Samverkan med konkurrerande kunskapsanspråk inom lokal aktiveringspolitik
DOI:
https://doi.org/10.3384/SVT.2021.28.2.4253Abstract
Samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna lyfts av staten upp som en kungsväg till framgångsrik lokal aktiveringspolitik. Detta problematiseras med utgångspunkt i organisationernas konkurrerande logiker. Resultatet visar att samverkan kan reproducera en aktiveringspolitik som både upprätthåller en svag ställning för de arbetslösa och riskerar att leda till lokalt godtycke.
Nedladdningar
Referenser
Ahrne, G. (1999) Organisationers mål, kollektiva resurser och makt. I: G. Ahrne & P. Hedberg (red) Organisationer och samhälle. Analytiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Ahrne, G. & Svensson, P. (2011) Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber.
Alvesson, M. & Kärreman, D. (2007) Constructing mystery. Empirical matters in theory development. Academy of management review, 32(4): 1265–1281. doi:10.2307/20159366
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2009) Reflexive methodology. New vistas for qualitative research. 2 uppl. Los Angeles: Sage Publications.
Arbetsförmedlingen (2019) Var finns jobben? Stockholm: Arbetsförmedlingen.
Arbetsmarknadsdepartementet (2016) Det statliga åtagandet för en väl fungerande arbetsmarknad och Arbetsförmedlingens uppdrag (Kommittédirektiv 2016:56).
Axelsson, R. & Bihari Axelsson, S. (2006) Integration and collaboration in public health. A conceptual framework. International Journal of Health Planning and Management, 21(1): 75–88.
Axelsson, R. & Bihari Axelsson, S. (2013) Om samverkan. För utveckling av hälsa och välfärd. Lund: Studentlitteratur.
Bengtsson, M. & Berglund, T. (2012) Den stora omvandlingen. Svensk arbetsmarknadspolitik under tre decennier. Arbetsmarknad & Arbetsliv, 18(3): 21–33. [https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:614538/FULLTEXT01.pdf]
Bergmark, Å., Bäckman, O. & Minas, R. (2013) Vägar ur socialbidrag? Om Socialtjänstens insatser och det ekonomiska biståndets varaktighet. Stockholm: Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.
Bode, I. (2009) On the road to welfare markets. Institutional, organizational, and cultural dynamics of a new European welfare state settlement. I: J. Hendricks & J. Powell (red.) The welfare state in post-industrial society. A global perspective, 161–177. New York: Springer.
Bode, I. (2013) Processing institutional change in public service provision. Public Organization Review, 13(3): 323–339. doi:10.1007/s11115-012-0201-z
Dahlberg, M., Hanspers, K. & Mörk, E. (2013b) Mandatory activation of welfare recipients. Evidence from the city of Stockholm. I: K. Hanspers Essays on welfare dependency and the privatization of welfare services, 17–54. Diss. Uppsala: Uppsala universitet. [http://www.diva-portal. org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A640965&dswid=-7428]
Dahlberg, M., Mörk, E. & Thorén, K. tillsammans med Eliasson, T. & Johansson, T. (2013a) Jobbtorg Stockholm. Resultat från en enkätundersökning (Rapport 2013:21). Uppsala: IFAU.
Danermark, B. (2005) Samverkan. Himmel eller helvete? Malmö: Gleerups.
Danermark, B. & Kullberg, C. (1999) Samverkan. Välfärdsstatens nya arbetsform. Lund: Studentlitteratur.
Davidsson, T. (2015) Understödets rationalitet. En genealogisk studie av arbetslinjen under kapitalismen. Malmö: Égalité.
Dequech, D. (2008) Logics of justification and logics of action. Journal of Economic Issues, 42(2): 527–535. doi:10.1080/00213624.2008.11507162
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H. & Wängnerud, L. (2012) Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad. 4 uppl. Stockholm: Norstedts juridik.
