktyg för bedömning och behandling

2021-01-06T16:30:44+01:00

Avsikten med studien är att jämföra olika bedömningar av förekomst och omfattning av missbruk bland ungdomar som placeras på särskilt ungdomshem. Studiens material är hämtat ur data från ADAD (Adolescent Drug Abuse Diagnosis) åren 1997-2001. Resultaten, som visar på stora skillnader mellan olika bedömningar av missbruk, diskuteras med utgångspunkt i problembeskrivningar, förutsättningar för behandling och könsaspekter.

Vetenskaplighetens dunkla subjektivitet Om en kunskapsöversikt från Socialstyrelsen

2020-10-08T11:50:30+02:00

Kraven på ett evidensbaserat socialt arbete har ofta hänvisat till det medicinska fältet, något som gör det intressant att undersöka hur Socialstyrelsen och svensk psykiatri tillämpar de egna kraven på evidens. En granskning av Socialstyrelsens kunskapsöversikt av »schizofrenin« visar att dessa krav används på ett subjektivt sätt, vilket förstärker en ensidig biomedicinsk syn på schizofreni.

Vetenskaplig kunskap som problem för beslutsfattare och praktiker? Exemplet mässlingsvaccination.

2020-10-08T14:54:46+02:00

Artikelns syfte är att uppmärksamma problem som beslutsfattare och praktiker kan ställas inför när nya forskningsrön sprids. Problemen diskuteras utifrån de händelser som följde på publiceringen av en vetenskaplig studie som ifrågasatte de väletablerade rutinerna med mässlingsvaccinationer.

Privat och offentlig äldreomsorg - svenska omsorgsarbetares syn på arbetsmiljö och politisk styrning

2020-10-08T14:55:25+02:00

Denna artikel presenterar resultat från en stor enkätundersökning som jämför arbetsmiljön inom privat och offentligt bedriven äldreomsorg. Varken de förhoppningar eller farhågor som uttalades när entreprenadiseringen inleddes för drygt tio år sedan bekräftas. Däremot visar det sig att entreprenadiseringen förändrar innebörden i omsorgsarbetarnas relationer till kommunens politiker.

Sociala akter som empiri. Om möjligheter och svårigheter med att använda socialarbetares dokumentation i forskningssyfte

2020-10-08T11:50:45+02:00

I sitt dagliga arbete dokumenterar socialarbetarna inom socialtjänsten en mängd uppgifter om sina klienter och om den hjälp som förmedlas. Dessa data borde vid sidan av intervjuer med klienter och socialarbetare vara viktiga som informationskälla när man som forskare vill studera vad som varit verksamt och vilka effekter förmedlad hjälp haft. I denna artikel diskuterar vi bland annat utifrån erfarenhet från en nyligen genomförd studie svårigheter (men också möjligheter) med aktstudier.

Åter i stöpsleven: Personlig assistans mellan marknad och reglering

2020-10-08T14:55:15+02:00

1994 års assistansreform innebar ett tydligt brott med tidigare etablerade välfärdslösningar. Inte minst innebar den att marknadsbeslut gavs ett betydande utrymme över tjänstens organisering. Dels gavs privata företag, kooperativ och andra producenter rätt att etablera sig på assistansmarknaden. Dels gavs personer med funktionshinder rätt att på egen hand upphandla personlig assistans bland existerande producenter. Idag syns på nytt tecken på en politisk omorientering i det statliga utredningsväsendet. Tilltron till marknaden förefaller ha minskat och byråkratiska och professionella lösningar efterfrågas åter.

Boende och stöd – En nationell inventering av kommunernas boendeinsatser för utsatta grupper

2020-10-08T14:55:05+02:00

Artikeln redovisar en nationell inventering av boendeinsatser för människor som av olika orsaker saknar stabilitet i sitt boende. Med boendeinsatser avses både personella stödinsatser i hemmet och erbjudanden om olika fysiska boendemiljöer. Insatserna studeras utifrån olika karaktäristika och utifrån de övergripande dimensionerna normalitet och omsorg.

Organisationsförändring, omsorgsklimat och kvalitet i hemtjänsten

2020-10-08T11:50:39+02:00

Emotionellt klimat är en betydelsefull kvalitetsaspekt på människobehandlande arbete. I artikeln analyseras hur äldre personers upplevelse av klimatet i mötet med vårdbiträdet förändras när deras hemtjänst organiseras om.

Barnavårdsinsatser – en studie av kommunala skillnader

2021-01-06T16:31:04+01:00

Omfattningen av barnavårdsinsatser skiljer sig påtagligt mellan olika kommuner. I den här artikeln eftersöks förklaringar till dessa skillnader hos kommunernas strukturella villkor, anmälningsfrekvenser samt bland faktorer inom den organisatoriska kontext vari insatserna förmedlas. Studien baseras till stora delar på data från det så kallade individ- och familjeomsorgsprojektet, där företrädare för barnavården har intervjuats i 100 svenska kommuner.

Omvårdnadsutbildning som mål eller medel? Om legitimitetsproblem och kunskapssyn.

2021-01-05T16:33:45+01:00

Utbildning och kompetens för omsorgspersonal är aktuella frågor som diskuteras på olika samhällsnivåer. Artikeln behandlar hur enhetschefer och personal på några äldre- och handikappomsorgsenheter förhåller sig till dagens formella utbildningskrav och vad man anser är relevant kompetens för att arbeta inom omsorgens verksamheter.

Det gäller att hushålla med kommunens resurser – biståndsbedömares syn på äldres sociala behov

2021-01-09T16:29:47+01:00

Artikelns syfte är att med stöd i ett empiriskt material analysera biståndsbedömares resonemang kring de behovsbedömningar som görs. Av analysen framkommer tydliga gemensamma riktlinjer för hur de äldres behov skall tolkas. Ekonomiska argument väger tungt. Det handlar framförallt om att hushålla med de resurser som ?nns i kommunen, menar bedömarna.

Osäkerhetens återkomst. Att åldras i risksamhället

2021-01-06T16:31:25+01:00

I denna artikel speglas de äldres situation och samhällets ansvar mot bakgrund av en generell samhällsförändring i riktning mot vad som har kallats ett risksamhälle, präglat av osäkerhet och betoning på individuellt ansvar. Den demogra?ska utvecklingen och välfärdssamhällets tilltagande svårigheter att leva upp till sina åtaganden diskuteras i relation till risksamhällets framväxt. Risksamhället innebär nya hot och svårigheter men öppnar också möjligheter för gruppen äldre att spela en större samhällelig roll.

Introduktion till temanumret social omsorg i socialt arbete

2021-01-05T16:35:13+01:00

Socionomprogrammen har sedan ett kvarts sekel en väl etablerad forskning i ämnet socialt arbete, medan de sociala omsorgsutbildningarna fram tills nyligen saknat en sådan forskningsanknytning. Det innebär inte att det inte forskats om omsorg, men forskningen har varit spridd på olika discipliner och/eller yrkesutbildningar. Den forskning som ?nns är som regel riktad mot den sociala omsorgens målgrupper, äldre och funktionshindrade. Det är emellertid inte säkert att dess fokus är det sociala arbetets/den sociala omsorgens.

Gruppboende för dementa - en omsorgsform eller ett begrepp i försvinnande?

2021-01-07T16:30:05+01:00

Under ett tiotal år från 1980-talets mitt framstod gruppboende som den enda självklara omsorgsformen för dementa i vårt land. Alla kommuner med självaktning byggde gruppboenden i rask takt. Men så i mitten av 1990 upphörde denna utbyggnadsiver. Hur kan man förstå att ett sätt att ge omsorg till en viss grupp människor under en period är det enda rätta, för att sedan se ut att försvinna? I denna artikel diskuteras förändringen i praktiken och i retoriken och betydelsen av det glapp som tycks råda mellan dessa två världar.

Förändrar tillämpning av offentlig äldreomsorg - ett hot mot målsättningen om demokrati och jämställdhet

2021-01-07T16:30:16+01:00

Artikeln handlar om några effekter av den förändrade inriktningen på det offentliga ansvaret för äldreomsorgen och det är anhöriga till hjälpbehövande äldre som står i fokus.

Epilog

2020-10-08T14:57:16+02:00

Does »care work« have a future?

2021-01-08T16:29:46+01:00

The research project Care Work in Europe: Current Understandings and Future Directions is funded by the European Commission as part of its Fifth Framework Programme. The overall objective is to contribute to the development of good quality employment in caring services that are responsive to the needs of rapidly changing societies and their citizens. The project has research partners in Denmark, Hungary, Netherlands, Spain, Sweden and England. Put like this, the project is easy to describe. But as soon as we dig a little deeper into the meaning of »care work«, it becomes much more complex.

Övergrepp mot äldre i två perspektiv

2021-01-05T16:34:52+01:00

Hur ska man förstå problemet övergrepp mot äldre? Vilka är orsakerna, vem är typiskt sett offret och vad ska man göra åt problemet? I artikeln diskuteras två perspektiv som med olika utgångspunkter givit svar på dessa frågor.

Signe och Iris - svenska socialingenjörer

2020-10-08T14:56:13+02:00

I början av 1900-talet kom socialingenjören/socialsekreteraren från Amerika och England till Sverige i skepnad av personalkonsulent, förmedlad av yrkesinspektrisen Kerstin Hesselgren. Flera kvinnliga personalkonsulenter tog steget över till yrkesinspektionen. Ett par av dem – Signe Holst och Iris Christiansson – reste till USA för att studera företagens personalarbete. Historien om »Signe & Iris« berättar en del om idéspridning från Amerika till Sverige och om den sociala ingenjörskonstens förvandling från socialt arbete i företagens regi till reformarbete i statlig regi.

Vad kan vi lära av Harry Martinsons författarskap?

2020-10-08T14:56:02+02:00

Socialvetenskaplig tidskrift vill uppmärksamma 100-årsjubileet av Harry Martinsons födelse. Han har bl.a. med egna erfarenheter som grund skildrat fattig-Sverige och hur livet kunde te sig för utsatta människor decennierna efter förra sekelskiftet. Vad kan dagens samhällsvetare lära sig av Martinson?

Det normalas lockelse – berättelser från marginalen

2020-10-08T14:55:51+02:00

Marginaliseringsdiskursen har bitit sig fast i den offentliga debatten, men hur ser ungdomar som de?nierats som marginaliserade själva på sina liv? I denna artikel analyseras ungdomars egna berättelser utgående från hur de konstruerar sin identitet. Det är framför allt spänningen mellan normalbiogra? och problemidentitet vi tagit fasta på.

Det sociala arbetets viktigaste resurs? Om omfattningen av personal inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg.

2021-01-05T16:34:41+01:00

Hur ser personaltillgången ut inom socialtjänstens olika delar? Vad har hänt under de senaste åren? Hur kan de mycket stora skillnaderna i personalbemanning mellan olika kommuner förklaras? I den här artikeln diskuteras sådana frågor med hjälp av data från en undersökning av förhållandena i 100 svenska kommuner

Flaskan och drinkarens barn – ett exempel från den tidiga sociala upplysningen

2020-10-08T11:51:03+02:00

År 1907 gavs den lilla skriften »Flaskan och drinkarens barn« ut i Sverige. Den innehöll reproduktioner av en serie uppmärksammade etsningar av den engelske konstnären George Cruikshank och handlade om spritens förödande konsekvenser för familjelivet. När dessa kommenterade illustrationer gavs ut i Sverige hade de redan i ?era decennier använts i den sociala upplysningen på andra håll i världen.

För?nad användning av standardiserad självrapportering i interventionsstudier

2020-10-08T11:51:00+02:00

I denna artikel diskuteras interventionsforskning som pekat på vissa komplikationer som måste uppmärksammas och hanteras när man använder standardiserade självrapporteringsformulär. Problemet gäller om forskaren kan använda samma självrapporteringsskalor före och efter interventionen för att undersöka och fastställa interventionseffekten, och om man förbehållslöst kan sätta tilltro till statistiska genomsnittsskillnader mellan före- och eftermätning.

Kroniskt trötthetssyndrom, ?bromyalgi och risken att bli stigmatiserad

2020-10-08T14:55:36+02:00

25 kvinnor med kroniskt trötthetssyndrom respektive ?bromyalgi har intervjuats i syfte att undersöka om de upplever att sjukdomarna kan vara stigmatiserande för dem. Stigma beskrevs i synnerhet förekomma före det att diagnosen fastställts och vara relaterad till den osäkerhet som sjukdomarna är förknippade med.

Sociala relationers och identiteters individualisering En process med socialt polariserade effekter?

2020-10-08T11:50:51+02:00

Kan det samtida samhällets sårbarhetsmekanismer i sista hand härledas till frånvaron av kollektiva strukturer? Mot bakgrund av sociala relationers dokumenterade betydelse för hälsan behandlas denna fråga med särskild inriktning på att synliggöra uttryck och effekter av de sociala bandens individualisering. Betydelser av denna trend diskuteras med utgångspunkt från de lägsta positionernas perspektiv.

Ungdomsvård som dokusåpa

2020-10-08T14:57:47+02:00

I artikeln behandlas en framställning av ungdomsvård i televisionen. Författaren analyserar hur samhällsprogrammet Kalla faktas skildring av en så kallad värstingseglats har påverkats av att den in?uerats av en underhållningsgenre.

Socialt kapital och hälsa - en forskningsöversikt

2021-01-06T16:32:15+01:00

Tyngdpunkten i denna artikel ligger på mätningen av socialt kapital och på aktuella frågor i samband med socialt kapital och hälsostudier. Forskningen om socialt kapital och hälsa har kritiserats och i artikeln diskuteras den kritik som riktats mot att forskningen inte bidrar med nya insikter till hälsovetenskapen. Det ?nns två infallsvinklar i texten: dels utgås från ett individperspektiv där betydelsen av individens sociala nätverk lyfts fram, dels diskuteras hur begreppet socialt kapital har teoretiserats och operationaliserats på en övergripande nivå.

