Barnperspektiv och ekonomiskt bistånd

I vilken utsträckning kan generositet respektive restriktivitet ses som ett uttryck för skilda strategier?

Författare

  • David Pålsson Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet
  • Stefan Wiklund Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet

DOI:

https://doi.org/10.3384/SVT.2022.29.1.4414

Abstract

Det ställs alltfler krav på svenska samhällsinstitutioner att i sitt beslutsfattande ta särskild hänsyn till barn. Inom socialtjänsten är ett uttryck för detta att begreppet barnperspektiv har blivit ett viktigt ledord. Ett verksamhetsområde som statliga myndigheter menar ska präglas av ett barnperspektiv är ekonomiskt bistånd. Det är emellertid inte självklart vad det innebär att inta ett barnperspektiv i en traditionellt vuxencentrerad verksamhet som ekonomiskt bistånd. Den här artikeln bygger på fallstudier i sex kommuner med låg respektive hög beviljande- och generositetsgrad till barnfamiljer. I enlighet med nyinstitutionell teori analyseras begreppet barnperspektiv som en idé som är föremål för översättning på det lokala planet. Syftet är att beskriva och analysera arbetssätt och värderingar i förhållande till barnfamiljer samt om, och i så fall hur, kommuner med låga respektive höga utgifter skiljer sig åt. Det empiriska underlaget utgörs av kommunala riktlinjer, intervjuer (n = 24) med socialtjänstföreträdare samt information från personakter (n = 344). Studiens huvudsakliga resultat visar att det förekommer ett flertal varierande tolkningar av vad ett barnperspektiv inom ekonomiskt bistånd är. Skillnaderna kan dock i begränsad utsträckning hänföras till den generositet kommunerna uppvisar i socialbidragshandläggningen till barnfamiljer. Vidare är kommunernas konkreta arbetssätt i förvånansvärt liten utsträckning fokuserade på barn. I diskussionen relateras resultatet till teori och tidigare forskning.

Nedladdningar

Nedladdningsdata är inte tillgängliga än.

Referenser

Alanen, L. (1992) Modern childhood? Exploring the ”child question” in sociology. Jyväskylä: Pedagogiska forskningsinstitutet.

Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2009). Reflexive methodology. New vistas for qualitative research. Los Angeles: Sage.

Angelin, A., Hjort, T. & Salonen, T. (2014) Lokala handlingsstrategier för skäliga levnadsvillkor. Reflektioner utifrån Malmökommissionens studier om försörjningsstödet och barns fattigdom. Socialmedicinsk tidskrift, (5): 480–488.

Aronsson, K. (2012) Barnperspektiv. Att avläsa barns utsatthet. Locus, 24: 100–117.

Bergnehr, D. (2019) Barnperspektiv, barns perspektiv och barns aktörskap. En begreppsdiskussion. Nordisk tidskrift för pedagogikk och kritikk, 5: 49–61. DOI: https://doi.org/10.23865/ntpk.v5.1373

Byberg, I. (2002) Kontroll eller handlingsfrihet? En studie av organiseringens betydelse i socialbidragsarbetet. Stockholm: Stockholms universitet.

Bywaters, P., Bunting, L., Davidson, G., Hanratty, J., Mason, W., McCartan, C. & Steils, N. (2016) The relationship between poverty, child abuse and neglect. An evidence review. Joseph Rowntree Foundation Report.

Cooper, K. & Stewart, K. (2017). Does money affect children’s outcomes? A systematic review. An update. Joseph Rowntree Foundation Report.

DiMaggio, P. & Powell, W. (1991) Iron cage revisited. I: The new institutionalism in organizational analysis. Chicago: University of Chicago Press

Fernqvist, S. (2013) En erfarenhet rikare? En kvalitativ studie av barns strategier och barnfattigdomens villkor i välfärdsstaten. Uppsala: Uppsala universitet.

Hasenfeld, Y. (2010) Human services as complex organizations. Sage: Los Angeles.

Heimer, M. & Palme, J. (2016) Rethinking child policy post-UN convention on the rights of the child. Vulnerable children’s welfare in Sweden. Journal of Social Policy, 45(3): 435–452. DOI: https://doi.org/10.1017/S0047279415000744

IVO (2015) Svårt att förverkliga barnets bästa? Om barnperspektivet vid beviljande av ekonomiskt bistånd. Stockholm: Inspektionen för vård och omsorg.

Jensen Bruheim, I., Studsrod, I. & Ellingsten, I. (2019) Child protection. Social workers’ constructions of children and childhood. An integrative review. Child & Family Social Work. doi.org/10.1111/cfs.12720 DOI: https://doi.org/10.1111/cfs.12720

Johansson, H. (2019) Socialbidrag ur ett europeiskt perspektiv. Teorier, modeller och utvecklingstrender. I: H. Hjort (red.), Det yttersta skyddsnätet. Om arbete med socialbidrag. Lund: Studentlitteratur.

Kedell, E. (2017) Interpreting children’s best interests. Needs, attachment and decision-making. Journal of Social Work, 17(3): 324–342. DOI: https://doi.org/10.1177/1468017316644694

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lipsky, M. (2010). Street-level bureaucracy. Dilemmas of the individual in public services. New York: Russell Sage Foundation.

Lundström, T. & Shanks, E. (2013) Hård yta men mjukt innanmäte. Om hur chefer inom den sociala barnavården översätter evidensbaserat socialt arbete till lokal praktik. Socialvetenskaplig tidskrift, (2): 108–126.

Meyer, J. & Rowan, B. (1991) Institutionalized organizations. I: The new institutionalism in organizational analysis. Chicago: University of Chicago Press.