Forslund, A., Pello-Esso,W., Ulmestig, R., Vikman, U., Waernbaum, I., Westerberg, A & Zetterqvist, J (2019) Kommunal arbetsmarknadspolitik. Vad och för vem? 2019:5. Uppsala IFAU.
Friedland, R. & Alford, R.R. (1985) Powers of theory. Capitalism, the state, and democracy. Cambridge: Cambridge University Press.
Friedland, R. & Alford, R.R. (1991) Bringing society back in. Symbols, practices, and institutional contradictions. I: W.W. Powell & P.J. Di Maggio (red.) The new institutionalism in organizational analysis, 232–263. Chicago: The University of Chicago Press.
Garrow, E.E. & Grusky, O. (2012) Institutional logic and street-level discretion. The case of HIV test counseling. Journal of Public Administration Research and Theory, 23(1): 103–131. doi:10.2307/23321086
Hvinden, B. (1999) Activation. A Nordic perspective. Linking Welfare and Work. Dublin: European foundation for improved living and working conditions.
Johansson, H. (2001) I det sociala medborgarskapets skugga. Rätten till socialbidrag under 1980- och 1990-talen. Diss. Lund: Lund University. http://lup.lub.lu.se/record/20323
Junestav, M. (2004) Arbetslinjer i svensk socialpolitisk debatt och lagstiftning 1930–2001. Diss. Uppsala: Uppsala universitet. [http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A165359&dswid=7856]
Lindvert, J. (2006) Ihålig arbetsmarknadspolitik? Organisering och legitimering i går och i dag. Umeå: Boréa Bokförlag.
Lundin, M. (2007) When does cooperation improve public policy implementation? Policy Studies Journal, 35(4): 629–652. doi:10.1111/j.1541-0072.2007.00240.x
Lundin, M. (2008) Kommunerna och arbetsmarknadspolitiken (Rapport 2008:13). Uppsala: IFAU. [https://www.ifau.se/globalassets/pdf/se/2008/r08-13.pdf]
Lundqvist, L.J. & Pierre, J. (1995) Kommunal förvaltningspolitik. Lund: Studentlitteratur.
Minas, R., Wright, S. & van Berkel, R. (2012) Decentralization and centralization. Governing the activation of social assistance recipients in Europe. International Journal of Sociology and Social Policy, 32(5/6): 286–298. doi:10.1108/01443331211236989
Mörk, E. (2011) Från försörjningsstöd till arbete. Hur kan vägen underlättas? (Rapport 2011:6). Uppsala: IFAU.
Najam, A. (2000) The four C’s of government third sector-government relations. Nonprofit Management and Leadership, 10(4): 375–396.
Nybom, J. (2012) Aktivering av socialbidragstagare. Om stöd och kontroll i socialtjänsten. Diss. Stockholm: Stockholms universitet. [http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-79644]
Nybom, J. (2014) Vilket resultat har socialtjänstens aktivering av socialbidragstagare? Socialvetenskaplig tidskrift, 21(1): 24–46.
Panican, A. & Johansson, H. (2016). Strategies against poverty in a social democratic local welfare system. Still the responsibility of public actors? I: H. Johansson & A. Panican (red.) Combating poverty in local welfare systems. Active inclusion strategies in European cities. Basingstoke: Palgrave Macmillan.
Panican, A. & Ulmestig, R. (2017). Lokal arbetsmarknadspolitik. Vem gör vad, hur och för vem? Rapport i socialt arbete. Växjö: Linnéuniversitet.
Panican, A. & Ulmestig, R. (2019). Vad är nytt? Kunskapssammanställning av kommunal arbetsmarknadspolitik. Arbetsmarknad & Arbetsliv, 25(3–4), 108–128.
Reay, T. & Hinings, C.R. (2009) Managing the rivalry of competing institutional logics. Organization Studies, 30(6): 629–652. doi:10.1177/0170840609104803
Schaap, L. (2007) Closure and governance. I: E. Sørensen & J. Torfing (red.) Theories of democratic network governance, 111–132. London: Palgrave Macmillan.