Implementering av en strukturerad intervju (ASI) i missbruksvård och kriminalvård

2021-01-07T16:30:50+01:00

Artikeln redovisar resultatet från en nationell enkät om implementeringen av Addiction Severity Index (ASI) till 555 anställda i socialtjänsten, kriminalvården och i missbrukarvården som deltagit i en ASI-utbildning mellan år 1996 -2000. Resultatet visar att det är arbetsledare och chefer som alltmer tar initiativet till ASI-utbildningar och att implementeringens villkor skiljer sig åt beroende på var man arbetar. ASI har främst använts i det direkta klientarbetet och i liten utsträckning för uppföljning och utvärdering.

Att vara pappa i homofamiljer – berättelser om barn, mammor och familjeliv

2020-10-08T11:50:18+02:00

Den här artikeln handlar om faderskapets betydelse och utformning i planerade homosexuella familjer, s.k. regnbågsfamiljer. Två skilda sätt att tala om rollen som pappa har kunnat urskiljas. I båda sätten bryter man mot den heteronormativitet som genomsyrar familje- och föräldradiskurser, där föräldraskap ses som en konsekvens av heterosexuell tvåsamhet. Vad som skiljer dem åt är i vad mån man utmanar den genusordning som reglerar synen på kvinnligt och manligt i relation till föräldraskap.

Kontaktfamilj/kontaktperson – omfattning och samband med placering i dygnsvård

2021-01-08T16:30:47+01:00

Sedan början av 1980-talet har kontaktfamilj/kontaktperson för varje år blivit en allt vanligare barnavårdsinsats. Men kunskapsluckorna är många. I denna studie används nationella register för att undersöka insatsens omfattning i olika åldersgrupper samt samband med placering – och med risk för placering – i dygnsvård.

Livssituation och förhållningssätt bland äldre i behov av hjälp och stöd

2021-01-07T16:31:57+01:00

Denna studie behandlar hur äldre personer i behov av hjälp och stöd i sitt vardagliga liv framställer sin livssituation. Fyra olika förhållningssätt har identi?erats utifrån vad de intervjuade berättar om sina funktionsnedsättningar, rumsliga och sociala begränsningar, sociala relationer och socialt stöd samt välbe?nnande.

Socialsekreterares bedömningar – ?nns någon form av konsensus?

2021-01-06T16:33:47+01:00

Artikeln presenterar huvudresultaten från en vinjettstudie av socialsekreterares bemötande och bedömning av socialbidragstagare med begynnande alkoholproblem.

Yrkesutbildning och socialpolitik

2020-10-08T15:00:05+02:00

Vilken betydelse har den gymnasiala utbildningen för ungdomars försörjning? Och hur har förändringarna inom gymnasieskolan påverkat ungdomars villkor på arbetsmarknaden? Det är några av de frågor som behandlas i denna artikel. I artikeln jämförs också den svenska gymnasieutbildningen med utbildningsmodeller i andra länder. En slutsats är att gymnasieutbildningens inriktning och organisation har stor betydelse för såväl etablerings- som marginaliseringsmönster bland unga.

En sak i taget? Om specialisering inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg

2021-01-09T16:29:59+01:00

Hur det sociala arbetet i kommunerna skall organiseras tycks ständigt vara föremål för omvärderingar – omorganisering verkar vara mer regel än undantag. Med data från hundra svenska kommuner och med utgångspunkt från begreppet specialisering diskuteras i denna artikel organisationsförändringarnas inriktning och omfattning.

Mellan offentligt och privat, politik och profession – en introduktion

2021-01-08T16:30:22+01:00

Privatisering av sjukvård: politisk lösning eller komplikation?

2021-01-06T16:33:15+01:00

Privatiseringar har i debatten ofta framställts som en lösning på sjukvårdens problem, både i Sverige och många andra länder. I artikeln visas att privatiseringens praktik – eleganta teoretiska modeller till trots – ofta är svår och politiskt motsägelsefull. Paradoxalt nog verkar privatisering inom vårdens område också kräva en utvecklad statsmakt.

Privatisering av Socialtjänstlagen – rättsliga villkor för att överlämna utredningar inom individ och familjeomsorgen på entreprenad

2021-01-08T16:30:09+01:00

Flera kommuner konkurrensutsätter idag verksamheter inom socialtjänsten. I Socialtjänstlagen (SoL) regleras förutsättningar för att överlämna uppgifter på entreprenad. I artikeln tecknas en bakgrund till de ökade kraven på privatisering av offentliga verksamheter. Lagregelns innehåll analyseras. Genom ett konkret exempel redovisas några av de tolknings - och tillämpningsproblem som aktualiseras i fallet.

Forskning om konsumtionsvillkor för hushåll med knapp ekonomi – ett svagt utvecklat fält

2020-10-08T14:58:20+02:00

I denna artikel diskuteras och problematiseras nordisk forskning med inriktning mot konsumtion och fattigdom. Då forskningen inom detta fält förekommer inom ?era vetenskapliga discipliner beskrivs några centrala perspektiv. Härefter problematiseras be?ntlig forskning, såväl i förhållande till dess innehåll som till dess hitintills svaga etablering. Vidare ges förslag på utvecklingsmöjligheter.

Vårdmarknad med svårigheter – om privata aktörer inom institutionsvården för barn och ungdomar

2020-10-08T14:58:31+02:00

Allt större andel av institutionsvården för barn och ungdomar drivs i privat regi. I artikeln behandlas hur den privata vården etablerats samt hur företrädare för institutionerna beskriver sin position och sitt agerande på den vårdmarknad som uppstått.

Socialtjänstens organisation som forskningsobjekt

2021-01-06T16:32:35+01:00

Artikeln baseras på en översikt av avhandlingar, vetenskapliga artiklar och en del annan uppmärksammad forskning som är publicerad mellan 1990 och 2000 och vill ge en överblick över forskningen om den svenska socialtjänsten som organisation. Den visar på forskningsresultat om organisationens och regiformens betydelse för utförandet av socialtjänstverksamhet samt identi?erar områden för fortsatt forskning.

Social barnavård i nya former. Om marknadsorientering inom barnavårdsarbetet

2021-01-07T16:31:01+01:00

Vad händer när man försöker marknadsanpassa social barnavård? Den här artikeln diskuterar effekterna av införandet av en beställar-/utförarmodell och andra marknadsorienterade inslag i arbetet med utsatta barn inom socialtjänsten.

Rörelser i tiden. Professionalisering och privatisering i socialt arbete

2021-01-07T16:31:12+01:00

Vidareutbildningar, handledning och ackumulerade yrkeserfarenheter kan alla ses som inslag i socionomers individuella professionalisering. I denna artikel visas hur socionomernas karriärvägar kännetecknas av för?yttningar från områden med lägre status och autonomi till områden med högre sådan. Även privatisering kan utifrån ett individuellt perspektiv tolkas som en professionaliseringsstrategi.

Privatization of Child Welfare Services in the U.S.A. Current Policy in Historical Context

2020-10-08T14:59:13+02:00

This article analyses historical trends in privatization of child welfare services in the United States, including children’s homes, foster family care, and adoption. It also considers how professionalization and deprofessionalization of child welfare services have varied with shifts in the dominant auspices for the provision of social services.

Teknologi och pornogra? – om porr på nätet

2020-10-08T15:07:17+02:00

Mer än 800 000 svenskar porrsurfar på nätet. Idag använder sig pornogra?ns aktörer av de nya mediernas tekniska förutsättningar för att marknadsföra och sälja sina tjänster och produkter. Stora summor är i omlopp, men hur ser verksamheten ut bakom kulisserna? Författarna analyserar innehållet i pornogra?n på nätet. De visar också hur nya grupper – inte minst ungdomar – involveras i de pornogra?ska nätverken. Avslutningsvis diskuteras hur man kan tolka och förstå analysens resultat i ett större samhälleligt perspektiv.

Folkpension och åldringsvård – om svensk socialpolitik 1903-1950

2021-01-08T16:31:12+01:00

Offentlig socialpolitik för åldringar i Sverige tillhörde den kommunala fattigvården i början av 1900-talet. Efter andra världskriget hade socialpolitiken blivit generell med folkpension och ålderdomshem. Vägen dit kan förstås med hänvisning till förändringar i och av Sveriges agrara struktur, ett ofta förbisett perspektiv.

Klass, kön och etnicitet i den sociala barnavården

2021-01-06T16:35:14+01:00

Denna artikel tar utgångspunkt i ett socialpolitiskt perspektiv och analyserar hur barnavårdsproblem över tid kopplats till klass, kön och etnicitet. Hur har dessa faktorer behandlats i officiella texter om barnavård under 1900talet och hur framstår de i offentlig statistik?

Kunskapens värde och samhällets behov

2021-01-07T16:32:52+01:00

Socialt arbete som begrep användes ursprungligen vid förra seklet 1900 i samband med att Centralförbundet för Socialt Arbete (CSA) bildades. Utbildningen av socialarbetare kom snabbt igång genom CSA:s initiativ, och grunden lades för en ny yrkesgrupp. Men det tog 70 år att få forskning i direkt anslutning till utbildningen. Under århundradet har olika dimensioner adderats till innebörden av socialt arbete. De är uttryck för såväl specifika kunskapsintressen som samhälleliga behov.

Kvinnor och socialt arbete - vid övergången från filantropi till profession

2021-01-06T16:34:51+01:00

Professionaliseringen av socialt arbete inleddes vid tiden kring det förra sekelskiftet. Artikeln skildrar ett kapitel i denna historia. I blickpunkten står tre kvinnors samfällda aktiviteter i stugrörelsen, på hemgårdarna, vid etableringen av socialt arbete i industrin samt i arbetet med en ny fackutbildning för socialt arbete. Förbindelserna mellan ideella och professionella aktiviteter är påfallande.

Svensk välfärdsforskning

2020-10-08T15:08:26+02:00

I artikeln behandlas svensk välfärdsforskning under hundra år. Författaren tar sin utgångspunkt i emigrationsutredningen i början av 1900-talet och följer utvecklingen fram till dagens kontinuerliga välfärdsmätningar.

Varför får folk socialbidrag? Analys av socialbidragstagandets bestämningsfaktorer

2020-10-08T15:07:39+02:00

Socialbidraget utgör en sista försörjningsutpost och dess omfattning är en indikator på övriga försörjningssystems tillkortakommande. Syftet är här att öka kunskapen om de faktorer som leder till bidragstagande samt i vilken grad dessa har förändrats mellan 1980- och 1990-talet. Framförallt är det arbetslösheten och i viss mån förekomsten av låga inkomster som skiljer de två årtiondena åt.

Gruppkultur som hinder och möjlighet för intervention vid samarbetssvårigheter. En studie av social omsorgs- och vårdpersonal inom äldre- och handikappomsorg

2021-01-06T16:34:18+01:00

Artikeln redovisar en studie av ett interventionsförsök för att förbättra samarbetet mellan social omsorgs- och vårdpersonal inom äldre- och handikappomsorgen. Interventionen bestod av systematiska gruppdiskussioner med etiskt innehåll. I den delstudie som här redovisas visas att gruppkulturen påverkar möjligheterna att lyckas med interventionen. Detta resultat diskuteras i artikeln med hjälp av Wilfred Bions gruppteori.

Socialbidragstagande och statusbunden skamkänsla – En prövning av ekonomi - sociala band modellen

2020-10-08T15:07:31+02:00

I den här artikeln studeras skam och skamrelaterade känslor bland socialbidragstagare. Det görs i ljuset av den s.k. ekonomi-sociala band modellen som i sig fogar samman två vetenskapliga framställningar om skam. Den ekonomiska sidan beaktar den sida som knyter skam och skamrelaterade känslor till bl.a. fattigdom. Den sida som handlar om sociala band förbinder skam och skamrelaterade känslor med kvaliteten i de sociala relationerna.

De sociala kartläggarna och hemlöshetsfrågan

2021-01-07T16:33:15+01:00

I beskrivningar av svensk välfärd under de senaste hundra åren finns det skäl att uppmärksamma hemlöshetsfrågan. I folkhemsbygget blev hemmet en symbol för det goda livet, och de hemlösas situation har ofta ansetts kunna tydliggöra luckor i välfärdens utveckling. I artikeln ges exempel på hur svensk hemlöshet har beskrivits på fattig- respektive välfärdssamhällets tid.

CSA och socialpolitiken kring sekelskiftet 1900

2021-01-09T16:30:11+01:00

Fattigdom, bostadsbrist och sjuklighet var några av de sociala problem som utmärkte tiden kring sekelskiftet 1900. Genom bildandet av Centralförbundet för socialt arbete samlades tidens sociala reformivrare i en gemensam strävan att utveckla det sociala arbetet och påverka den allmänna socialpolitiken.

Återplaceringar av barn i dygnsvård (I): – hur vanligt är det?

2021-01-06T16:31:15+01:00

Från rösthörarnas värld - en analys av självbiogra?ska brev om hörselhallucinationer

2021-01-05T16:34:19+01:00

Denna studie om hörselhallucinationer fokuserar på hur fenomenet beskrivs i personliga brev från rösthörare. Den undersöker vilka språkliga konventioner som används för att gestalta ett fenomen som tenderar att patologiseras i vår kultur.

Bismarck och de första socialförsäkringarna

2021-01-07T16:34:20+01:00

De första socialförsäkringarna skapades av järnkanslern Bismarck i Tyskland. Bismarcks s.k. arbetareförsäkringar är klassiska och därför värda att uppmärksamma.