Mood, C. & Jonsson, J.O. (2016) Trends in child poverty in Sweden. Parental and child reports. Child Indicators Research, 9: 825–854. DOI: https://doi.org/10.1007/s12187-015-9337-z

Näsman, E., Ponton von Gerber, C. & Fernqvist, S. (2012) Barnfattigdom. Om bemötande och metoder ur ett barnperspektiv. Stockholm: Gothia Förlag.

O’Brien, M. & Salonen, T. (2011) Child poverty and child rights meet active citizenship. A New Zeeland and Sweden case study. Childhood, 18(2): 211–226. DOI: https://doi.org/10.1177/0907568210383915

Odenbring, Y. (2018) The daily life and reality behind child poverty in Sweden: Children’s and adolescent’s voices. Child Indicators Research. https://doi.org/10.1007/s12187-018-9558-z. DOI: https://doi.org/10.1007/s12187-018-9558-z

Ponnert, L. & Svensson, K. (2011) När förpackade idéer möter organisatoriska villkor. Socialvetenskaplig tidskrift, (3): 168–185.

Prop. 1979/80:1 Om socialtjänsten. DOI: https://doi.org/10.1007/BF02293466

Prop. 1996/97:124 Ändring i socialtjänstlagen. DOI: https://doi.org/10.1006/icar.1996.0192

Prop. 1997/98:182 Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige.

Prop. 2000/01:80. Ny socialtjänstlag m.m. DOI: https://doi.org/10.1055/s-2000-6436

Prop. 2015/16:136 Arbetslöshet och ekonomiskt bistånd.

Prop. 2017/18:186 Inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter.

Pålsson, D. & Wiklund, S. (2021) Local translations of a universal concept: ”Child perspective” in Swedish social assistance. Children & Society, 35(3): 412–427. DOI: https://doi.org/10.1111/chso.12420

Pålsson, D. & Wiklund, S. (2022) A policy decoupled from practice. Children’s participation in Swedish social assistance. British Journal of Social Work, 52: 964–981. DOI: https://doi.org/10.1093/bjsw/bcab089

Quennerstedt, A. (2013) Children’s rights research moving into the future. Challenges on the way forward. The International Journal of Children’s Rights, 21, 233–247. https://doi.org/10.1163/15718182-02102006 DOI: https://doi.org/10.1163/15718182-02102006

Ridge, T. (2011) The everyday costs of poverty in childhood. A review of qualitative research exploring the lives of and experiences of low-income children in the UK. Children & Society, 25: 73–84. DOI: https://doi.org/10.1111/j.1099-0860.2010.00345.x

Rädda barnen (2021) Barnfattigdom i Sverige – årsrapport 2021. Stockholm: Rädda barnen.

Sahlin-Andersson, K. & Wedlin, L. (2017) Circulating ideas. Imitation, translation and editing. I: The SAGE handbook of organizational institutionalism. London: Sage.

Scott, W. (2003) Organizations. Rational, natural and open systems. Englewood Cliffs, NJ: Prentice Hall.

Socialstyrelsen & Länsstyrelsen (2003) Barnperspektiv vid handläggning av ekonomiskt bistånd. Stockholm: Socialstyrelsen & Länsstyrelsen.

Socialstyrelsen (2019). Ekonomiskt bistånd, årsstatistik 2018. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen (2015) Beaktande av barnperspektiv vid handläggning av ekonomiskt bistånd. En fallstudie av tre socialförvaltningar. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen (2021a). Ekonomiskt bistånd, årsstatistik 2020. Stockholm: Socialstyrelsen. Statistik om ekonomiskt bistånd 2021 (socialstyrelsen.se)

Socialstyrelsen (2021b) Ekonomiskt bistånd. Handbok för socialtjänsten. Stockholm: Socialstyrelsen. Ekonomiskt bistånd - Handbok för socialtjänsten (socialstyrelsen.se)

SOSFS 2013:1 Socialstyrelsens allmänna råd om ekonomiskt bistånd.

Stranz, H. (2007) Utrymme för variation. Om prövning av socialbidrag (Rapport i socialt arbete, 119). Stockholm: Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.

Stranz, H. & Wiklund, S. (2012) Oskälig levnadsnivå? En studie av inkomstnivåer bland ensamstående mödrar med socialbidrag. Socialvetenskaplig tidskrift, 19(2): 72-92. DOI: https://doi.org/10.3384/SVT.2012.19.2.2452

Svensson, G. (2000) Skälig levnadsnivå och goda levnadsvillkor. Bedömning i förvaltningsdomstolar och socialnämnder. Stockholm: Norstedts.

Sveriges Stadsmissioner (2021) Fattigdomsrapporten. De ohjälpta. Sveriges Stadsmissioner.

Weitoft, G., Hjern, A., Batljan, I. & Vinnerljung, B. (2008) Health and social outcomes among children in low-income families and families receiving social assistance. Social Science & Medicine, 68: 14–30. DOI: https://doi.org/10.1016/j.socscimed.2007.07.031

Wiklund, S. (2005) Social barnavård i nya former. Om marknadsorientering inom barnavårdsarbetet. Socialvetenskaplig tidskrift, 12(2–3): 149–168. DOI: https://doi.org/10.3384/SVT.2005.12.2-3.2624

Wiklund, S. (2006) Den kommunala barnavården. Om anmälningar, organisation och utfall. (Rapport i socialt arbete, 119). Stockholm: Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.

Downloads

Publicerad

2022-07-11

Referera så här

Pålsson, D. och Wiklund, S. (2022) ”Barnperspektiv och ekonomiskt bistånd: I vilken utsträckning kan generositet respektive restriktivitet ses som ett uttryck för skilda strategier?”, Socialvetenskaplig tidskrift, 29(1), s. 47–70. doi: 10.3384/SVT.2022.29.1.4414.