Scott, R.W. (2003) Organizations. Rational, natural, and open systems. 5 uppl. Upper Saddle River: Prentice Hall.
SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 2013:421. Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453). Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 2015:502. Förordning (2015:502) om viss samverkan om unga och nyanlända. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet.
SKR (2019) Kommunal arbetsmarknadsstatistik 2018. Kolada. Stockholm: SKR.
Socialdepartementet (2014). Uppdrag att kartlägga samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen (S2014/3701/FST). Stockholm: Socialdepartementet.
SOU 2020:41 Kommuners medverkan i den statliga arbetsmarknadspolitiken. Stockholm: Regeringskansliet.
Strandberg, U. (1998) Debatten om den kommunala självstyrelsen 1962–1994. Hedemora: Gidlund.
Stranz, H., Bergmark, Å. & Lundström, T. (2019) På olika villkor? Extern samverkan inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Socialvetenskaplig tidskrift, 26(2): 131–152.
Suddaby, R. & Greenwood, R. (2005) Rhetorical strategies of legitimacy. Administrative Science Quarterly, 50(1): 35–67. doi:10.2189/asqu.2005.50.1.35
Tan, J. & Wang, L. (2011) MNC strategic responses to ethical pressure. An institutional logic perspective. Journal of Business Ethics, 98(3): 373–390. doi:10.1007/s10551-010-0553-7
Thorén, K.H. (2008) Activation policy in action. A street-level study of social assistance in the Swedish welfare state. Diss. Växjö: Växjö universitet. urn:nbn:se:vxu:diva-2474
Thorén, K. (2012) Kommunal arbetsmarknadspolitik. En kunskapsöversikt över åtgärder för arbetslösa socialbidragstagare. I: Arbetsmarknadspolitik i kommunerna (2011/12:RFR 15), del 2. Stockholm: Arbetsmarknadsutskottet.
Thornton, P.H., Jones, C. & Kury, K. (2005) Institutional logics and institutional change in organizations. Transformation in accounting, architecture, and publishing. I: C. Jones & P.H.
Thornton (red) Transformation in cultural industries, 125–170. Emerald Group Publishing Limited.
Ulmestig, R. (2007). På gränsen till fattigvård. En studie om arbetsmarknadspolitik och socialbidrag. Doktorsavhandling socialt arbete. Lund: Socialhögskolan.
Ulmestig, R. & Panican, A. (2018). Att vistas i arbetsmarknadspolitikens ingenmansland. Sociologisk forskning, 55(4): 467–486.
Vikman, U. & Westerberg, A. (2017) Arbetar kommunerna på samma sätt? Om kommunal variation inom arbetsmarknadspolitiken (Rapport 2017:7). Uppsala: IFAU.
Downloads
Publicerad
Versioner
- 2022-07-11 (3)
- 2022-07-11 (2)
- 2022-03-08 (1)
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Copyright (c) 2022 Rickard Ulmestig, Alexandru Panican
Det här verket är licensierat under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell-licens.
Allt material i Socialvetenskaplig tidskrift publiceras sedan 2022 (Vol 28 Nr 2) med omedelbar öppen tillgång (open access), under Creative Commons-licensen CC BY 4.0. Upphovsrätten till innehållet tillhör respektive författare.
Allt innehåll i tidskriften är fritt tillgängligt utan kostnad och får fritt läsas, laddas ned, kopieras, delas, skrivas ut och länkas. När innehållet används måste författare, källa och licens anges. Författaren kan fritt göra sin publicerade text tillgänglig på institutionella och internetbaserade arkiv, exempelvis sitt lärosätes digitala arkiv eller andra tjänster för detta.
Inga publiceringsavgifter tas ut vid publicering i Socialvetenskaplig tidskrift.