Dynamiken bakom historien om en gränsomdragande reform. Den snabba avknoppningen av Maria-enheten

2021-01-09T16:30:34+01:00

I artikeln analyseras de motiv och kon?ikter inom beroendevårdens organisation och i dess omgivning som utgjorde bakgrunden till privatiseringen av en landstingsägd missbruksenhet i Stockholm.

Hinder och möjligheter för forskningsresultats användning – förslag till en analytisk modell

2021-01-08T16:31:49+01:00

Utgångspunkt för artikeln är resultat från sådan forskning som problematiserar förhållandet mellan forskningen och dess användare, samt teorier om vilka former för att informera och samarbeta som är gynnsamma för forskningsanvändning. På basis av sådan forskning presenteras en analytisk modell som syftar till att systematisera förståelsen av hinder och möjligheter i samarbete och samverkan mellan forskningen och användarna. Modellen redogörs för genom att åskådliggöra potentiella kontroverser mellan användare och forskning med anknytning till regionala FoU-verksamheter inriktade på socialt arbete.

Bilder från CSA:s första tid

2021-01-09T16:30:22+01:00

Offentlig äldreomsorg som del i ett socialt medborgarskap

2020-10-08T15:08:48+02:00

Den svenska äldreomsorgen genomgick under förra seklet en omvandling från att ha haft sin hemvist i fattigvården till att bli en institutionell rättighet för äldre medborgare. Under 1990-talet har emellertid förändringar i omsorgens organisering och administration i de svenska kommunerna bidragit till att det sociala medborgarskapets innebörd de?nierats om.

När olikhet blir problem: handikappforskning, kontext och social interaktion

2021-01-07T16:33:48+01:00

I artikeln argumenterar författarna för försök att inom handkappforskningen gå utöver traditioner av att den medicinska kroppsuppfattningen är ett bärande element i analyser av det sociala.

I arbetsmarknadens utkant – om långtidsarbetslösa ungdomars förhållningssätt till sin situation

2020-10-08T15:09:50+02:00

I artikeln belyses hur långtidsarbetslösa ungdomar förhåller sig till sin arbetslöshetssituation och framtiden. Fyra idealtypiska mönster kan urskiljas. Dessa förhållningssätt avspeglar dels hur de värderar arbete samt dels vilken typ av resurser som mobiliseras. Differentieringen i olika förhåll ningssätt visar att situationen är särskilt problematisk för vissa medan den för andra inneburit betydligt mindre problem.

Directions in Qualitative Evaluation

2021-01-11T16:30:18+01:00

It is regarded by many as not far short of bad taste to advance passionate claims based on the superiority of this or that methodology. The argument of most mainstream evaluation theorists is for a ‘horses for courses’ approach that aims to identify the strengths of different methods and discourage evaluators from over-claiming the relevance and application of any one approach to evaluation. I use this article to develop a few outline arguments in support of turning on their heads some conventional arguments about methodological choices for evaluation. I touch on four areas where qualitative methodology enables evaluators to re-cast central aspects of evaluation practice, viz causal understanding, methodological choice, the evaluation of professional practice, and the uses of evaluation.

Det utsatta livsloppet i skuggan av de gynnade generationerna Om medelålders och äldre kvinnors försörjning

2021-01-08T16:35:16+01:00

Det utsatta livsloppet innebär ett liv i fattigdom eller nästan fattigdom. Medelålders och äldre kvinnor har intervjuats om sina livsvillkor utifrån att de sökt social- bidrag och i artikeln analyseras hur kvinnornas utsatta livslopp har formats i den svenska välfärdsstaten.

Den nya utvärderingsvetenskapen

2021-01-09T16:32:19+01:00

Är utvärderingsforskningen en egen disciplin eller närmare bestämt en »transdisciplin« som statistik och matematik? Kan man tala om att utvärderingen är en modern konst grundad på vetenskap snarare än en renodlad tilllämpad vetenskap? I artikeln re?ekterar författaren över den nya utvärderingsvetenskapen och dess roll.

Inriktningar i kvalitativ utvärdering (svensk översättning)

2021-01-13T16:30:06+01:00

Det anses av många som nästan dålig smak att framföra passionerade påståenden om någon metods överlägsenhet. Resonemangen av de flesta konventionella teoretiker är baserade på betraktelsesätt som syftar på att identifiera styrka i olika metoder och som inte uppmuntrar utvärderare att överdriva relevansen och tillämpningen av någon metod i något synsätt gällande utvärdering. Jag ägnar denna artikel åt att utveckla några argument som vänder upp och ner på vissa konventionella argument om urval av metodologi för utvärdering. Jag berör fyra områden där kvalitativ metodologi möjliggör för utvärderare att omarbeta huvudaspekter av utvärdering i praxis, nämligen orsaksförståelse, hur metoder väljs ut, utvärdering av professionell praktik och användning av utvärdering.

Diskussionen om evidensbaserad socialtjänst – en deja-vu upplevelse.

2021-01-12T16:29:48+01:00

Går det att utvärdera en sådan verksamhet som psykoterapi och hur skall man kunna göra det? I artikeln re?ekterar författaren över hur psykoterapin successivt kommit att baseras på empiriskt prövande kunskaper.

En investering i socialt arbete

2021-01-08T16:34:14+01:00

Är insatser som leder till förbättringar för klienterna också samhällsekonomiskt lönsamma? Det är en av de frågor som behandlas i denna artikel där resultatet av en klienteffektstudie jämförs med resultatet av en samhällsekonomiska utvärdering av samma insatser och samma klientgrupper.

Skattning av insatsers effekter i platsbaserade randomiserade försök

2021-01-11T16:29:46+01:00

Svensk översättning av "Estimating the Effects of Interventions in Multiple Sites and Settings: Place-based Randomized Trials"

Meta-Analysis and Program Outcome Evaluation

2021-01-10T16:29:56+01:00

Meta-analysis is a technique for statistically representing and analyzing the ?ndings from a set of empirical research studies. In application to program evaluation research, it provides a means for systematically synthesizing knowledge about the characteristic and outcomes of effective programs. Six lessons learned from meta-analysis of evaluation research illustrate the application and ?ndings of this approach: (1) many social programs are more effective than generally realized; (2) individual evaluations can easily produce erroneous results; (3) the methods used in an evaluation play a large role in the program effects found in the evaluation; (4) program effectiveness is a function of identi?able program characteristics; (5) there is much room for program improvement; and (6) the most credible evidence about program effects comes through integration of multiple evaluation studies.

Meta-analytisk utvärdering av programresultat

2021-01-07T16:36:13+01:00

Svensk översättning av "Meta-Analysis and Program Outcome Evaluation"

Multi-site Utvärdering och Forskning

2021-01-08T16:33:16+01:00

Svensk översättning av "Multi-site Evaluation and Research".

Denna artikel undersöker multi-site utvärdering och forskning och anger hur denna skiljer sig från single-site forskning och utvärdering. Författaren visar på olika former och typer av multi-site forskning för att illustrera varierande tillämpningar. Artikeln presenterar exempel på multi-site forskning som utförts i USA, på nationell nivå, med referens till mentalhälsoservice och behandling av alkoholmissbruk. Ytterligare exempel är hämtade från mentalhälsovård, barnavård och praktiskt socialt
arbete och den forskning som utförts vid Center for the Study of Social Work Practice in New York City. Fördelar och nackdelar med multi-site forskning diskuteras liksom förslag på hur forskningen ska genomföras.

Några problem i utvärdering av sociala interventioner och utfallsstudier

2021-01-09T16:31:06+01:00

Med ökat intresse i studier av interventioners effekter har i större utsträckning frågor kring utfall blivit tydliga. Denna artikel beskriver några av de problem som författarna mött i utvärderingsverksamhet. Metodproblem i utfallsstudier kan vara mycket allvarliga och påverka analys och slutsatser på ett oberäkneligt sätt.

Socialt arbete och utvärdering

2021-01-07T16:35:17+01:00

Estimating the Effects of Interventions in Multiple Sites and Settings: Place-based Randomized Trials

2021-01-10T16:30:18+01:00

Multi-site Evaluation and Research

2021-01-09T16:31:17+01:00

This article examines multi-site evaluation and research. Differing from single-site research, multi-site research is appropriate for reasons that distinguish it from single-site research. This article examines forms and types of multisite research to illustrate a variety of applications. The article presents examples of multi-site research conducted in the United States, at the national level with reference to mental health services and alcoholism treatment research applications. Additional mental health, child welfare, and social work practice examples are provided from research conducted at the Center for the Study of Social Work Practice in New York City. Advantages and disadvantages of multi-site research are described with suggestions for the conduct of multi-site research.

Tvärvetenskapens förutsättningar och dynamik – exemplet handikappforskning

2020-10-08T15:10:11+02:00

I denna artikel diskuteras tvärvetenskap som en forskningsmodell där forskare utifrån sina kunskapsområdens utvecklade teorier och metoder studerar ett gemensamt »problem« på de olika nivåerna som svarar mot respektive kunskapsområde, och relaterar resultaten till varandra samt integrerar den kunskap som framkommer till en helhetssyn på fenomenet.

Kulturmöten mellan döva och hörande på arbetslivets arena

2021-01-08T16:36:16+01:00

Många kulturmöten äger rum i arbetslivet. Ett exempel på ett sådant möte är mötet mellan den döve och den hörande arbetskollegan. Vilken betydelse har vår kulturella förankring för mötet på arbetsplatsen? På vilket sätt kan ett kulturpsykologiskt synsätt medverka till att förstå dövas integrering på arbetsplatsen? Detta är några av de frågor som artikeln belyser.

Från patient till medborgare – Personer med funktionshinder möter ett nytt paradigm

2021-01-10T16:30:58+01:00

Denna artikel är en introduktion till några basala teman inom handikappforskningen. Här redogörs för utvecklingen av handikappbegreppet och hur det återspeglats inom särskilt den svenska handikappolitiken. Vidare diskuteras frågan om hur stort antalet personer med funktionsnedsättningar är med utgångspunkt från skilda de?nitioner. Det inklusiva perspektivet, där personer med funktionshinder betraktas som medborgare i gemen, börjar bli en etablerad del av den politiska retoriken men sätter ännu i ringa grad spår i de vetenskapliga ansatserna på handikappområdet.

Att invandra till Sverige på äldre da’r: integrationsmöjligheter för ’sent-i-livet’ invandrarna

2021-01-09T16:32:41+01:00

Artikel syftar till att utifrån svenska forskningsrapporter från senare år och på grundval av etnogerontologisk litteratur från andra länder belysa en särskild invandrargrupp som invandrat till Sverige sent i livet. Det är en grupp som har fått mycket liten uppmärksamhet i debatten. Hur ser egentligen situationen ut för denna relativt nya invandrargrupp och vilka möjligheter har dessa invandrare att bli integrerade i samhället?

Utvärderingsmodeller

2020-10-08T15:09:16+02:00

Vilka frågor kan man egentligen besvara genom en utvärdering och hur skall man gå tillväga för att utvärdera? I artikeln presenteras en översiktlig bild av olika utvärderingsmodeller. Med en historisk överblick typologiseras utvärderingsmodellerna efter grundläggande värdekriterier.

Tid, tillhörighet och anpassning Kronisk sjukdom och funktionshinder ur ett livsloppsperspektiv

2021-01-08T16:35:52+01:00

Under de senaste decennierna har livsloppsforskningen expanderat. Som regel fokuseras »det typiska livsloppet«. Vad det innebär att leva med funktionshinder under lång tid och vilken betydelse det har för att forma individens liv – det är frågor som hittills knappast studerats. I den här artikeln diskuteras några frågor med anknytning till kronisk sjukdom och funktionshinder ur ett livsloppsperspektiv.

Familjen i servicedemokratin - Ulla Lindström som familjeminister 1954-1966

2021-01-07T16:32:21+01:00

Ulla Lindström var det tredje kvinnliga statsrådet i Sveriges historia och vår första familjeminister. Under hennes tid som statsråd åren 1954 till 1966 genomgick den svenska familjepolitiken en radikal förändring. Samhällets service till barnfamiljerna i form av ekonomiskt stöd ökade kraftigt och den stora utbygganden av barnomsorgen påbörjades. Enförsörjarfamiljen som norm ersattes av tvåförsörjarfamiljen. Artikeln fokuserar Ulla Lindström som familjepolitisk ideolog och den praktiska familjepolitik hon förde.

Barnens inkomststandard under 90-talets djupa recession och den följande återhämtningen

2021-01-08T16:31:00+01:00

Vad har hänt med barnens inkomststandard under ett 90tal som i Sverige kännetecknas av först en kraftig arbetslöshetschock, nedskärningar i trygghetssystem och till sist återhämtning? Baserat på nya statistiska bearbetningar dras slutsatsen att nedgången i genomsnittlig inkomststandard var långvarig men inte unik för barnfamiljer.

Om och varför? Den potentiella nyttan av att inkludera programteoriutvärderingar i metaanalys.

2021-01-08T16:32:53+01:00

Två envisa utmaningar för att förstå effekterna av socialpolitiken är ansamlingen av rön från tidigare utvärderingsstudier och att förstå varför ett program lyckas eller misslyckas. Under de senaste trettio åren har metaanalys och programteoriutvärdering lanserats som metoder för att svara på denna utmaning. Författaren visar hur till och med enkla programteoriutvärderingar kan komma till nytta om de används vid metaanalys.

Medborgarskapsteorier i välfärdsfrågor – dimensioner och begrepp

2021-01-09T16:32:51+01:00

I denna artikel behandlas problemet med att analysera välfärdsfrågor med fokus speciellt på personer med funktionshinder. Utgångspunkten tas i medborgarskapsbegreppet – dess teori och innehåll. En modell med fem olika dimensioner av begreppet presenteras och ett resonemang förs om tillämpbarheten av dessa dimensioner. Som ett komplement till det sociala medborgarskapsbegreppet ger dimensionerna ett analysredskap med möjlighet att mer speci?cerat beskriva och analysera välfärdsläget på olika nivåer och i olika kontext nationellt såväl som internationellt.

Arbetslöshet och familjerelationer

2020-10-08T15:10:07+02:00

Under 1990-talets ekonomiska kris drabbades hundratusentals människor av arbetslöshet. Det var inte bara arbetare som drabbades utan också tjänstemän. Trots detta ?nns det få studier som uttryckligen belyser hur tjänstemän och deras familjer påverkas av arbetslösheten. Denna artikel skall ses som ett bidrag till att fylla ett slikt tomrum i arbetslöshetsforskningen. Studien fokuserar på en aspekt av arbetslöshetens konsekvenser, nämligen: hur påverkar arbetslöshetssituationen stämningen mellan de vuxna i familjen och mellan föräldrar och barn?

Medicinen och människovärdet

2021-01-10T16:31:13+01:00

Det ?nns ett uppenbart behov av att resonera om vardagsetiskt förhållningssätt i sjukvården. Filoso?sk begreppsanalys och idéhistoria är i sammanhanget viktiga redskap för att fördjupa resonemangen. Denna artikel är ett försök till en analys av de vanligaste och viktigaste vardagsetiska begreppen. Vidare relateras dessa till en modell för medicinen som kunskapssystem. Slutligen fokuseras runt humanism som en ideologi för medicin och sjukvård.

Uppfostran till självsvält? Om yttre och inre kontroll av den unga ?ickans kropp och karaktär kring sekelskiftet 1900.

2020-10-08T15:10:58+02:00

Yttre och inre kontroll av kropp och karaktär hos unga ?ickor tycks vara gemensamma levnadsvillkor för både de medeltida ”heliga anorektikerna” och dagens självsvältande tonårs?ickor. I uppfostringslitteratur från sekelskiftet 1900 framgår tydligt kravet på självkontroll hos unga ?ickor i samband med ätande, uppförande och kroppsideal. Men även den unga ?ickan tycks ha använt matvägran som ett sätt att uttrycka ett behov av inre kontroll och protest mot den begränsade kvinnorollen.

Porträtterad nöd – berättelser om hemlösa

2021-01-09T16:33:12+01:00

Vilka bilder förekommer i samhället av de allra fattigaste och vilken betydelse har de för inställningen till fattigdom och utanförskap på ett mer generellt plan? Hur formas, vidmakthålls och förändras bilderna? Syftet med artikeln är att problematisera frågan om hur vi formar bilder av en grupp fattiga – nämligen de hemlösa.

Att skilja »agnar från vetet« – telefonmottagningarnas organisation och selektion av socialbidragsförfrågningar

2021-01-08T16:35:41+01:00

Många av de klienter som söker ekonomisk hjälp på landets socialbyråer kommer aldrig längre än till telefonmottagningarna. Artikel handlar om hur man sorterat och kategoriserat de personer som kontaktat telefonmottagningen för att få ekonomiskt bistånd men som avvisats. I fokus står alltså hjälpsökande som inte blev klienter.

Omhändertagande med barnets perspektiv

2020-10-08T15:10:02+02:00

Förenta Nationernas barnkonvention har fått en genomgripande betydelse för lagstiftarnas politiska ambitioner inom svensk socialvård. Det innebär att barn har rätt att få sitt perspektiv i fokus när socialtjänsten behandlar ärenden som berör honom eller henne. Vid alla åtgärder som rör barn som misstänks fara illa ska hans eller hennes bästa komma i främsta rummet. Genom en studie i en svensk medelstor kommun belyses hur det förhåller sig med barnkonventionen i praktiken.

Frihet under ansvar En jämförelse av anmälningsplikten för veneriskt sjuka och tuberkulösa, 1900–1920

2021-01-10T16:31:23+01:00

Artikeln redogör för en undersökning om anmälningsplikten av könssjuka och lungsjuka. Det klargörs att den allmänna, inte alltid medicinska uppfattningen om sjukdomar påverkade åtgärder som vidtogs för att stoppa smitta. Lungsjuka behandlades inte lika strängt som könssjuka. Dessutom uppfattades hotet från dessa sjukdomar olika.

Humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningsperspektiv på ätstörningar, exemplet anorexi

2021-01-08T16:37:14+01:00

Anorexia nervosa och andra ätstörningar diskuteras ständigt i media som ett vanligt och allvarligt problem hos ungdomar och kvinnor. Ätstörningar är ett medicinskt problem, men också ett socialt och kulturellt sådant. Ändå har i Sverige mycket litet forskning bedrivits kring detta ämne ur sociala och kulturella perspektiv. I det följande analyseras det före?ntliga forskningsläget inom området samt ges exempel på möjliga problemställningar för fortsatt forskning.

Supervisionens organisering

2020-10-08T15:09:59+02:00

Artiklen beskriver og analyserer anvendelsen af supervision i Individ- og familieomsorgen på baggrund af en statistisk undersøgelse af 70 svenske kommuner, der er repræsentative for landet som helhed. Der fokuseres på supervisionens omfang, kriterier for valg af supervisorer, mål med supervisionen, supervisionens kvali?kationsudviklende virkninger og supervisionspolicy i IFO. Denne artikel bygger på spørgeskemaer til arbejdslederne for børn og unge-, socialbidrags- og misbrugsarbejde i de 70 kommuner. Der lægges specielt vægt på at diskutere i hvilken grad socialforvaltningsorganisationen anvender supervision målrettet som en integreret del af organisationens kvali?kationsudviklingstrategier.

Sjuksköterskors berättelser om rädsla inom psykiatrisk vård före moderna psykofarmaka

2021-01-08T16:36:40+01:00

Rädsla är ett återkommande tema vid intervjuer med sjuksköterskor som arbetat inom sinnessjukvård under 1940-talet. Föreställningar och erfarenheter förmedlas i berättelserna om rädslans uttryck och konsekvenser, liksom sätten att hantera den egna rädslan.

Räddning genom tvång och kontroll – inledning

2020-10-08T15:11:02+02:00

Att fostra dugliga tjänarinnor Flickbarnhem i Stockholm 1870-1920

2021-01-11T16:30:33+01:00

Under andra hälften av 1800-talet fanns en stark tro på institutioner som lösning på fattigdom och sociala problem. Detta ledde bl.a. till att en rad barnhem grundades. Särskilt vanligt var att institutioner inrättades för fattiga, värnlösa ?ickor och nästan alla dessa ?ickbarnhem hade som syfte att fostra tjänarinnor. Med Stockholms stads uppfostringsanstalt för ?ickor som exempel diskuteras i artikeln hur ?ickornas liv formades i och av institutionsmiljön.

Nogle tanker om forskning i eller evaluering af socialt arbejdes metoder

2021-01-11T16:31:50+01:00

I forskning og evalueringer af socialt arbejdes praksis indgår begrebet socialt arbejdes metoder ofte som et centralt analysefelt. Samtidig synes det at være tilfældet, at der på et begrebsligt, overordnet plan savnes bidrag til analyse af socialt arbejdes metoder. Med udgangspunkt i Sune Sunessons de?nition af begrebet socialt arbejdes metoder forsøges det i artiklen at give et foreløbigt bud på, hvilke analyseelementer- eller dimensioner, der kunne være frugtbare og relevante ved forskning i og evaluering af det sociale arbejdes metoder.

Debatt: Ska kön synas? Könsperspektiv i och på social högskoleutbildning

2020-10-08T15:11:57+02:00

I inlägget, som empiriskt fokuserar socialpedagogutbildningen, beskrivs hur kön tydliggörs i kursplaner och litteraturlistor. Vidare diskuteras hur de situationer som både den teoretiska och praktiska undervisningssituationen erbjuder kan tas tillvara för att höja medvetenheten om könsstrukturer.

Om en utsatt kategori kvinnor Välfärdsdilemma, risk och emancipation

2021-01-09T16:33:58+01:00

Det ensamstående moderskapet är ett politiskt moderskap, väl etablerat både som begrepp och kategori i en välfärdspolitisk kontext. Men det etablerade är något som skapats i tid och rum – en social konstruktion som hela tiden förändras. Hur kan kategoriseringen utmanas och inbjuda tillreflektion? Denna studie av svensk välfärdspolitisk forskning och statliga utredningar visar hur ambitionen att få kunskap om ›en utsatt kategori‹ delvis kan få andra konsekvenser än de avsedda.

Mäns föräldraskap Om faderskap och manlighet i Sverige och England

2021-01-10T16:31:44+01:00

Förväntningarna på mäns föräldraskap har förändrats under de senaste decennierna. Dagens fäder skall inte bara vara aktiva i omsorgen om barnen utan också agera på ett nytt och jämställt sätt på alla områden i hemmet. Hur har dessa kulturella förändringar påverkat mäns föräldraskap och vad innebär det moderna faderskapet för mäns syn på sig själva som män? I artikeln granskas hur fäder från två olika länder, Sverige och England, utformar sitt föräldraskap i ett intimt samspel med olika omgivande strukturer och relationer.

Makten, härligheten och kärleken

2020-10-08T15:12:03+02:00

Under senare år har man diskuterat hur män på olika sätt lyckats vidmakthålla och försvara sina maktpositioner, trots ett långtgående och delvis mycket framgångsrikt arbete för jämställdhet mellan könen. I denna diskussion har begreppet manlig hegemoni figurerat flitigt. I den här artikeln kommer detta begrepp att diskuteras och utvecklas. En delvis reviderad modell kommer att presenteras. Med denna som utgångspunkt diskuteras vilka möjligheter det finns att involvera män i en aktiv kamp för jämställdhet.

Kvinnors fattigdom – könsperspektivet i forskningen om socialbidrag och fattigdom

2021-01-09T16:34:20+01:00

I denna artikel avhandlas hur kvinnors fattigdom beskrivits och analyserats, framförallt i USA och England. Ett resonemang förs även om begreppet feminiseringen av fattigdomen och hur det använts efter introduktionen i USA på sjuttiotalet. Artikeln avslutas med en diskussion kring kvinnors fattigdom och socialbidragstagande ur ett livsloppsperspektiv.

Kvinnokroppen som text

2021-01-11T16:30:45+01:00

Tillämpningen av 3 § LVU sker på ett sätt för flickor och på ett annat för pojkar. I fråga om missbruksrekvisitet sker den könsmässiga differentieringen i och med att annat än själva drogkonsumtionen och dess omfattning tillmäts betydelse för flickors del. Även rekvisitet »ett annat socialt nedbrytande beteende« har en könsmässig innebörd med diskriminering av flickor som följd.

Kvinnoidentitet och missbruksbehandling

2021-01-12T16:30:10+01:00

Sedan början av 1900-talet har det i Sverige funnits institutionsbehandling för missbrukande kvinnor. Denna har haft olika skepnader. Alkoholistanstalten för tvångsvård av kvinnor ersattes under slutet av 1960-talet av främst frivillig behandling tillsammans med män i terapeutiska samhällen. En återgång till ren kvinnobehandling både i i frivilligvård och tvångsvård skedde under 1980-talet, efter att forskare funnit hur kvinnorna var osynliga och kom i skymundan av männen i vården. I artikeln berörs möjligheter att synliggöra och möta kvinnors behov av missbruksbehandling i ett terapeutiskt samhälle, som utvecklats utifrån ett genusperspektiv.

Kön och socialt arbete – en introduktion

2021-01-10T16:32:15+01:00

Det råder oenighet om på vilket sätt den sociala könsordningen har förändrats under de gångna decennierna. Å ena sidan finns det inget tvivel om att kvinnorna har flyttat fram sina positioner på den offentliga arenan. Kvinnor deltar mer i politik, utbildning och förvärvsarbete än tidigare. Å andra sidan hävdar många, inte minst kvinnoforskare, att den jämställdhet vi fått är en jämställdhet på männens villkor. Mansdominansen har egentligen inte försvagats, bara förändrats till form och innehåll.

Enlige mødre i Danmark og Sverige Mellem offentlig og privat velfærd

2021-01-12T16:30:22+01:00

Enlige mødre med behov for social bistand har fået deres levekår stærkt forringede i det sidste årti. I såvel Danmark som Sverige er enlige mødre blandt de grupper, der i øget omfang søger støtte hos de frivillige sociale organisationer. I hvilke situationer tager mødrene kontakt til organisationerne, hvorledes kan organisationerne dække behovene, hvordan samarbejdes der med det offentlige? I artiklen trækkes ligheder og forskelle i Danmark og Sverige op både på det organisatoriske og på det socialpolitiske niveau.

Den »demokratiska familjen« – det postmoderna samhällets grundbult?

2021-01-09T16:35:17+01:00

Hösten 1998 publicerade Anthony Gidden idédokumentet The Third Way, där han lyfter fram »den demokratiska familjen« som en möjlig färdriktning för den tredje vägens politik. Samtidigt lanserade labourpartiet sin syn på familjen och framtiden i ett s.k. »consultation paper«. Ett janushövdat dokument som erbjuder olika former av stöd till utsatta familjer och äktenskapet utnämns till symbolen för stabilitet. Glappet mellan ideologi och realpolitik i brittisk familjepolitik är stort och får sin speciella belysning mot bakgrund av att 35 procent av brittiska barn växer upp i fattigdom. I artikeln diskuteras dessa frågor både utifrån brittisk och svensk horisont.

Svar till Gunnar Alsmark angående chefsintervjuer

2020-10-08T15:12:42+02:00

Debatt

Ekonomi–skam modellen och reaktioner på arbetslöshet

2021-01-10T16:33:17+01:00

Det är känt att människor reagerar olika på arbetslösheten, men det är mindre känt vad det är som gör att en del förblir opåverkade av arbetslösheten, medan den blir till en plåga för andra. I artikeln analyseras och diskuteras – i ljuset av ekonomi-skam modellen – olika reaktioner på arbetslöshet uttryckt som fyra olika typbeskrivningar – Opåverkade, Besvärade, Omskakade, Plågade.

Konjunkturernas offer eller godissamhällets verktyg? En studie av den politiska kulturen i sättet att diskutera välfärdsservice i svensk och ?nländsk tidningspress 1987–1997

2021-01-11T16:31:38+01:00

Välfärdsservicen och dess utveckling i Sverige och Finland kännetecknas av stora likheter ifråga om institutionella lösningar. Artikeln, som analyserar diskussionen i svenska och ?nländska dagstidningar, visar dock på olikheter i sättet att i offentligheten argumentera för olika servicepolitiska lösningar och indikerar därmed skillnader i de grundantaganden som påverkar servicepolitiken i respektive land.

Debatt: En chef vid mikrofonen. Re?ektioner kring hur chefer bör intervjuas

2021-01-09T16:35:51+01:00

Hur bör en chef intervjuas? Frågan kan tyckas banal. Varför skulle en intervju med en chef kräva en särskild metod eller en särskild medvetenhet? Jag tror dock att det under vissa omständigheter förhåller sig på det viset. I denna text skisserar jag två kvalitativa intervjumetoder. Metoderna förespråkar olika roller för intervjuaren: passiv eller aktiv. Sedan värderar jag dessa förhållningssätt utifrån den speciella situation som en chefsintervju kan utgöra. Ett exempel lyfts fram från ett forskningsprojekt där några chefer intervjuas.

Replik på Wästerfors debattartikel

2020-10-08T15:12:23+02:00

Axplock ur den svenska sexualvanestudien

2021-01-13T16:30:18+01:00

För drygt 30 år sedan genomfördes världens första befolkningsbaserade sexualvanestudie i Sverige. En ny och mer omfattande nationell studie har nu genomförts. Den ger kunskap om när, var, hur och hur ofta vi uttrycker vår sexualitet. Axplock ur denna studie kommer här att presenteras.

Att lyssna till en kör av röster: Den berättarfokuserade intervjun

2021-01-11T16:31:17+01:00

Om vi forskare i socialt arbete vill lyssna till människors berättelser om erfarenheter som tidigare inte uttryckts, utan snarare aktivt undertryckts, hur skall vi då gå till väga? Om vi vill förhålla oss öppet till en komplex och pluralistisk förståelse av kön, vilka konsekvenser bör det få för vår metod? I artikeln presenteras en intervjumetod som har vuxit fram ur ett behov av finna svar på dessa frågor. Den är särskilt utformad med tanke på studier om känsliga ämnen.

Fosterbarns skolgång och utbildning

2021-01-11T16:32:25+01:00

Svenska lagstiftare har i flera generationers barnavårdslagstiftning påtalat att fosterbarns utbildning är en viktig fråga som måste bevakas. Trots det har praktik, tillsynsmyndigheter och forskare visat ett svagt intresse för hur det går för fosterbarn i skolan, om de lämnar vården med en hygglig utbildning eller ej. Situationen i Storbritannien och USA är radikalt annorlunda. Artikeln är en översikt av internationell forskning om problem, förklaringar och försök till lösningar.

Gemensam eller särskild organisation? -om organisationsval och dess konsekvenser för tolkning av handikappideologiska begrepp

2021-01-10T16:36:42+01:00

Av tradition ha rinsatser till äldre personer och till personer med funktionshinder samorganiserats i kommunema. Under 1990-talets första hälft har i en del kommuner handikappfrågor särskilts från äldreomsorgen och särskilda handikappavdelningar tillskapats. I artikeln analyseras och diskuteras, utifrån berörda intressenters bedömningar av organisationernas motiv och effekter, vilken betydelse val av gemensam eller särskild organisationsmodell har för tolkning och förverkligande av de handikappideologiska principema normalisering och integrering.

Åldringsvåldet - Lösningen och problemet

2020-10-08T15:24:46+02:00

Våld mot pensionärer har uppmärksamats på flera sätt, allt ifrån medias löpsedlar om bakbundna åldringar till gerontologiskaa arbeten om "elder abuse" i vårdsituationer. I den här artikeln kommer "åldringsvåldet" att lokaliseras till en specifik arena - pensionärsorganisationen PRO och dess tidning PRO-pensionären, där problemet fått en speciell utformning, delvis bestämd av en sympatisk problemlösning - generationer i samverkan.

Barnets mening i LVU-processen

2021-01-13T16:30:29+01:00

Ett initiativ till ett tvångsingripande enligt LVU medför att barnet hamnar i en omfattande process med avgörande betydelse för dess framtid, men där barnet självt har begränsad förmåga att hävda sina intressen. För en lagstiftning vars syfte är att tillvarata barnets intressen är de personer som utreder, presenterar och argumenterar för barnet centrala aktörer. Vilka medel använder dessa aktörer för att definiera barnets behov och intressen? I denna artikel diskuteras hur barnets intressen definieras av det offentliga biträdet och andra aktörer samt om barnet får uttrycka sin mening i tolv undersökta rättsfall.

Varifrån kommer det sociala kapitalet?

2020-10-08T15:13:24+02:00

Begreppet socialt kapital har de senaste åren kommit att framstå som ett av de mera intressanta nytillskotten inom samhällsvetenskapen. Med detta begrepp förstås att avgörande för möjligheten att finna effektiva lösningar på sociala, ekonomiska och organisatoriska problem är graden av tillit mellan människor. Forskningen om socialt kapital har oftast hävdat att detta skapas genom medborgarnas deltagande i friviiliga organisationer. I artikeln presenteras data från surveyundersökningar som indikerar att socialt kapital istället skapas av de politiska institutionerna.

Normative forståelser av sivile sammenslutninger

2021-01-11T16:32:58+01:00

Artikkelen presenterer det normative grunnlaget for ulike teoretiske tilnærminger til sivile sammenslutninger. Det historiske grunnlaget for termene »frivillig«, »interesseorganisasjoner«, »empowerment«, »nonprofit«, »tredjesektor« og »sivilsamfunn« blir presentert. I siste del drøftes tilnærmingenes forståelser av den sosiale integrasjonen mellom individ og kollektiv.

Full sysselsättning! Frivilligt arbete och annat arbete i Sverige och några andra europeiska länder

2021-01-12T16:31:05+01:00

Om 1990-talet inneburit, allmänt sett, att intresset ökat för den frivilliga sektorn, gäller detta i synnerhet för det frivilliga - oavlönade - föreningsarbetet. Det har antagits att denna form av aktivitet är dåligt utvecklad i Sverige och röster har höjts för att vi behöver »mer frivilligarbete«. Har vi något frivilligt arbete i Sverige? Hur framstår Sverige vid en jämförelse med andra länder? Det är några av de frågor som artikeln belyser.

Omsorgsorgsarbetet i brytningen mellan privat och offentligt

2021-01-10T16:36:55+01:00

Välfärdsstaten med dess omsorg i offentlig regi, har medfört att gränsen mellan privat och offentligt har luckrats upp. Motstridiga krav på empati och distans, på omsorg och rättvisa riktas i dag mot personal i vård och omsorg. Inom moralfilosofin diskuteras former för att hantera dessa motsättningar. I artikeln diskuteras två konkreta rättsfall i relation till en sådan moralfilosofisk modell. Syftet är att ge ett bidrag till en omsorgspolitisk diskussion. Ytterst handlar den om tänkbara nya organisatoriska och arbetsrättsliga former som välfärdsstatens förändring tvingar fram.

Små barns berättelser om sexuella övergrepp

2021-01-10T16:34:34+01:00

Den här studien belyser förskolebarns ojämnlika position i polisförhör där de misstänks ha varit utsatta för sexuella övergrepp. Den juridiska instansen har att bedöma trovärdigheten i en berättelse om sexuella övergrepp. Utsagor från barn är ofta de enda bevis som jurister har att utgå ifrån vid avgörandet om övergrepp skett eller inte.

Debatt: Utsatt för forskning?

2020-10-08T15:13:11+02:00

Debatt: Nya risker och försäkringsskydd

2020-10-08T15:24:52+02:00

Har vi ett omodernt socialförsäkringssystem som inte fångar upp nya risker i samhället? De »klassiska« riskområdena såsom sjukdom, barnafödande, invaliditet, ålderdom, dödsfall, arbetsskada och arbetsolycksfall samt arbetslöshet är måhända inte tillräckliga för att skapa social trygghet för människor? Har samhällsutvecklingen bidragit till att synliggörandet av nya riskområden, där människor behöver ett försäkringsskydd? Det finns givetvis andra sätt att skydda sig mot risker än att försäkra sig mot dem, men historien visar att ett sådant skydd många gånger är det säkraste och mest effektiva.

När motboken skulle avskaffas 1944 års nykterhetskommitté.

2020-10-08T15:24:49+02:00

Artikeln handlar om hur det gick till i en statlig utredning på 1940-talet, vilka problem som behandlades och vilka resultat man kom fram till. Det gällde att utvärdera den rådande alkoholpolitiken och att föreslå nya regler. Artikeln bygger till stor del på personliga minnen från tiden som huvudsekreterare i 1944 års nykterhetskommitté från 1945 till 1953.

Föräldrakontakt och familjetillhörighet ur fosterbarns perspektiv

2021-01-12T16:30:44+01:00

Barn får alltmer komma till tals med sina erfarenheter och synpunkter och börjar även få framträda som informanter i social forskning. I artikeln presenteras ett forskningsprojekt, där 22 barn i familjehem, alla i 10–11-årsåldern, intervjuats i frågor som rör deras förhållande till såväl biologisk familj som fosterfamilj. Det visar sig att alla barnen har kontakt med sin mamma och hälften av dem också med sin pappa, men det hindrar inte att deras känsla av familjetillhörighet även finns i fosterfamiljen – eller bara där.

Socialvetenskapen och de sociala problemen

2020-10-08T15:12:52+02:00

Denna artikel diskuterar »de sociala problemens« roll för sociologin och socialvetenskapen. Socialvetenskapens uppkomst är knuten till hanteringen av sociala problem, i betydelsen existens- och försörjningsproblem som industrialismen och urbaniseringen medförde för arbetarklassen och de fattiga. Socialvetenskapen bidrar med en särskild form för tillämpbar kunskap; den utvecklar »reformobjekt«, som binder ihop förklaring med ingrepp. Detta visas i en diskussion av levandsnivåforskningen. Till sist diskuteras förhållandet mellan socialvetenskapen som åtgärdssökande kunskap om sociala problem och synen på sociala problem som frambringade av myndigheters åtgärder.

Svensk frivillighet i internationell belysning – en inledning

2021-01-10T16:35:16+01:00

Detta är en introduktions- och översiktsartikel som försöker fånga in några avgörande karaktäristika hos den svenska frivilligsektorn och sätta in dessa i ett internationellt perspektiv. Ett försök görs också att beakta något av det frivilliga sociala arbetets specifika betingelser och utformning. Här diskuteras dessutom utvecklingstendenser för sektorn i sin helhet, liksom för de sociala delarna.

Debatt: »Det eneste jeg savner er lidt kærlighed...« - om prostitution

2020-10-08T15:13:01+02:00

Röster höjs idag för att kriminalisera prostitutionskunderna. Man vill komma åt prostitutionen som samhällsfenomen. Men är prostitution verkligen förkastligt? Och om prostitution är förkastligt, är det prostitutionen som sådan eller prostitutionen med dess faktiska effekter? Kan man rent av tänka sig en ideal form av prostitution som inte drabbas av någon förkastelsedom?

Invandrare och socialbidrag

2020-10-08T15:13:04+02:00

Invandrargruppernas socialbidragstagande har debatterats under den senaste tiden. Diskussionen har ofta handlat om huruvida invandrargrupperna kommer att bli permanenta socialbidragstagare eller om de i takt med ökad tid i landet lyckas bli självförsörjande. Hittills har kunskapen om dynamiken bland olika invandrargruppers socialbidragstagande dock varit begränsad. I denna artikel presenteras socialbidragstagandet för olika invandrare med olika ursprung och bl.a. hur bidragsmottagandet påverkas av vistelsetiden i nya landet.

Fysisk boendemiljö, äldres vardagsaktivitet och subjektivt välbefinnande

2021-01-10T16:34:12+01:00

Äldres boendesituation kommer alltmer i fokus efterhand som en större andel av de äldre, trots tilltagande funktionella begränsningar, bor kvar i sina vanliga bostäder. I denna artikel sammanfattas huvudresultaten från avhandlingen "Functional Capacity and Physical Environmental Demand": Ett urval ur den äldre populationen i en skånsk landsortskommun har undersökts avseende vardagsaktivitet, tillgänglighetsproblem i boendet och subjektivt välbefinnande. Resultaten visar att tillgänglighetsproblem i bostaden samvarierar med såväl vardagsaktivitet som subjektivt välbefinnande. Otillgängliga bostader utgör ett potentiellt folkhälsoproblem som påkallar behov av förebyggande insatser.

Arbetsglädje bland anställda anhörigvårdare

2021-01-11T16:32:12+01:00

Anhörigvård innebär att det i princip är samma person som hela tiden är huvudansvarig för vårdinsatsen. I en tidigare artikel har visats att många kommunalt anställda anhörigvårdare upplever bundenhet i sitt arbete. Här fokuseras i stället arbetets ljusare sidor - förekomsten av glädje, stimulans och tillfredsställelse. Analysen ger vid handen att frånvaron av arbetsglädje bl.a. sammanhänger med upplevelsen av bundenhet. Samtidigt framkommer att en annan faktor har en ännu mer avgörande betydelse: uppskattning från omgivningen. Det visar det sig ocksd att känslan av vara uppskattad är relaterad till hur anhörigvårdarnas ekonomiska situation förändrats sedan arbetet blev betalt.

Det känslomässiga utbytet och omsorgskvalitet i hemtjänsten

2021-01-11T16:34:03+01:00

Förväntningama på utbytet av omsorgsarbetet har en central betydelse för dynamiken i hemtjänsten. Partema hanterar vanligen olikheter i förväntningama så att utbytet blir tillfredsställande. Dock ingår i vårdbiträdets hantering sociala konstruktioner som idealiserar omsorgsarbetet och tillskriver partema egenskaper och roller. Konsekvensema analyseras i denna artikel utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv.

Invandrare i det svenska trygghetssystemet

2020-10-08T15:25:03+02:00

Hittillsvarande studier av invandrare i det svenska trygghetssystemet har varit partiella, dvs. endast avsett någon del av systemet i taget. I denna artikel studeras invandrares deltagande i flera delar av systemet samtidigt. Vi koncentrerar oss därvid på frågan om hur invandrarna är fördelade över trygghetssystemet. Det finns stora skillnader dels mellan olika invandrargrupper, dels mellan invandrare och infödda i fördelningen över detta systems olika delar. För vissa invandrargrupper är fördelningen extremt avvikande jämfört med infödda. Skillnaderna kan antas bero på en kombination av tidigare och nuvarande sysselsättningsläge, hälsotillstånd, vistelsetid i Sverige och varifrån man kommer.

Behandlingsmotivation och tvångsvård

2021-01-10T16:37:17+01:00

Tvångsvård av vuxna missbrukare syftar till att motivera individen till att frivilligt söka behandling för sitt problem. Den teoretiska basen och de faktiska formerna för ett dylikt arbete har dock i huvudsak förblivit oklara eller oartikulerade. Är tvångsvårdens praktik relaterad till vetenskapligt etablerade perspektiv på behandlingsmotivation?

Institutionsvård för barn och ungdomar Att vara som en familj

2021-01-12T16:31:38+01:00

Tanken att verksamheten skall efterlikna en familj har under lång tid spelat en viktig roll inom institutionsvården för barn och ungdomar. I artikeln diskuteras familjen som modell för dagens barn- och ungdomsinstitutioner.

Offentlig eller privat finansiering? Inställning till hur hjälpen till hemmaboende äldre ska finansieras

2020-10-08T15:15:23+02:00

Hur önskar vi att hjälp och omsorg till äldre i eget boende ska finansieras? ska den vård som utförs av "frivilliga" ersättas ekonomiskt? En undersökning har genomförts av den svenska befolkningens inställning till dessa frågor. Utifrån begreppsparet offentlig-privat finansiering analyseras i artikeln inställningen till hur finansieringen ska ske i relation till klass, kön, ålder och partisympati samt i förhållande till villigheten att själv betala högre skatt för att finansiera äldreomsorgen.

Metoder i socialt arbete Om insatser och arbetssätt i socialtjänstens individ- och familjeomsorg

2021-01-10T16:36:20+01:00

Det sociala arbetets praktik, de metoder och insatser som tillämpas i det direkta klientarbetet, är ett förvånansvärt outforskat område. Artikeln försöker fylla ut detta tomrum genom att redovisa resultaten från en empirisk undersökning av socialtjänstens individ och familjeomsorg.

Förekomst av adoptivbarn och långtidsvårdade fosterbarn bland placeringar av tonåringar i dygnsvård

2021-01-12T16:31:50+01:00

Statens institutionsstyrelse (SiS) har nyligen rapporterat att utlandsfödda adoptivbarn är överrepresenterade bland elever i §12-hemsvård. Gäller detta även andra former av dygnsvård för tonåringar? Hur är det med en annan grupp som växer upp hos andra vuxna än sina biologiska föräldrar: långtidsvårdade fosterbarn? Är de också överrepresenterade i §12-hemsvård och bland andra placeringar av ungdomar som inleds i tonåren? I artikeln kombineras flera olika datakällor för att få svar på dessa frågor.

Berättelser som instruktioner och argument - exempel från dövvärlden

2021-01-11T16:33:51+01:00

Minoritetsgruppers berättelser benämns inte sällan som "motståndsberättelser" - en respons på majoritetssamhällets normaliseringssträvanden. Här tolkas istället berättelsen som en normbevakande företeelse. Berättelser kan nämligen ses som instruktioner om och argument för hur verkligheten ska uppfattas, tolkas och återges. Det empiriska materialet är hämtat från dövvärlden.

Beveridgeplanen – en klassiker

2021-01-11T16:35:13+01:00

Mitt under brinnande världskrig publicerades ett omfattande förslag till reformering av det brittiska socialförsäkringssystemet, Beveridgeplanen. Detta är sannolikt den mest välkända socialpolitiska utredning som någonsin genomförts någonstans och det finns knappast någon modern bok om socialförsäkringar som inte innehåller en hänvisning till Beveridge. Rapporten blev redan från början en klassiker.

Det motsägelsefulla utanförskapet

2021-01-11T16:35:25+01:00

Hemlösas situation beskrivs ofta med hjälp av metaforer att »de finns därute«, »i kylan« eller att »de lever utanför samhället«. Denna artikel undersöker kvinnors erfarenheter av hemlöshet och utanförskap – erfarenheter som visar att hemlösa inte på något enkelt sätt kan ses som utanför samhället.

– Andra säger bara ›o vad hemskt det är‹ Explicit och implicit gemenskapsproduktion i samtal mellan mammor till hjärnskadade barn

2021-01-13T16:30:50+01:00

Att delta i en anhörigförening kan betraktas som ett sätt att bryta mot sjukvårdens individualiserande och problematiserande syn på anhöriga och normalisera en alternativ anhörigidentitet. Gemenskapen inom föreningen spelar då en avgörande roll; den ”besvarar” och motarbetar individualiseringen samt upprätthåller en växling mellan glädje och bekymmer som motarbetar problematiseringen.

Vägen till ett socialvetenskapligt forskningsråd

2021-01-11T16:34:39+01:00

Artikeln handlar om bakgrunden till socialvetenskapliga forskningsrådet och dess föregångare Delegationen för social forskning (DSF). Under 1960-talets diskussion om reformering av socialvården ställdes krav på medverkan av forskare. Inom socialhögskolorna fanns då få lärare med forskarutbildning. År 1970 tillkom ett anslag inom Socialdepartementet avsett att främja forskning och utvecklingsarbete inriktat mot socialtjänsten. 1990 övergick ansvaret härför till det Socialvetenskapliga forskningsrådet.

Praktiken i Akademia

2021-01-11T16:34:27+01:00

Relationen mellan praktisk kunskap och akademisk kompetens undersöks i en kvalitativ studie. Hur kan klyftan mellan forskning och praktik överbryggas? Hur värderar sakkunniga praktiska meriter i jämförelse med övriga meriter vid tillsättning av akademiska tjänster?

90 år med Simmels främling - en studie av ett begrepps förgreningar i den moderna sociologin

2020-10-08T15:25:09+02:00

Det Nya Sverige, ett mångkulturellt samhälle med potentiella hot och möjligheter, är ett tema som står högt upp på debattlistorna idag. Att hänvisa till ett enagtivt främlingskap med koppling till marginaliserade invandrargrupper är populärt i detta sammanhang. I min 20-poängsuppsats i sociologi ifrågasätter jag en sådan förenklad bild. Genom att utgå från Simmels klassiska essä Främlingen vill jag föreslå ett mer nyanserat synsätt; att främlingskapet också kan ha en individuell och konstruktiv sida.

Barnomhändertaganden – en analys av kommunala variationer

2021-01-11T16:34:15+01:00

Med utgångspunkt från ett ekologiskt perspektiv diskuteras hur socioekonomiska förhållanden i kommunerna påverkar omfattningen av barn och ungdomar som placeras i fosterhem och på institutioner. Artikeln baseras på analys och bearbetning av offentlig statistik.

Att forska om utsatta

2020-10-08T15:25:16+02:00

Hur skall vi forska om människor som befinner sig i en utsatt situation? Hur skall vi kunna upptäcka och tränga igenom myter och föreställningar som ofta omger marginaliserade grupper? Har vi rätt att ställa närgångna frågor om alkohol- och drogmissbruk? Kan vi forskare förstå människor som lever ett liv som är annorlunda än det liv som majoriteten av medborgarna lever?

Frivilliga organisationer, socialt arbete och expertis

2020-10-08T15:15:14+02:00

I denna artikel diskuterar vi expertisbildning och professionalisering i frivilliga organisationer på det sociala området. Det finns två infallsvinklar i texten: dels vill vi se den allt större tonvikten på expertis och professionalitet som en följd av professionaliseringsdiskussionen i socialt arbete, dels undersöker vi hur denna utveckling förhåller sig till organisationernas demokratiska karaktär.

Entreprenörer och agitatorer i frivilliga organisationers tjänst. En frivillig organisations tillkomst och mognad

2021-01-11T16:33:20+01:00

Forskningen kring frivilliga organisationer har under de senaste åren fått ett ökat intresse i Sverige. En del av forskningen är inriktad på att beskriva både likhet och olikhet med andra typer av organisationer, en annan del av forskningen redogör för omfattningen av frivilliga organisationer och deras arbete. Den här artikeln skiljer sig något från denna forskning och syftet är att teoretiskt försöka diskutera hur en frivillig organisation uppstår.

Debatt: Dokumentationens roll i socialt arbete – Perspektiv och utvecklingsmöjligheter

2020-10-08T15:25:20+02:00

Ett utmärkande drag för dokumentation i socialt arbete, särskilt inom socialtjänsten, är dess funktion att närmast ensidigt tjäna legala och administrativa syften. Tillämpningen präglas av en okritisk hållning och dokumentation som medel i klientarbetet är mycket svagt utvecklad. I artikeln diskuteras perspektiv och utvecklingsmöjligheter när det gäller dokumentationens roll i socialt arbete.

De professionellas syn på patienters kontakter med anhöriga Västra Mark 1931–1981

2021-01-12T16:32:12+01:00

I journalerna för patienterna som var intagna på sinnessjukhuset Västra Mark finns brevväxlingen mellan de anhöriga och överläkaren bevarad. Av dessa brev framgår tydligt den förändring som skedde under 1960talet då anhöriga övergick från att ses som obetydliga till att betraktas som viktiga i patientens liv.

Basta arbetskooperativ – ett tecken i tiden?

2021-01-13T16:30:40+01:00

I artikeln beskrivs ett annorlunda sätt att organisera rehabilitering av missbrukare i Sverige. Basta arbetskooperativ drivs helt och hållet utan anställda som har sin professionella hemvist i vård- och behandlingsssektorn. Istället utgörs kärnan i verksamheten av före detta missbrukare. I den speciella organisationsform som Basta arbetskooperativ utgör söker man kombinera produktion av varor och tjänster på marknadsmässiga villkor med ett målmedvetet och aktivt rehabiliteringsarbete. Detta skapar speciella förutsättningar i ett gränsland mellan marknad och stat.

Den korporativa hivpolitiken

2021-01-12T16:31:16+01:00

Ett utmärkande drag i svensk politik är det samarbete mellan staten och frivilliga organisationer som kallas för den korporativa modellen. I denna artikel diskuteras Folkhälsoinstitutets, RFSLs, RFSUs och stiftelsen Noaks ark/Röda korsets korporativa samarbete om hivförebyggande insatser, dess konsekvenser för organisationerna och den hivförebyggande politikens praktiska utformning.

Kvinnors utbildning och "livskarriärer" Flickskolorna i Lund på 1920- och 30-talet

2020-10-08T15:26:02+02:00

Genusarbetsdelningen på den svenska arbetsmarknaden har många orsaker. Genom att studera äldre kvinnors utbildning och liv framträder betydelsen av familjeideologier och kvinnosyn som förklaringar. Ekonomiska incitament som lönsamhet har för kvinnor inte varit avgörande för val av utbildning och yrke.

Arbetsrehabilitering av arbetslösa långtidssjuka kvinnor Informellt socialt stöd vid myndighetskontakter

2021-01-12T16:32:46+01:00

Arbetsrehabilitering för den som är både arbetslös och långtidssjkukskriven förutsätter ofta kontakt med ett flertal olika myndigheter, vilka har olika regler, mål och avgränsning för sina hjälpinsatser. Detta kan ur den enskildes synvinkel vara en mycket krävande uppgift särskilt om individens sociala situation, problem med hälsa och arbete är sammanflätad. Artikeln visar att ett informellt socialt stöd från en facklig organisation kan vara ett viktigt led i arbetsrehabiliteringen för arbetslösa långtidssjukskrivna kvinnor, både för att stärka självkänsla och motivation och för att få igång konkreta rehabiliteringsåtgärder.

Det sociala arvet i ny belysning - socialbidrag och försörjningsvillkor

2021-01-10T16:33:51+01:00

I alla tider har det funnits en oro för att den behovsprövade hjälpen kan ha negativa effekter på hjälptagarna. Man har menat att den utvecklar en "understödstagaranda" och att den har "incitamentshämmande" effekter. Vi prövar här om socialbidraget har några effekter mellan generationerna så att barn som växer upp i familjer som får socialbidrag själva löper en större risk att bli socialbidragstagare. Analysen sker med hjälp av data från Projekt Metropolit som ger ass möjlighet att följa barn födda i Storstockholm år 1953 ända fram till vuxenålder år 1983.

Adolescens och estetisk praxis

2021-01-11T16:32:00+01:00

Med utgångspunkt i psykoanalys och lingvistisk symbolteori diskuterar Ove Sernhede hur det egna skapandet griper in i adolescensutvecklingen. Han undersöker faktorer som kan tänkas ligga bakom att det just är musiken som hamnat i centrum för ungdomskulturen?

Döva och gravt hörselskadade ungdomars sociala identitet och självvärdering

2020-10-08T15:26:06+02:00

Artikeln behandlar hur olika uppväxtbetingelser med avseende på oral alternativt teckenspråkig miljö påverkat döva respektive gravt hörselskadade ungdomars sociala identitet, liksom deras självbild, sociala relationer, språkutveckling och framtidsförhoppningar.

Terapeutelevers svårigheter Att vara sig själv och att vara avskild

2021-01-11T16:36:14+01:00

Hur nybörjarterapeuter ser på sina svårigheter under en psykoterapiutbildning undersöks i en kvalitativ studie. Vad är det för typ av svårigheter de möter i patientarbetet? Hur påverkas utvecklingen av en psykoterapeutisk identitet av tidigare utbildning och erfarenhet från angränsande yrkesområden?

Vårdansvar och bundenhet Om anställda anhörigvårdare i Sverige

2021-01-11T16:36:02+01:00

I Sverige finns ett system där anhöriga med omfattande vård- och omsorgsansvar kan bli anställda i kommunens hemtjänst. Det rär sig om en lösning som kombinerar närståendes engagemang med en betalning av arbetet. Anhörigvårdens kanske viktigaste kännetecken ligger i hög personkontinuitet genom att i princip samma person hela tiden är huvudansvarig för vårdinsatsen. Kontinuitetens baksida är den bundenhet som följer av den täta kontakten mellan vårdgivare och vårdmottagare. Bundenheten och dess bestämningsfaktorer står i centrum i denna artikel.

Om vardag och retorik i »den sociala frågan«

2020-10-08T15:25:46+02:00

Förståelsen av vårt samtida samhälle är i högsta grad beroende av vilken skrivning vi gör över det förflutna. Här är det självfallet viktigt att förhålla sig till allmänna källkritiska frågor, till frågor som rör vern som säger vad, vern som gör anspråk på vad, men också kring den stora frågan om vad som driver historiska förändringsprocesser. Med denna uppsats vill jag betona vikten av att vi förankrar historiska studier av den svenska välfärdsstaten i konkreta, lokala sammanhang, istället for att nöja oss med att studera till exempel politiskt material, lagstiftningar och vetenskapshistoriska förvecklingar. Detta innebär inte att jag vill urskilja någon sorts »faktisk« svensk historia, att ett visst material skulle vara »verkligare« eller ligga »närmare verkligheten« än något annat. Det handlar snarare om att det i jämförelsen mellan vision och vardag, mellan retorik och praktik, kan presenteras nya perspektiv på svensk historia. Låt mig, för dessa syften, här ge berättelsen om Carl Gustav Sörman, en missanpassad pojke kring sekelskiftet.

Byråkrati och personligt bemötande - studier av tidsbeställning

2021-01-11T16:36:47+01:00

När det gäller ansökan om ekonomisk hjälp sker människors första kontakt med socialbyrån oftast via telefon. Artikeln lyfter fram dessa initiala samtals betydelse för klienten och för vägen in i ett klientskap och visar på ett första samtal där den sökande och dennes problem inte bara behöver reduceras till att passas in i organisationens administrativa kategorier.

Idéer om arbetslöshet och social politik vid 1800-talets mitt

2021-01-09T16:37:19+01:00

När hamnade arbetslöshetsfrågan på den politiska dagordningen för första gången och hur motiverades de första arbetslöshetspolitiska ansatserna? Under 1800-talets snabba sociala och ekonomiska omvandling började arbetslöshet att framstå som ett socialt hot, och hjälpåtgärder riktade till arbetslösa som en angelägen socialpolitisk uppgift. Detta hängde i sin tur samman med politiska förändringar vid 1800-talets mitt och avspeglade en snabb omvandling av det svenska samhällets grundstruktur. Framväxten av oreglerade marknader och sociala grupper som var beroende av lönearbete för sin försörjning bidrog till att det uppstod en arbetsloshetsfråga i modern mening.

Förändringars beständighet och social värdighet - en uppföljningsstudie av KrAmi-verksamheten i Örebro

2021-01-12T16:32:23+01:00

I en utvärdering av KrAmi-verksamheten i Örebro, som ett socialt program för kriminella och missbrukare, intervjuades 1993 29 personer. Dessa har följts upp i den studie som är underlag för denna artikel. Syftet är att belysa frågan om förändring med avseende på deltagarnas levnadsförhållanden som 1993 års studie visade har förblivit stabila. Det resultat som studien visar är att förändringar vad gäller arbete, bostad, familj, missbruk, självförtroende har blivit bestående för en majoritet av de intervjuade. Klienterna själva tolkar KrAmis bidrag till förändringen i starka positiva termer. Slutsatsen är att KrAmi tycks ha återgivit deltagarna deras sociala värdighet.

Att leva nära en flygplats Chilenska migranter mellan hemland och värdland

2021-01-13T16:31:02+01:00

De chilenska migranter som återvänt till sitt hemland har i många fall upplevt en liknande invandringsprocess som de en gång upplevde i exilen: besvikelser, ekonomiska problem, utanförskap och saknad av det man lämnat. Många flyttar också tillbaka till värdlandet eller lever i pendling mellan länderna. I migranternas strävan att hantera sina utanförskap och multipla sociala engagemang länkas sociala nätverk samman. Nätverk som är förankrade i ett globalt och transnationellt sammanhang.

Invandrarnas infasning i arbetslivet

2021-01-12T16:32:56+01:00

En invandrares ekonomiska situation i det nya landet förbättras som regel med tiden. Men sådan infasning i arbetslivet har kommit att gå allt sämre för dem som anlänt till Sverige. Vissa av 80-talets invandrare har kommit att lyckas dåligt på den svenska arbetsmarknaden.

Arbetslöshetens konsekvenser bland ungdomar

2021-01-15T16:30:46+01:00

Arbetslöshet, särskilt bland ungdomar, utgör ett av de allvarligaste problemen i dagens samhälle. Artikeln ger en översikt av den forskning som är gjord inom området. Såväl selektions- som expostionseffekter kan påvisas. Arbetslöshet visar sig vara en riskfaktor för såväl kroppslig som psykisk ohälsa, för försämrade hälsovanor samt för sociala konsekvenser. Forskningen behöver nu inriktas mot mer kvalitativ metodik i syfte att söka efter djupare mekanismer, medierande faktorer och förklaringsmodeller till det ojämt fördelade hälsotillståndet i samhället, där arbetslöshet har visat sig vara en viktig faktor.

Konsumtion som vardaglig praktik och ideologiskt slagfält

2021-01-11T16:37:20+01:00

All diskussion om konsumtion är moraliskt laddad, vilket gör forskningen kring vår egen (och framförallt andras) köplust till ett minerat fält. I den nya tvärvetenskapliga kulturforskningen kring konsumtion finns ofta en nuets hemmablindhet som överbetonar vissa aspekter av våra liv som konsumenter och ignorerar andra. Artikeln diskuterar några möjigheter att få bättre balans i studiet av konsumtion som både vardaglig praktik, dagdröm och ideologisk arena.

Marginalisering på arbetsmarknaden. Ett växande hot mot den skandinaviska (och europeiska) samhällsordningen

2021-01-11T16:37:09+01:00

Arbetsmarknadsmarginalisering är ett av de viktigaste sociala problemen i dagens Europa. Detta beror på att arbete fortfarande betraktas som en central del i människors integration i samhället samtidigt som ett allt större antal arbetsföra ställs utanför arbetsmarknaden.

Om arbetslöshetens ekonomi och skam

2020-10-08T15:26:16+02:00

Varför arbetslöshet kan leda till negativa sociala och hälsomässiga konsekvenser är en fråga som intresserat forskare och samhällsdebattörer under ett par årtionden. I den följande artikeln behandlas två aspekter av denna fråga. Den ena är den ekonomiska dvs. att vi arbetar för att försörja oss, den andra den moraliska aspekten, dvs. det hedervärda i att ha ett arbete och det skamliga i att vara utan. I artikeln formuleras en modell - ekonomiskammodellen - för att öka vår förståelse av arbetslöshetens sociala och hälsomässiga konsekvenser.

Att besluta om socialbidrag Förändringar av beslut och attityder till socialbidrag 1990-1994

2021-01-13T16:31:44+01:00

På vilket sätt påverkas socialarbetares beslutsfattande kring socialbidrag av attityder, förändrade ekonomiska och politiska förutsättningar? Denna fråga diskuteras med utgångspunkt i en jämförelse av resultaten av material insamlat 1990 och 1994.

Förvärvsarbete och försörjning

2021-01-13T16:31:12+01:00

Människor försörjer sig i hög grad genom förvärvsarbete. Ingen kan emellertid förvärvsarbeta hela livet - och en del kan det aldrig - vilket förutsätter andra överlevnadsmöjligheter. Sådana finns t.ex. via familjen, egen formögenhet, välfärdsstaten eller privata försäkringar. Förvärvsintensiteten, som länge varit hög i Sverige, har sjunkit rejält under 1990-talet. Av övriga försörjningskällor är det bara familjen och välfärdsstaten som kan spela någon större roll. Med de dåliga statsfinanserna vältras dock bördan allt mer över på familjer och individer. Vi kommer därför kanske att få se snabbt växande sociala klyftor och okad fattigdom.

Försörjningsfrågor - en introduktion

2021-01-12T16:33:18+01:00

På vilket sätt som växande samhällsklyftor skall förstås och hanteras har det senaste årtiondet blivit föremål för vetenskapliga kontroverser och uppmärksammade politiska agendor i västvärldens välfärdsstater. Skilda inriktningar kan spåras mellan å ena sidan de anglosaxiska ländema och å andra sidan EU-ländema i övrigt. l de förra, i synnerhet i USA, har uppmärksamheten framför allt gällt traditionella föreställningar om växande fattigdom och framväxten av en urban underklass medan EU:s fokus i stället inriktats på fenomenet »social exclusion«.

lmplementering av arbetslinjen inom sjukförsäkringen - konsekvenser för invandrarklienter

2020-10-08T15:26:53+02:00

Arbetslinjen som en central strategi vid rehabilitering av långtidssjuka skapar problem för vissa invandrarklienter. Problemen beror på att skillnader i synsätt mellan försäkringskassans handläggare och klienten leder till att konfliktfyllda situationer uppstår. En hypotes som artikeln frambringar är att ju fler >komplicerade invandrarärenden< handläggaren handhar, desto mer problematiska upplevs invandrarärenden generellt.

Hur vanligt är det att ha varit fosterbarn? En deskriptiv epidemiologisk studie med några metodologiska reflektioner.

2021-01-12T16:33:55+01:00

Uppgifter om hur många i en nationell population som varit fosterbarn är sällsynta i internationell forskning. Tillgänglig information om vårdsystemens omfattning härrör vanligen från tvärsnittsstatistik. I artikeln redoviss en studie av tre svenska årskohorters erfarenhet av samhällelig vård under uppväxten samt görs ett försök att uppskatta hur stor del av Sveriges befolkning som någon gång varit i fosterhem eller på barn/ungdomshem.

Askkopparnas tid är förbi Konstruktionen av den aktive och passive rökaren 1870-1939

2021-01-12T16:34:17+01:00

Diskussionen om rökning har under senare år varit livlig. Debatten är inte på något sätt ny utan fortsätter en nedärvd diskursiv repertoar. Argumenten har inte forändrats mycket sedan sekelskiftets hårda strid kring tobaken. Kraften i antirökningen idag är mindre en produkt av ny kunskap än en följd av att den liksom då fyller en funktion i de stora sociala och politiska motsättningar som präglar dagens samhälle.

Den internationella underklassdebatten - vad kan vi lära?

2021-01-14T16:30:19+01:00

Med utgdngspunkt från den amerikanske sociologen William Julius Wilsons bok The Truly Disadvantaged (1987) diskuterar Sven-Axel Månsson vilka lärdomar svensk samhällsforskning kan dra av den internationella underklassdiskussionen. En central fråga i artikeln gäller förhållandet mellan struktur och kultur i formandet av den moderna fattigdomen.

Vad bör kommunerna göra? - om välfärdspolitikens yttre och inre legitimitet

2021-01-12T16:34:28+01:00

Politisk filosofi lär oss att välfärdsstatens legitimitet vilar på att medborgarna betraktar systemen som rättfärdiga och att alla bidrar solidariskt. Om kommunerna tillämpar dessa principer mot sina medarbetare, måste dock många idag omhuldade förändringsstrategier ifrågasättas. Det saknas en konsekvent analys av den historiskt unika kopplingen mellan demokrati-tjänsteproduktion-offentlig finansiering.

Invandrarna i pensionssystemet

2020-10-09T06:34:08+02:00

Olika invandrargrupper är mycket ojämnt representerade i det svenska pensionssystemet. Delvis beror detta på skillnader i vistelsetid i landet och därmed på reglerna för att få tillgång till pension. Även bland invandrare med numera lång vistelsetid i landet finns dock stora variationer i andelen med pension vid given ålder. För vissa invandrargrupper förekom en kraftig inströmning i förtidspensionering under 1980-talet. Artikeln diskuterar möjliga orsaker till denna iakttagelse.

Fängelser, marknad, fria studier - skolans institutionella ansikten och utvecklingstendenser

2021-01-13T16:31:55+01:00

Den pliktreglerade obligatoriska skolan kan framstå som enhetlig därfar att den är gemensam. I det gemensamma finns emellertid olikheter. I artikeln tas tre i skolan verksamma motivationstyper upp till behandling: tvång, utbildningsberoende och kunskapsvilja. De blir synliga i tre elevkategorier; tre lärarroller och i tre olika institutionella skolansikten - men också i tre utvecklingstendenser inom skolan. På samma gång som tvåtredjedelsskolan, med sin samtidiga fängelse- och marknadskaraktar, växer fram, mobiliseras kunskapsviljan för att återerövra kunskapens mening inom skolan.

Den Sönderfallande Staden - en problemdiskussion med intemationella utblickar

2021-01-12T16:35:29+01:00

Med en tilltagande hårdsegregering av våra storskaliga förortsområden tillika med en hög och strukturellt betingad arbetslöshet närmar sig svensk stadsuppbyggnad den situation, som råder i andra av västvärldens industrinationer. Med hjälp av internationella utblickar diskuteras konsekvenserna av detta, samtidigt som författaren varnar för att sätta likhetstecken mellan utvecklingen i dessa länder.

Om hemlösa kvinnor i Köpenhamn

2020-10-09T06:32:04+02:00

I artikeln skall de hemlösas kvinnornas situation beskrivas och analyseras. Kvinnorna är nästan helt osynliga i tidigare hemlöshetsundersökningar. Håller det på att ske en feminisering av hemlösheten? Hur ser livsvillkoren ut för de kvinnliga hemlösa? Vilken behandling får de?

Beskatta, reglera eller informera?

2021-01-12T16:35:16+01:00

I många länder har man vidtagit åtgärder för att minska tobakskonsumtionen. Vilken utsikt har man till framgång? Effekterna av tobakspolitiska åtgärder kan analyseras ur många olika perspektiv. I denna artikel presenterar vi den nationalekonomiska forskningens resultat på området. Den svenska tobakspolitiken diskuteras sedan med utgångspunkt från detta.

Det svenska välfärdssamhällets framväxt - tacka kvinnorna för det

2021-01-13T16:32:07+01:00

Det svenska välfärdssamhällets framväxt måste ses mot bakgrund av långsiktiga förändringar i ekonomin, där i synnerhet den demografiska utvecklingen, kvinnornas inträde på arbetsmarknaden och den offentliga sektorn har varit viktiga. I artikeln identifieras de långsiktiga förändringarna genom att situationen i början av seklet jämförs med motsvarande under 1980-talet.

Hyvla eller skära? Besparingar inom offentlig bamomsorg

2021-01-13T16:32:53+01:00

Under 90-talet har offentlig barnomsorg utsatts för en stor kostnadspress. Data för kommunala daghem i Göteborg visar på en kraftig produktivitetsökning åren 1992 och 1993. Utvecklingen kan värderas olika beroende på utifrån vems perspektiv den betraktas; skattebetalare, daghemspersonal eller småbarnsfamiljer med eller utan barn på daghem.

Mortalitet bland fosterbarn som placerats före tonåren

2020-10-09T06:34:12+02:00

Mortalitet - "den slutgiltiga variabeln" - är oundvikbar i studier av utsatta eller underprivilegierade populationer. Undersökningen i artikeln ingår i ett pågående forskningsprojekt om fosterbarns liv som vuxna (se Vlnnerljung, 1992). En av de första frågorna om vuxna fosterbarn blir följaktligen: är mortaliteten för denna grupp annorlunda än för normalbefolkningen? För att få svar har dödlighet för närmare 14 000 f d. fosterbarn, födda 1960-1973. undersökts för perioden 1969-1991.

Att undersöka hemlöshet Om en klassisk svensk hemlöshetsundersökning

2021-01-13T16:32:18+01:00

Att analysera historiska hemlöshetsundersökningar och de problem undersökarna ställts inför är ett sätt att få perspektiv på nutiden och kunna problematisera tidlösa forskningsproblem. I denna artikel presenteras en av de tidiga svenska hemlöshetsundersökningarna som genomfördes då de sociala undersökarna började överge socialstatistiken för att i stället gå ut i verkligheten och undersöka dem som hade det sämst i samhället.

Politik för jämställdhet? Offentlig sektors betydelse för kvinnors ställning på svensk arbetsmarknad

2021-01-12T16:35:51+01:00

Den svenska välfärdsstaten har bidragit till att skapa ett specifikt system för kvinnors etablering på arbetsmarknaden. Detta har lett till en mycket hög sysselsättningsgrad för kvinnor men också till en ny form av kvinnlig underordning på arbetsmarknaden. Den möjlighet som givits många kvinnor att förena yrkesarbete med familjeansvar har haft sitt pris. Den har samtidigt underhållit och forstärkt mekanismer för diskriminering på arbetsmarknaden, som drabbar kvinnor i allmänhet.

Föräldrars uppfattningar om kvalitet i daghem Barnomsorgens funktion i den moderna familjen

2021-01-13T16:32:29+01:00

Syn på kvalitet i barnomsorgen har flera perspektiv. Daghem uppfattas alltmer som en service för föräldrar samtidigt som barns behov av en stimulerande utvecklingsmiljö betonas. Vad är pedagagisk kvalitet och kan denna bedömas på ett objektivt sätt? Hur stämmer dessa bedömningar med föräldrarnas uppfattning av kvalitet?

Frivilligt socialt arbete under omprövning

2021-01-12T16:34:53+01:00

Den frivilliga sektorns roll i det sociala arbetet betonas allt mer i samhällsdebatten, det märks bland annat i socialtjänstkommittens nya betänkande. Det tycks vara så att frivilligsektorns roll är under omprövning. I den här artikeln analyseras relationerna mellan det frivilligt organiserade sociala arbetet och staten . Med utgångspunkt i ett historiskt perspektiv diskuteras förutsättningarna för och konsekvenserna av att frivilligsektorn får en mer framträdande roll i produktionen av service på det sociala fältet.

Alkohol - är det något för ekonomer?

2021-01-12T16:37:11+01:00

Artikeln gör en översiktlig genomgång av ekonomisk vetenskaps applicering på bruket av alkohol. En indelning görs i traditionell efterfrågeanalys, rationellt beroende, skatter och andra alkoholpolitiska åtgärder, samhällsekonomiska kostnader samt ekonomiska utvärderingar. Avslutningsvis kommenteras det bidrag ekonomisk analys kan ge till policybeslut samt diskuteras framtida perspektiv för den ekonomiska forskningen inom detta område.

Att utreda föräldraskap Om modem institutionsvård för bam

2021-01-14T16:30:51+01:00

Institutionsvården för barn och ungdomar har genomgått stora förändringar vad gäller såväl omfattning som innehåll. I artikeln analyseras behandlingspraktiken vid en institution som tar emot familjer där barnens situation uppmärksammats av socialtjänsten och där institutionsvistelsen används till att utreda föräldrarnas förmåga till omsorg om sina barn. Den centrala frågan är vad det innebär att göra dessa utredningar under institutionslivets villkor.

Ivar Lo, de radikala pensionärerna och striden mot ålderdomshemmen 1949

2021-01-12T16:36:37+01:00

Den stora ålderdomshemsdebatten pågick 1949 till 1956 och ledde till att hemtjänsten skapades som alternativ till anstaltsvården. Förgrundsgestalten var författaren Ivar Lo-Johansson som blev tolk för den upproriska pensionärsrörelsen. Kritiken växte när medelklassen insåg att även de förväntades bo på dessa hem.

"Tig med dig, karring!" skrek flickan till sin mor. Mötet mellan barn, föräldrar och Norrköpings bamavårdsnämnd 1903-1925

2020-10-09T06:32:23+02:00

Syftet med denna artikel är att studera den tidiga kommunala barnavårdens historia från ett underifrånperspektiv. Artikeln utgår från min avhandling »De vanartade barnen. Mötet mellan barn, föräldrar och Norrköpings barnavårdsnämnd 1903-1925«. Med ett underifrånperspektiv menas bland annat att det är barnen och deras handlingar som är det huvudsakliga forskningsintresset.

Arbetsorganisation och gruppklimat i hemtjänsten

2021-01-14T16:30:40+01:00

Påverkar utformningen av grupporganisationen i hemtjänsten arbetsgruppernas klimat? 25 arbetsgrupper i tre olika kommuner har undersökts. Gruppstorlek, mötesordning, ledningsform samt gruppernas självständighet i organisationen visar sig vara avgörande för kommunikation, stämning, sammanhållning och konflikthantering.

Fattigvårdsfolket och pensionsstriden 1912/13

2021-01-12T16:36:16+01:00

Den avgörande kraftmätningen mellan fattigvårdens målsmän och företrädarna för en modernare socialpolitisk ideologi ägde rum under några intensiva månader vintern-våren 1912/13. Det var en revirstrid som kan kallas klassisk.

Barns hälsa och föräldrars arbetslöshet

2021-01-14T16:32:18+01:00

Hur foräldrars arbetslöshet påverkar barns hälsa är en angelägen fråga att belysa - särskilt i en tid med hög arbetslöshet och när många fältrapporter kommer om att allt fler barn mår dåligt. Utifrån två bredare studier redovisas i artikeln resultat över sambandet mellan föräldrars sysselsättningssituation och barns hälsa.

Hur påverkas psykisk hälsa av arbete och familjeliv?

2021-01-14T16:31:13+01:00

Kvinnors psykiska hälsa och välbefinnande är sämre än männens. Detta sammanhänger med arbetsfördelningen i hemmet och med villkor i arbetslivet. Att leva i familjer där många konflikter förekommer visar påtagliga samband med negativ upplevelse av hemansvar och med psykiskt välbefinnande.

Familjen, välfärdsforskningens svarta låda

2021-01-15T16:31:24+01:00

1994 har av FN utlysts till ett internationellt familjeår. Det betyder att frågor om familjen och familjepolitik står pa dagordningen i forskning och politisk debatt över hela världen. Det iär viktigt att svenska familjeforskare deltar i den debatten, både i Sverige och i internationella fora.

Familjen ur barns perspektiv

2021-01-15T16:32:01+01:00

Hur berättar barn om familjeliv? En grupp barns texter på familjetemat analyseras utifrån hur maktrelationer, beroendeförhllanden och omsorg skildras. Berättandet ses som ett sätt for barnen att undersöka sin egen position i ett generations- och ett genussystem.

Möteskultur i ungdomsvården

2021-01-13T16:36:15+01:00

I denna artikel analyseras mo?teskulturer och mo?tesstrider mellan olika professionella i ungdomsva?rden, samt det starka engagemang som a?gnas a?t dessa mo?ten. Artikeln bygger pa? en studie av ett samverkansprojekt i ungdoms- va?rden da?r ett antal samordnare ansta?lldes. Det visade sig att dessa efter hand kom att uppra?ttha?lla en adminis- trativ ha?llning gentemot varandra, vilket satte det direkta arbetet med unga i skuggan av byra?kratiskt och kollegial orientering.

En personlig betraktelse om va?rd och omsorg

2021-01-14T16:32:50+01:00

I denna text vill jag ge na?gra glimtar av mina personliga erfarenheter av en va?rd- form da?r organiseringen av arbetet framsta?r som ett ytterst ma?lrationellt ideal i verksamheter vars syfte a?r att ge god omsorg.

Etnicitets- och migrationsrelaterade fra?gor inom a?ldreomsorgen: en analys av Svenska Dagbladets rapportering mellan 1995-2008

2021-01-13T16:35:54+01:00

I artikeln underso?ks hur Svenska Dagbladet framsta?llt a?ldreomsorgssektorn i samband med etnicitets- och migrationsrelaterade fra?gor mellan 1995 och 2008. Studien behandlar vilka a?mnen som rapporteringen har handlat om, vilka fo?r- klaringar man anva?nt sig av, vilka a?ldreomsorgsakto?rer som varit i fokus och vilka som har fa?tt uttala sig.

Socialstyrelsen, dronten och den evidensbaserade praktiken

2020-10-09T06:33:22+02:00

Socialstyrelsen, dronten och den evidensbaserade praktiken

Omsorg som lönearbete - och som forskningsfält

2020-10-09T06:33:10+02:00

Omsorg som lönearbete - och som forskningsfält

Möllermodellen. Svensk socialförsäkring 1944-51

2021-01-14T16:32:28+01:00

Gustav Möller var tongivande svensk socialpolitiker åren efter krigsslutet. Den modell för socialförsäkring som han sökte genomdriva baserades på den så kallade minimistandardprincipen och skulle ge grundtrygghet. Modellen blev emellertid inte offentligt formulerad i sin helhet. I artikeln görs ett försök att rekonstruera modellen och den relateras till den allmänna socialförsäkringsutvecklingen i Sverige. Härigenom kan Möllers självständighet som socialförsäkringsideolog belysas.

Främlingar, fiender och medborgare

2021-01-15T16:33:27+01:00

Huvudtesen i artikeln är att analysen av främlingsfientlighet bör fokuseras på två typer av faktorer som sammanfaller med detta fenomens dubbla förankring i den sociala verkligheten. Dels bör främlingsfientigheten relateras till frågan om hur enskilda människor upplever invandrare och invandring i bestämda, sociala sammanhang. Dels innebär fenomenet även en kollektiv dimension.

Social forskning i konflikt - om samhällsvetenskapliga perspektiv och forskningens frihetsgrader

2021-01-13T16:35:21+01:00

Vilka implikationer har det samhällsvetenskapliga perspektivet för forskningsresultaten? Med exempel från tre svenska forskningsrapporter diskuteras relationen mellan forskarens val av teori och metod och ramarna för möjliga utfall och tolkningar. I vilken utsträcknfng är forskningsresultaten ett resultat av den objektiva vetenskapen eller av sociala och utomvetenskapliga faktorer?

När förpackade idéer möter organisatoriska villkor

2021-01-15T16:33:41+01:00

Fo?r att leva upp till kravet pa? en evidensbaserad praktik anva?nder organisationer alltmer manualbaserade program. I den ha?r artikeln analyseras och diskuteras sprid- ningen och a?terinba?ddningen av ett sa?dant program ur ett organisationsteoretiskt perspektiv med fa?lt, program och personal i fokus.